Hurra för mig idag! Idag når jag den apsnygga åldern 45. Tycker du att jag är gammal? Känner du att jag är ung? Ålder är ju galet relativt i förhållande till var man själv är.
Och var är jag? Ja, på en helt underbar plats i livet måste jag väl säga. Alla har hälsan, det går bra på många plan för mig och min familj och jag har en fin vår och sommar framför mig. Det är väl den bästa gåvan man kan få – en fin och ljus framtid som kommer ge mig fina minnen att ta med mig.
Jag hörde ett sådant fint uttryck om att man inte blir ett år äldre utan snarare levlar upp en nivå vilket alltså i speltider visar att du blivit ännu bättre och får ta ett steg framåt. Och jag har banne mig blivit bättre för varje nivå jag nått måste jag säga.
Jag har fått tre buketter – alla lika fina. Två små plockade av barnhänder på skolgården resp i dagisparken.
Och sedan en väl utvald bukett från maken som vet att min favoritblomma är pion. Tur jag fyller år i piontider, ha ha!
Och minsann – jag har fått högsta betyg i mammaämnet av dottern. Måste spara denna lapp för det är inte säkert att hon tycker lika om nån dag…
Jaha, vad händer i kväll då? Jo, nu sitter jag på övervåningen och skriver medan familjen verkar ha någon sorts världskrig medan middagen lagas. Fördelen med att vara födelsedagsbarn är att man inte behöver lyfta ett finger, ha ha.
Hur som helst, jag har beställt den enkla rätten sukiyaki av maken. Var det snällt? kanske lite avancerat fast den tillagas ju på middagsbordet så det är ju mest förberedelser. Säger jag som sitter på övervåningen…
Ja, jag får återkomma med bilder på mästerverket sen. Äsch nu går jag ner å dukar – det är ju det bästa jag vet.
Men Grattis!! 45 är ingen ålder…Jag blir 60 i Juni…Men det är ju bara en siffra.
Hurra för dig! Och hoppas det blev en toppen middag 🙂