Sista biten på bilturnén – äntligen tillbaka i Skåne

Är det så?! Är det verkligen sista dagen på vår långa bilresa? Känns lite konstigt då det är som nyss vi bilade söderut och vår vecka i Bretagne känns fortfarande nära i minnet samtidigt som allt känns väldigt långt bort. Har vi rest i fem dagar eller trettiofem?

Hursomhelst – vi kan konstatera att alla hotell vi bott på i Tyskland har gett oss de mest fantastisk frukostarna och denna i Möln var inget undantag.

Alla batterier, både de mänskliga och bilens, laddades till max.

Nu var bilens GPS inställd på Danmark, Helsingör och färjan över till Sverige, Skåne.

Men det var inte det enklaste. För första gången på hela vår resa fastnade vi i långdragna köer. Vädret och högtryck på semesterfirare skapade kaos. Det var inte få tyska bilar som vi åkta jämte som hade bilen fullastad för att åka norrut. Några hade till och med svenska flaggor på sina bilar – är det inte roligt; vi åker söderöver för att se något nytt som långa stränder i Bretagne tex och andra vill till Smålands vackra skogar. När till allt för alla i Europa.

Och där – där var vi äntligen i Danmark. Nu är det bara sista biten kvar och här kan jag erkänna att det var rätt tradigt. Först nu blev jag mätt på att bila. Men det är väl så, när man bara vill hem och fram.

Men vackert var det över Stora Bält.

Och vad hade jag gjort då? Jo jag hade bokat Helsingborg – Helsingör. Alltså fel riktning, ha ha. Att de två städerna ska ha så lika namn, ha ha. Säg att det inte bara är jag som gjort detta misstag!!!

Skåne. Kvällsljus som hänger sig kvar och vackra himlar.

Bara några kilometer kvar tills vi kommer till farmors hus.

Och vi var tillbaka som om de två veckorna vi varit borta gått på två timmar.

Nypotatis, lax på tre sätt, kokt purjolök, inlagd gurka, hollandaisesås och pepparrotssås. Det är vad jag kallar en härlig tallrik att komma hem till Sverige med.

Vi satt ute länge länge och vi alla pratade om dagarna som gått och upplevelser vi haft.

Nu fortsätter sommaren och semestern. Det är viktigt att påminna sig själv om att bara för att en resa är över så är inte sommaren det! Lätt att man skapar för stora avslut, i alla fall brukar jag göra så.