Ja men då var det roliga över för denna gång. Åh vad skoj vi hade i lördags och vilken härlig påminnelse om vilket helt fantastiskt gäng jag är omringad av här i vår lilla ”by”.
Årets cykelfest blev riktigt härlig och vädret har väl aldrig varit så underbart? Kanske det blev den verkligt sista sommarkvällen? Med vad det kändes som en tropisk natt är det ju inte svårt att känna sig på topphumör. Första året vi var med på denna nu 15 åriga tradition så var det spöregn vilket inte gjorde cyklingen mellan husen så där jättelockande.
Ja ha, vad pratar hon om??? Vad är en cykelfest? Jo men kolla HÄR så får du svar på detta.
Årets tema var Recycling och som alltid så får alla tolka temat på egna sätt i kläder, mat och dekorationer. Jag å maken gjorde det lätt för oss och tog utklädnader från förr. Maken från 2013 och jag från 2015.
Maten valde vi att ta från frys och skafferi, kanske inte återbruk i den rätta bemärkelsen men ja, i samma kvarter i alla fall kan man säga. Och vi hade fått efterrätt så det blev strawberry daiquiri samt egenkokad blåbärssoppa med vaniljglass, blåbär, hackade salta mandlar, mandelbiskvier samt hackade biscottis. Och serverade i mitt loppisfynd jag gjorde i juli. Fortfarande överlycklig.
Dekorationerna blev osynliga för vi valde att satsa på rejäl discokänsla, med riktigt härliga danslåtar recyclade från 70-talet och alla discokulor huset kunde frambringa. Syns lite längre ner.
Men när jag dukade så såg det ju ytterst tråkigt ut. När det bara är efterrätt blir det ju lite tomt. Men det rådde jag bot på sen sörru!
Då man har 15 minuter på sig att förbereda innan gästerna kommer så ska allt vara så klart som det bara går innan man åker hemifrån.
Ja och här är då min åkerbrukare outfit. Jag hann inte shingla året denna gång men det gick bra ändå. Jag försökte mig på nån sorts sminkning från tidigt 30-tal typ.
Och vad roligt det var att skapa läppar. Jag har tunn läpplinje så här drog jag läppennan rejält långt utanför min riktiga linje. Knappt att jag kände igen mig själv ju.
17.00 var det träff nere vid lekparken mitt i vårt område. 153 personer var med i år. Det är helt otroligt hur underbart det är. Vilket gäng alltså!
Varje år är det (sedan några år i alla fall) fotografering av alla gäster. Och de underbara festgeneralerna hade gjort det så bra, igen, med återbruk till fotoväggen. Kolla HÄR.
Jag och min Dude! Det var många som hade svårt att få ihop oss. Det är vanligast att par klär sig matchande.
Tror utklädningarna detta år var mer avancerade än någonsin.
Recyclat sina kläder från förr så som brudklänning, letat fram älsklingskläderna från 90-talet man inte haft hjärta att slänga, klä ut sig till grisen Särimner som ju recyclar sig varje dag, sytt egna kläder av gamla tyg, klä ut sig till metallåtervinning mm mm.
Okej, nu får ni öppna listan!
In i sista sekunden är vart man ska för de olika rätterna och med vilka man ska få äta hemligt. Som oftast är det helt nya ansikten vi får lära känna. Det är det bästa med denna sorts fest.
Nu bär det av för förrätt, varmrätt och efterrätt för att sedan på efterfesten dansa in i natten.
Första rätten var en helt otroligt god indisk måltid av våra kära vänner som recyclade förra årets tema där de klätt ut sig till Bollywood, som kontrast till Hollywood.
Varmrätten var med helt nya människor och det var för oss nya bekantskaper. Så kul och nu har vi fått fler vänner. God gryta med egenjagad älg och vildvin minsann men fördrinken var ju så snygg och kul i de gamla burkarna så det var bara de som fastnade i kameran.
Sen var det snabbt att cykla hem för att förbereda vår efterrätt.
Nu blev bordet och rummet mycket roligare.
Och tänk denna låt på högsta nivå också:
Jordgubbar från frysen förvandlades till grymma drinkar
Blåbär från frysen till en helt underbar efterrätt faktiskt. Vårt experiment blev väldigt lyckat.
Alla dörrar öppna för oj vad varmt det var. Och så fuktigt. Härlig kväll som nu gick från måltider hemma till att bli disco under bar himmel vid strandserveringen. Så alla som vill från cykelfesten möts upp för härlig dansfest.
När DJ’n stänger av musiken kl 01.01 kändes det som om kvällen/natten bara hade börjat. Jösses vad tiden går fort när man har roligt.
Det viskades om efter-efterfest hos några kära vän-grannar men jag visste att jag skulle bara somna om jag inte fick dansa så jag hoppade upp på hojen och cyklade hem till barnen som jag hade lyxen att då få lägga. De hade inte alls velat somna själva för de hade också kul och mumsade på alla våra goda glassrester.
Nu längtar jag till nästa år. Fast helgen som kommer gör vi närmsta grannar här på vår lilla gatstump en minivariant på 18 pers. Bra så jag inte helt blir grann-torr.
