Ett dygn på Villa Fridhem – minnen för livet

Jag var medbjuden på en pressresa till Villa Fridhem och då det var precis efter jag kom hem från Frankfurt var jag inte helt säker på om jag skulle orka. Men, om det är något som jag gjort för att hamna där jag är är det att jag sagt ja till allt. Orken och tiden kanske inte alltid har varit där men jag känner mig rätt väl vid det här laget – jag får energi av att omge mig av “mycket”. Och mycket riktigt, alla fina medresenärer gav mig massa energi och kraft.

Vi fick många fina upplevelser, historieberättelser och sedan helt magisk mat. Jag är verkligen imponerad av Fredrik och som köpte och skapade denna villa precis innan pandemin och ändå stått pall, fått det att fungera. Deras kärlek till huset och dess historia är verkligen fantastisk. Så vördnadsfullt de tagit fram huset igen.

Det är något med bussresor som tar fram lekfullheten. Vi alla sa att det var som en skolresa och vår reseledare Annika från Studio Sannkt Paul gjorde det så bra.

Min ständiga hälft i denna influncervärld; Hanna!

Efter 1,5 timmar var vi framme. En villa med historia.

Klev in i huset och med den maffigaste kolmårdsmarmorspis jag sett. Och det kanske inte är så konstigt då Kolmården är nästgårds.

Ett litet kik in i huset innan vi fick nycklar till våra rum gav mersmak.

Mitt för några timmar. I två hus bakom huvudbyggnaden finns hotellrummen.

När jag fick en sådan stor spegel så ville jag passa på att ta en avancerad selfie där ryggen skulle få allt fokus.

Tillbaka i huset och det jag slås av är att det är så mycket vackra blomsterarrangemang överallt. Verkligen så underbart att lägga ögonen på.

En väldigt god och saftig kolja med rotgrönsaker och tomater.

Och sedan en liten pralin som prinsesstårta. Och där fick vi reda på att prinsesstårtan skapades här på Villa Fridhem. Det var nämligen prins Carl som byggde villan som sitt sommarhus och en grön tårta ska ha skapats till husets prinsessor.

Och för konferensgästerna som var samtidigt som vi skulle få små snittar av prinsesstårta.

Men vi fick istället något mer lättsamt – en bukettbindningskurs.

Det bidde en bukett tillslut.

Sedan var det fri lek för en stund och ombyte till middagen. Jag satsade på en tajt pennkjol och svart genomskinlig blus. Jag känner starkt för att ta tillbaka timglasformen.

Vårt fantastiska bord väntade på oss.

En underbar 7-rätters serverades och varje rätt var godare än den andra. Och så vackert.

Så mysigt gäng och samtalen var härliga och givande. Så glad för att fått lära känna alla.

Efter en natts riktigt god sömn. Så sköna sängar men kanske främst att det var så tyst. Jag sov ikapp mig känns det som.

Här är de. Tack för allt, ett dygn gick fort men minnena ni gav håller för en livstid.