Det finns heldagar och det finns heldagar. Jag menar dagar där exakt hela dagen, alla vakna timmar fylls och nyttjas. Det här året har jag haft många sådana fina dagar men kanske ändå att den här, den i Amsterdam, tog priset.

Så jag kan säga att om du ska till Amsterdam tar och kör en copy paste på denna och du borde vara nöjd tycker jag.

Eller så här; boka bättre väder bara. Det var väl det som inte riktig var enligt plan men nu verkar det inte vara ovanligt med just regn i den holländska huvudstaden. Men det är ju vacker det med!

Vi bodde på Grand Canal Hotel i området Jordaan. Inte stort, inte flådigt men centralt och det gör det alltid lite dyrare än tex Airb’n’b. Ingen frukostmatsal då det enda rum som fanns utöver hotellrummen var denna receptionslobby på bottenvåningen. Men det ingick läsk, chips, kaffe och frukt. Vi tog varsin kaffe i pappersmugg och gick ut. Frukost skulle vi ta på stan.

När det är kö till något vet man att det är bra. Men ibland undrar jag om inte köerna just drar folk bara för att…? Hur som helst, precis vid första korsningen mötte vi detta. Till det lilla lilla friterad-potatis-hål-i-väggen-stället fanns det massor av avspärrningsskyltar och stolpar. Redo för kö. Och senare förstod vi att det här är en stad man köar till saker. Men allt ordnat och tydligt. Det sägs ju att vi svenskar är ett köande folk, tror ändå att holländarna är snäppet bättre.

Det var ju mörkt dagen innan så det var först nu jag såg staden. Och vad vackert.

Och vad grönt. Landet är litet, staden är trång men där det går har man satt ut krukor, tunnor med växter, buskar och hela träd.

Det frukostställe vi ville till hade 30 minuters kö (QR-kod med ordnad kö) vilket ju inte var en höjdare för en frukosthungrig kvinna. Runt hörnet låg ett annat ställe så dit gick vi.

Dagens första schemalagda punkt var den sk Heineken Experience men vi hade lite tid att strosa mellan. Och det jag skrev tidigare, att det var en levande stad, var det jag upptäckte här. Butiker av alla de slag fanns överallt. Levande och aktiva. Inga kedjor eller generiska butiker utan unika. Sånt jag saknar här hemma.

I det gamla bryggeriet är det nu en jätteutställning eller vad man ska kalla det. Ja, en upplevelse som de säger. 90 minuter av ölupplevelse.

Pepp!

En mycket informativ rundtur med entusiatiska guider (förmodligen skådespelare mellan gig) varvade mellan ”hållplatserna”. Ändå imponerande hur det lilla landet skapat ett sådant stor varumärke. Ja, och det är lite liknande story som Carlsberg från Danmark…

De kunde bygga fabriker förr i tiden. Hur vackert är inte det här bryggarrummet???

Vi!

Allt avlutas i någon sorts pub där man får två öl. Himla stimmigt och knasigt. Skulle vara som en vanlig pub men alla är lite på språng och oklart. Vi gick efter 1,5 öl.

Nu hade vi timmar av att se staden men staden bjöd på hällregn. Jag tog skydd i en vintagebutik och hittade massa snyggt. Om jag bara hade haft en annan kropp tydligen. Att vara lång och kurvig på mitt sätt är inte det bästa för att leta second hand. Men jag skulle ju ändå inte köpa så det var ju lika bra.

Nä men, vad låg väl här då? Jo en julbutik! På riktigt en året-runt-jul-butik! Och att min älskade maken låter mig gå galen är höjden av kärlek.

Vi hade planer på att besöka Albert Cuyup Market och trots det helt galna regnet gjorde vi det. Men det var bara några få stånd på den långa marknadsgatan som var där och öppna. Av vad vi förstått så ska hela gatan vara fylld av gatuförsäljare och stånd men så icke fallet nu. Förståligt för det var ett regn som man inte gillar. Det som är från alla håll. Nu var jag blöt långt upp på vaderna trots att jag hade bra regnkläder. Mina bruna byxor var svarta upp till knäna av blöta.

De butiker som låg i husen längs gatan hade öppet.

Och en vagn med Stroopwafel. De holländska tunna våfflorna som är som kex nästan och med ett lager sirap mellan. Jag har ätit dem tidigare men då från förpackning. Aldrig en helt nygräddad och varm våffla. I skydd av en markis stod vi i regnet och åt denna godbit.

Planen med att strosa runt och ”insupa staden” behövde skrotas. Det regnade helt otroligt och var omöjligt att ta sig fram. En värmande fika i väntan på nästa hållplats i schemat. Det som skulle bli vår sena lunch.

Vi orkade inte vänta utan åkte dit och skulle testa att få komma in tidigare.

Hittade en mysig butik på vägen. Kan bara konstatera att handmålat porslin är trenden även utanför Sverige.

Det var inga problem att få plats tidigare på Kaasbar. Med de genomdränkta paraplyerna lämnade vid dörren slog vi oss ned vid bardisken. Den bardisk där ett rullband med osttallrikar åker förbi och suktar.

Den här restaurangen hade jag fått span på för längesedan och ville absolut besöka. Hur kul med rullband? Hur gott med över 30 ostar att välja mellan? Som en dröm.

Det gäller att lugna sig och njuta av allt men det var svårt. Man vill liksom testa allihop. Jag hoppas innerligt att en sådan här ostbar kan öppna i Sverige.

Väldigt väldigt mätta tog vi en skön promenad tillbaka till hotellet. Vi hade tur, det var uppehåll så vi kunde nu se lite mer av staden. Jag hittade massa härliga butiker.

Blåvitt porslin är det många som har som sitt signum, Holland är ett. Det var mängder av butiker som hade nyproducerat blåvitt handmålat porslin och lika många med antika delar. Som de gamla kakelplattorna som räddats från olika rivningar. Nu blev jag sugen på att kakla om… Och Miffy – den lilla holländska kaninen som inte har några ansiktsuttryck men som älskas av en hel värld.

Jag stod och övervägde om en rödnäst porslinsgubbe med korkkropp skulle få följa med mig hem. Men det fick han inte. Men visst var han söt?

Till hotellet, sov en halvtimma och bytte om för kvällen. Nu skulle vi på en teaterupplevelse, sa de.

För på restaurang Pesca är det just teater…

Eller Theater of fish som de kallar det. Ett mycket roligt koncept som passar mig och maken perfekt. Idén, utförandet, maten och stämningen.

När du kommer in får du ett nummer och sedan träffa en i personalen vid fiskmarknaden. Du väljer ut de olika fiskar och/eller skaldjur du vill ha och allt skrivs upp på ditt nummer. Sedan vet du inte hur de kommer att tillagas för det bestämmer kocken, efter hens humör.

Vi valde ostron, blåmusslor, vongole, havsaborre, bläckfisk och soft shell crab.

Steg två är att besöka vinmarknaden. Tillsammans med en sommelier välja ut dryck för kvällen.

Steg tre är att bara sedan njuta av det man valt och imponeras och inspireras av hur de tillagas.

Väldigt roligt att bli överraskad hur det tillagats.

Väldigt skiftande rätter i stil men med råvaror som var helt fantastiska. Den här grillade havsaborren var nog bland de godaste fiskrätter jag ätit.

Klockan var inte sen och vi ville inte hem riktigt än. Vart går man om man är 50+ och vill ha lite fart, flärd och fläkt men inte hänga i skränig bar med 20-something…?

Jo man råkar passera en bar som ser trevlig ut och bestämmer sig för att ge den ett försök. Oldenhhof dök upp som på beställning.

Vi fick plats vid bardisken, vår favoritplats och började prata med bartendrarna. Både jag och maken gillar drinkar och så underbart att få träffa überproffs. Magiska små glas med fantastiska smaker kom vår väg.

Sen! Sen var vi redo att gå hem. Staden är liten och väldigt vacker så att promenera här är underbart. Ja, de flesta cyklar men jag skulle aldrig våga, alla har ett enormt tempo och jag skulle bara skapa en seriekrock. Så vi gick över en mil om dagen varje dag. Och här var de sista metrarna hem. Vilken först dag. Vilken stad!