Det är roligt hur saker liksom bara faller på plats och en mycket tydlig röd tråd framträder. Det var inte meningen från början men efteråt blev det ju helt tydligt och som om det var meningen.
När vi var i Trysil på sportlovet köpte vi med oss rätt mycket mat, norska varor och smaker. Maken är kvartsnorsk och firat många sommarlov hos sin farmor i Norge och med det fått många barndomsminnen med maten. Så det var med mycket nostalgi vi gick runt i matbutiken. Och jag kunde tycka att det var orimligt många konserver vi stoppade i kundvagnen…
Saker och ting gjorde att de musikalbiljetter till Matilda på Stadsteatern fått i julklapp landade tillslut på mig, maken och yngste sonen. Så det var en lördag för nån vecka sedan vi skulle gå. Och av en annan orsak så kunde svärfar följa med, han som då är halvnorsk.
”Men då kan vi ju bjuda på maten från Norge efter teatern” sa vi. Kul att göra en minnesmåltid då. Och så slog det mig – Matilda är skriven av Roald Dahl som ju hade norskt påbrå! Hur blev det så här???
Är du i Stockholm närmsta tiden – snälla se denna musikal. En helt otrolig uppsättning med fantastisk musik, dans och skådespel.
Jag som gråter för minsta lilla satt med klump i halsen och tårar på kinden. Det är något med barn som presterar stort som får mig att liksom reagera starkt.
Mmmm mums, torsklever. Kanske inget man trodde man skulle ropa efter mer å men ja, det gör jag.
Och även om jag inte har något norskt påbrå alls så fanns det alltid lefsor hemma hos oss när jag var liten. Jag gjorde ett eget inlägg om dem HÄR. Sååååå goda.
Okej, Skagen ligger i Danmark men vi hänger ju ihop allihop, eller hur??? Skagenröra är lillkillens favorit.
Kanske att de norska fiskkakorna inte var lika populära hos honom…
Men desto mer hos oss vuxna. Ihop med Sandefjordsås, pressad potatis och kokta ärtor. Alltså mums!
En halvnorsk, en kvartsnorsk och en åttondelsnorsk vid bordet.
