Helgen kom och gick. Jag ljuger om jag säger att den var lugn då både jag och familjen hann med mycket. Men det som lever kvar allra mest i mig är det oväntade ryck jag och maken gjorde i matkällaren. ”Vi borde verkligen ta tag i det där” är något vi båda sagt i flera år och det sades vid frukostbordet i går också. Till skillnad från alla andra gånger sa vi ”Ja men nu gör vi det!”
Före rensning
Jag blev överraskad av vår energi men det var väl något med att stjärnor och humör stod i rätt linje för att det skulle bli av. Och att maken kom med det smarta draget att ta dit en trådlös högtalare så vi liksom dansade oss igenom om det hela. Och när man är två går det så klart snabbare.
”Hade jag gjort detta själv hade jag börjat planera middagar med allt vi hittar här bland hyllorna” sa maken. Lite så är det när man är fler som gör något, man kan inte fastna. Jag hade själv nog varit lite sämre på att rensa bort bland de bakfomrmar och andra köksprylar som vi har förvarat där. För det står tex en juicemaskin där som vi använder, vaddå, en gång per år kanske? Nu åker den till välgörenhetsbutiken istället. För någon annan att göra goda juicer med, mer frekvent än vi.
Efter rensning
Nej, det blev inte snyggt målat, piffigt och instagramvänligt men en perfekt funktionell matkällare är ju det vi behöver.
Och det jag kände att jag verkligen behövde var den enorma kick jag fick efter att ha rensat och städat. Det blev som en rensning i mig som jag inte visste jag behövde. Att det kaos som är i förråden påverkar mig omedvetet. Jag mådde bra hela dagen efter och kunde liksom bar agå in där och stå i nån minut för att njuta av ordningen. Man är knäpp va?
Innan detta rensande drog igång slog det mig hur vi gått in i en ny era i vår familj. Den trötta tonårseran. Barnen sover nu länge länge och det behöver de. Så mycket som sker i kroppen och knoppen och sömnen är verkligen bland det viktigaste. Detta gör att jag nu nästan alltid har helgmornarna själv. Ja, maken sover gärna ut han med. Jag som är morgonpigg och älskar frukost njuter av att ta det lugnt och allt i min takt. Katterna och radion är med mig som sällskap.
Ja, det var det dom det. Nu är det ny vecka som innehåller födelsedagsfirande. Vår store son bli officiellt stor då han fyller 15. Han ska firas på bästa sätt och han förtjänar verkligen allt. Så klart är alla föräldrar och mammor stolta över sina egna barn men min stolthet över denna stjärna till person vet inga gränser.
Jag får återkomma med firandet. Ha det fint så länge.
