När det var vårdagjämning förra veckan bjöd Blomsterfrämjandet på en riktig tulpanfest. En lunch dukades upp mitt i ett hav av tulpaner och klorofyllnivån var på topp, stämningen likaså.
Det var hos Ahlbäcks tulpaner ute på Ekerö som vi fick hälsa på. En enorm odlingsplats där de varje år planterar, för hand, 30 miljoner (!!!) tulpaner. Det är helt osannolika mängder men då ska du veta att vi i Sverige är det land som köper flest tulpaner per capita. Man kan tro att det är holländarna som älskar tulpaner mest men de är de som odlar flest lökar, inte nämnvärt köper dem själva så att säga.
Så kul att se olika sorter och färger. Varje lök måste sättas för hand, och varje tulpan måste skörads för hand. Med ett speciellt grepp som liksom knäcker stjälken rätt av. Det fick vi testa och lära oss senare. Men först lunch.
Amanda Ahlbäck är Ahlbäcks tulpaners VD samt tredje generationens tulpanodlare. Hon tillsammans med Blomsterfrämjandets ambassadör Vivi Wallin som är influencer, poddare, författare och bara allmänt underbar hälsade oss välkomna.
Till kaffet kom Johan Munther som är florist och känd från Nyhetsmorgon. Med sig hade han arbetsplatsmuggar, dvs en drös udda koppar. Passande då vi ju var på en arbetsplats med truckar och annat lantbruk runt oss i lokalerna, växthusen.
Han bjöd på sina trips, trix, knep och råd för att få de vackraste tulpanerna. Samt visade hur man, eller han, binder en fin tulpanbukett.
Och sedan var det då upp till oss gäster att visa våra nya kunskaper. Jag är inte så förtjust i att binda buketter. Jag gillar mest att köpa buntar av blommor och sedan stick ner i vas. Att alltså där i vasen skapa min bukett. Men här var det alltså buketter som var grejen. Svårt.
Ganska ful bukett så här pop bild men lita på mig när jag säger att den blev fin hemma sedan.
Nu är våren här och hemma hos mig finns det hela 5 olika vaser med tulpaner i nu. Det verkligen frossas i färger måste jag säga.
Känner att jag ligger efter på bloggen. Det är som en ketchupeffekt nu både på jobb (så tacksam över det efter tufft -24) och i livet i stort. Jag vet att jag inte är ensam om det för runt mig är det många som tar sig för pannan och önskar fler timmar på dygnet eller fler armar. Känns igen???
Men några saker som fått mig att le senaste tiden ska jag få med här, lägga in i min tidskapsel och minnas tillbaka till.
Jag tycker vi börjar med den lättare garderoben. Trenchcoaten är nu på och allt är lite luftigare, steget lite lättare.
Och det hjälps även av att gatorna nu blivit vårfina och städade. Jag imponeras varje år av det otroliga maskineri av olika fordon som sopar och fixar. Tack!
Ljuset! Ja jag vet, många är kanske trötta på att alla tjatar om ljuset men snälla nån vad glad man blir av att få längre dagar. Kvällsljuset är så välgörande.
Jag har nu kommit till den nivån i mitt övningskörande att jag inte längre är livrädd när jag sätter mig bakom ratten. Stort ju!
Jag påskpysslar så klart. Måste fylla på mitt arkiv av påskpyssel och jag har hittat en färgskala som jag tilltalas av; ljus-/blekrosa, ljust nästan krämig gul, smutsig vit och korall. Ett pyssel jag tror du kommer gilla… Snart på en blogg nära dig.
Idag hade jag hembesök av Rowico som jag samarbetar med och de tog bilder för en kampanj. Så otroligt lyxigt att ha en proffsfotograf som tar bilderna. 99,5% av min jobb är det jag som fotograferar och jag känner att jag inte har senaste tekniken eller kunskaperna så att se Emmy jobba idag var så inspirerande. Jag kunde lägga all energi på styling. Och vara modell.
Ska bli så kul att se resultatet sen. Alltid intressant att se nån fotografera vårt hem i helt andra vinklar än vad jag själv skulle valt. En bra sak att bota hemmablindhet.
Ha en fin kväll. Här flödar kvällsljuset nästan aggressivt starkt. Men den som klagar på det får skämmas!
Igår var det presentation av årets rätt och mästarbrygd, båda skapade av Årets kock 2024 Michael Andersson som till vardags är kock på Celeste, och vi inbjudna fick smaka på båda delar. Och det bästa är att vi fick med oss receptet på Årets Rätt 2025: Långbakad lammtaco ”barbacoa” med kryddor från hela världen, vilken jag så klart delar vidare här. För det Michael vill förmedla med sin rätt är det är en rätt att samlas kring och att utforska sitt kryddskåp med. ”Så många kryddor vi alla har hemma men inte alltid vågar testa”. Jag känner igen mig i det…
Så lyxigt att få proffsiga pressbilder, tagna av Fabian Wester.
Pressträffen var på stjärnkrogen Nour vilken är inredd som en lägenhet och då den ligger en trappa upp var det som att besöka en bättre hemmafest. Började med att hänga i den ”hemmabar” som mötte oss och där testa årets mästarbrygd. Det är alltså en del av att vinna Årets kock; man får skapa årets rätt och mästarbrygd ihop med Sendrups.
Michael berättade att han ville skapa en rätt som alla kan laga och vara likväl fin nog för att servera på restaurang. Använda lamm som är ett klimatsmart protein men som dalar i produktion. Vi är nog lite osäkra på hur vi ska laga lamm trodde han. Och ett sätt är att faktiskt då att använda kryddor. Våga testa. Ja och börja med hans långbakade lammbog som han gav recept på HÄR.
Han ville skapa en taco, en rätt vi har en stor kärlek till i Sverige och jag vet inte om det hängde ihop för det var inget han sa, men ölen han ville skapa var en egen variant på en mexikansk lager. Så med andra ord levererades en svensk taco och en svensk cerveza… Oj vad jag älskade det! Det var en bättre sommar som serverades tycker jag.
Gott att äta med nybakat bröd till eller ha som klassisk taco.
Otroligt inspirerande att har Michael berätta om sin matlagning. Receptet är rätt avancerat när man ser det, se HÄR, men det han säger låter så enkelt. ”Krydda på, strunta i recept, testa dig fram”. Ja nånstans ska man ju börja och att testa är väl bästa sättet?
Årets Mästarbrygd är framtagen med Spendrups bryggmästare Rickard Bengtsson och skapad på Gotlandsbryggeri. Svenskt som sagt men med de mexikanska influenserna.
Stort tack till Michael Andersson, Årets kock, Spendrups och hela teamet på restaurang Nour för en mycket inspirerande lunch.
Långbakad lammtaco tar ditt fredagsmys till nya höjder. Här kommer recept på långbakad lammtaco från Årets kock 2024, Michael Andersson. Du kan se releaseventet HÄR.
”Med Årets Rätt 2025 vill jag inspirera till matlagning som samlar människor och skapar gemenskap i köket. Att laga mat tillsammans är ett fantastiskt sätt att knyta band och skapa minnen. Genom att laga Årets Rätt 2025 vill jag inspirera till lekfullhet och nyfikenhet – en taco kan passa alla, bara man vågar testa sig fram. Jag vill utmana det svenska folket att våga testa nya saker, laga mer mat och ha kul i köket!” Michael Andersson, Årets Kock 2024.
Årets Rätt 2025, Långbakad lammtaco ”Barbacoa”
Ingredienser:4 personer, ca 4-5 tim.
Kött: Ca 600 g lammstek, eller 2-4 lammbogar (lammframdel) med ben eller lammbringa. 2 msk smör- och rapsolja. Lammrub – torr kryddblandning
Del 1 (rostas i stekpanna): 1,5 msk hel spiskummin 1 msk korianderfrön 1,5 msk fänkålsfrön 2 msk hel svartpeppar 1 tsk hel nejlika 2 tsk Persillade (färdig kryddblandning, går att utesluta)
Del 2 (mixas med Del 1): 1 msk paprikapulver 2 tsk rökt paprikapulver 2 tsk vitlökspulver 3 tsk lökpulver 3 tsk torkad oregano 2,5 tsk torkat korianderblad 2 msk salt
Marinad: 1 st liten silverlök 2 st tomater 10 st vitlöksklyftor 2 st färska gröna jalapeños 4-6 tsk chipotelepaste 1 l vatten 2 tsk salt
Gryta: 2 msk smör- och rapsolja 1 msk tomatpuré 2 st silverlökar 2 st tomater 10 st vitlöksklyftor 1 st apelsin, juice och skal 2 st lime, juice skal 2 st tärningar kycklingbuljong 3 st kvistar färsk timjan 4 st lagerblad 1 kvist färsk rosmarin 1 kruka koriander 2 msk socker 1 st kanlestång 2 msk salt 4 dl apelsinjuice En flaska ljus öl (33 cl) Vatten
Salsa: 1 st gröna eller röda tomater 1/2 rött äpple 1 st färska gröna jalapenos 5 st vitlöksklyftor ó silverlök ó kruka persilja ó kruka koriander 0,5 liter vatten + 1 msk salt Salt Socker ó msk grön tabasco eller ó tsk röd tabasco ó msk äppelcidervinäger
Pico de gallo: 3 st tomater 1 st silverlök 1 färsk grön jalapeno 1 kruka koriander 2 st lime, juice och skal 1 vitlöksklyfta 1 tsk socker 2 krm salt
Tillbehör: Små tortillabröd, ca 8-12 st. Smetana
Gör så här: Köttet behöver inte putsas. Hetta upp olja i en panna och bryn köttet runtom tills det får fin stekyta. Låt det stå åt sidan medan du förbereder kryddblandningen. Rosta alla kryddor i del 1 i en torr stekpanna på medelvärme i cirka två minuter. När kryddorna börjat sprida sin doft, mixa dem med ingredienserna i Del 2 tills du får en fin och jämn blandning. Massera in rubben ordentligt i det stekta eller grillade köttet och låt det vila i kylen i minst fyra timmar, helst över natten för att smakerna ska hinna sätta sig. Detta går att förbereda dagen innan eller tidigare.
Tips: spara kryddblandningen som blir över till i en glasburk som är perfekt att använda till grillning av tex kyckling, nötkött, lamm eller grönsaker.
Skär upp och ta ur kärnorna ur jalapeñon. Koka upp vatten med salt och under tiden, klyfta löken och tomaterna. När vattnet kokar, lägg ner löken, tomaterna, hela vitlöksklyftor och jalapeños. Ta bort kastrullen från värmen och låt allt stå och dra i cirka 10 minuter. Sila bort vattnet och mixa de kokta ingredienserna tillsammans med chipotlepastan till en slät marinad. Ställ åt sidan.
Sätt ugnen på 150°C. Skiva löken och tomaterna, och riv skalet av lime och apelsin utan att få med det vita. Hetta upp en gjutjärnsgryta eller kastrull som tål ugnsvärme på låg värme och fräs rapsolja och tomatpuré på låg värme. Tillsätt löken och stek i cirka en minut tills den mjuknar, och fördela den sedan jämnt i botten av grytan. Lägg på ett lager av tomatskivor och tillsätt vitlöksklyftor, timjan, lagerblad, rosmarin, koriander och kanelstång. Lägg ner det kryddade köttet och häll över buljongtärningarna, marinad, apelsinjuice, limejuice, öl, samt lime- och apelsinskal. Fyll på med vatten så att köttet täcks. Täck grytan med ett lock låt stå i ugnen i ca fyra timmar. Köttet är klart när det enkelt släpper från benet. Om du har använt en lammdel utan ben, är köttet klart när det går isär enkelt. Vid behov, låt grytan stå ytterligare 30 minuter, eller tills köttet släppt. När köttet är klart, ta upp det och låt det vila i en ugnsform. Ställ grytan på spisen och reducera såsen till hälften på medelstark värme. Ta ur kanelstången ur grytan. Använd en mixerstav för att mixa alla ingredienser som är kvar i grytan till en slät och fyllig sås. Smaka av med salt, peppar och eventuellt lite socker vid behov. Lägg sedan tillbaka köttet i grytan.
Tips: Grytsåsen kan frysas in för att användas till en ny grytbas, till soppor eller som sås. Såsen passar perfekt till kyckling!
Dela jalapeño och äpple, och ta bort kärnhusen. Klyfta tomat och lök i mindre bitar, koka samtidigt upp vatten och salt i en kastrull. Lägg i alla ingredienser i det kokande vattnet och dra av kastrullen från värmen, låt vila i vattnet i ca 10 minuter.
Sila av och mixa till en slät sås. Smaka av med koriander, persilja, äppelcidervinäger, salt, tabasco och socker. Låt svalna i kylen innan servering. Denna salsa går att förbereda dagen innan.
Tips: spara såsen som blir över i kylen, passar perfekt till fisk, skaldjur, kyckling eller grönsaker.
Dela tomaterna och skrapa ur innehållet. Tärna tomat, lök och jalapeño i små, fina tärningar. Hacka koriandern och riv vitlöken. Blanda allt i en skål tillsammans med limejuice, limezest, socker och salt. Rör om och låt salsan stå och dra åt sig smakerna.
Vid servering, bred smetana på ett litet tortillabröd. Använd en tång för att lossa köttet från benet och servera det med den smakrika såsen från grytan. Toppa med salsa och pico de gallo.
Tips: Grytan går att förbereda och tillaga dagen innan. Innan servering, värm grytan i ugnen på 120 grader tills den är varm.
Till påsk bjuder du på en perfekt förrätt utan att lägga en enda sekund på krångel om du gör ett knippe löjromsmorötter. Jag är inte ensam om att älska löjrom, både som drinktilltugg och som förrätt. Bara att lägga upp och servera, vilket funkar alla dagar på året. Men hur gör vi för att få till det till påsk…
Du skapar en morot till påskharen så klart.
Med ett snapsglas fyllt till bredden av löjrom och sedan en rejäl vippa av dill i så har du i ett nafs fixat den raraste lilla moroten. Till detta serverar jag helst riktigt finhackad rödlök, smetana och smörstekt surdegsbröd. Få saker är så goda som detta, håller du inte med?
I mina barndoms påskar fanns det inte någon påskhare. Det var kycklingar, hönor, tuppar, häxor och svarta katter men inga gnagare på något sätt. Den anglosaxiska påskharen med sina morötter har tagit rejält tag om våra påskar och lite utmanövrerat påskkärringen tycker jag. Jo, jag har pratat om detta förut men någon måste ju slåss för kärringen tänker jag.
Påskkärringar kommer och ger ett kort eller teckning och i utbyte får hon godis. En kär tradition som för mig är på skärtorsdagen men detta tvistar de lärde då det är några som låter påskkärringarna flyga på påskafton… Men på påskafton är det den lurige påskharen som istället gömt påskägg som man ska få leta efter. En kärring som ger ett kort eller en knepig hare som gömmer godis. En tuff match.
Kanske jag bara ska acceptera att de får samexistera? Lika bra. speciellt om jag då får möjlighet att göra söta små påskiga morötter.
Mina vänner som jag lärde känna via BVC och hamnade med i samma mammagrupp 2009 var ute förra fredagen och vädret var så där alldeles underbart. Det var som att åka in till en helt ny stad när det var både varmt och ljust när jag klev ut på Medborgarplatsen. Och det var något i folks blickar, som att alla såg världen på nytt. Det är en helt underbar sak som nu sker; våren!
Utan mössa, utan tjock halsduk och mammakorv. Det måste firas med en selfie.
När vi planerade vår kväll var det olika förslag på restauranger och Florentine bokades. Jag visste inget om stället men så fort jag klev in så: ”men det är ju det här stället jag sett så många bilder från på Instagram” Och så är det, det är ett väldigt Instagramvänligt ställe.
Lokalen är verkligen inredd och dekorerad. Färgglatt och ska vara så där Italeinskt som blivit en stil på senare tid. Om någon för några år sedan sagt att det var italienskt inrett hade jag nog sagt rödvitrutig duk, flaska med bast mitt på bordet med ett ljus i och grova udda bestick. Nu är det en färgexplosion med mönstermixar så det står härliga till.
Jag var tydligen tidig vilket jag inte alltid är om man säger så och hade tid att ensam kolla och känna in lokalen. Då slog det mig; det här är som ett Pinchos för vuxna. Du vet Pinchos som älskas av barn och barnfamiljer, rätter beställs via en app och det är roliga alkoholfria godisdrinkar. Och det är inrett på samma maxade sätt.
Att man inreder för att det ska synas och spridas via sociala medier är ytterst smart. Och här sitter jag och delar är väl ett bevis… Får se om det nu blir en kedja och att det poppar upp fler inom kort.
Jag fullkomligt älskar porslinet. Jag har ju själv skaffat en uppsättning pastatallrikar. Här såg jag ”mitt” mönster på fler delar så jag fick ett sug att genast komplettera med fler. Kanske jag har en italiensk vår framför mig?
Mycket av inredningen var också för stora sällskap. Antalet bord för två var få. Här ska hela gänget in. Eller mammgruppen då.
Och det tar mig emot men jag måste tyvärr säga att det här var den sämsta carbonara jag ätit. Förlåt men pastan var inte färdigkokt och såsen som ska vara lätt krämigt av äggula blev mer bara smält ost som snabbt stelnade så pastan blev bara en enda stor klump på tallriken. Det gick inte att snurra. Då vill jag rekommendera DEN här för pasta i ost istället.
Men de i sällskapet som tog pizza var supernöjd så välj pizza eller annan mat. Men på en italienare vill man ju ha en god pasta väl?
Stället är så galet poppis så det var fullt när jag klev in vid 17.30 och när vår tid var ute vid 20 flyttade vi till uteserveringen som var föredömligt uppvärmt men det drog från glaset. Det är som om vi vägrar förstå att det fortfarande är mars och vill ha italiensk värme på uteserveringen.
”Ska vi gå vidare eller avsluta kvällen nu?” Nej vidare för kvällen var ung och vi var vakna. ”Runt hörnet ligger Shotsluckan, dit kan vi gå” sa J. ”Jaha men vad är det” frågade övriga. Vi gick dit för att kolla in denna lucka. Och jag skojar inte när jag säger att det var som att resa i tid och rum.
Och en parantes: En annan gång vi möttes så hade vi övernattning i stan med fullt schema men rörde oss bara inom ett kvarter nästan. Så det här med att hålla oss med korta avstånd är vår grej, ha ha.
När jag öppnar dörren ser jag ingenting. Det fullkomligt forsar ut rök från taket och lamporna blinkar så det går inte att förstå hur stället ser ut. När röken lagt sig så visade sig ett minimalt ställe med en gigantisk bar där personalen skakade, blandade och serverade shots av olika slag på löpande band.
Och för dig som inte bor i Stockholm så finns Shotsluckan i hela 9 städer i Sverige.
Det är precis vad namnet säger: en lucka där det serveras shots. MEN! Det är snarare en show man får uppleva. Vissa av shortsen måste man vara flera för att beställa och då bjuds det på överraskningar. Personalen här är nog mer skådespelare än bartenders kan man säga. Jag har aldrig varit på en roligare bar.
Vi beställde hallonpaj och fem gräddtoppade små glas ställdes på bardisken. Jag tänkte ta dem men då säger bartendern ”Nu har vi lagt pajen i sin form och vad gör man sen? Jo man bakar den i ugnen!” varpå han häller sprit på bardisken av metall och sätter eld samtidigt som han högt över alla i lokalen sjunger ”En shottebagare, han bor i staden, han bakar shottar mest hela dagen…”
Och sedan fortsatte det med uppståndelse och shower från alla bartenders till andra gäster. Och eld verkade vara den vanligaste effekten. Något jag och maken också mötte på vår kväll.
Jag frågade bartendern vilken shot han ville rekommendera. ”Hakuna Matata!” säger han och plötsligt blir det tyst i lokalen, introt till den kända scenen där Simba, i Lejonkungen, höjs mot skyn. Vi alla fick röda märken i pannan och sedan gick allt över till allsång på Hakuna Matata. Ja, jag säger då det.
Stället är litet och högljutt så man stannar inte länge. Det var ett rejält flöde av folk, man kom in, tog en shot och sedan vidare ut i natten. Vi hade nu fått energi och framförallt sånglust. Gänget vid bordet bredvid pratade om karaoke och vi frågade vart de skulle. De skulle till porten bredvid…
… till Gröne Jägaren. Jag ska erkänna att jag aldrig varit där. Det har ett rykte om sig att vara lite… vilt. Men nu när det vankades karaoke ville jag kolla in stället. Mycket större än vad jag trodde och ordnat. Och i en del var det karaoke på hög nivå. Vi insåg snabbt att det här är nog mer titta än delta. Riktiga sångproffs med massa energi bjöd på show från den lilla scenen. Så kul att få se. Men nu började klockan bli lite för mycket för den här mamman så jag tog t-banan hem och somnade ovaggad medans jag undrade om jag varit bortrest över hela helgen i annan stad. Så fantastiskt hur mycket man kan hinna med på bara en kväll och framförallt hitta nytt i sin egna stad. Det ger mig sug på att leta upp mer nytt.
Tack kära vänner för en fantastisk kväll. Återigen skapade vi nya underbara minnen.
Alla årtionden har sin stil och sina trender. Samma sak gäller alla åldrar väl? Eller är det just den rådande trenden som gäller oavsett ålder? Nja, jag vågar tro att man också sätter sin stil genom den fas och ålder man är i. Eller så kanske allt bara går hand i hand kanske? Oavsett så märker jag hur jag ändrats lite i min stil. Utan att ha köpt nytt…
Jag stod vid garderoben och som så många andra så kände jag att jag hade absolut inga kläder att ha på mig. Jag testade lite olika saker, olika kombinationer men allt kändes… inte jag. Konstigt då det är min garderob, kläder jag valt och köpt. Hur kan det gå ihop?
Då slog det mig, varför krångla? Ta bara något upptill och något nertill du du älskar så borde det väl bli bra? Och tänk, så nöjd jag blev. Det var den stil jag helt plötsligt kände var jag och mådde bra i: byxa och topp – inga krångel.
Min farfars smokingskjorta från 1940-talet och mina HM-byxor som nog är 15 år gamla nu visade sig gå alla tiders ihop. Och jag såg något i detta som kändes nytt för mig. En klassisk stil, en vuxen mogen stil som jag med ens kände var helt rätt.
Har jag med detta påbörjat en ny stil? Helena 50+ går och blir kvinnlig? Inte mig emot känner jag nu.
Det har gått ett år sedan vi startade vår podd Hanna & Helena men vi missade ju att fira. Det får vi göra i efterhand. Men vi kan fira att vi nu känt vad vår podd ska ha för ledstjärna att sikta mot. ja du får höra i podden helt enkelt. Välkommen till veckans avsnitt.
Hoppas ni gillar vårt nya, det känns i alla fall rätt för oss.
”Vi har massa potatismos kvar – vad gör jag med det?” var tanken jag hade när jag stod vid kylskåpet. en brittiskinspirerad köttfärspaj med lock av potatismos blev svaret. Jag har länge veta göra en brittisk, ja ända sedan jag var i London -23, paj och nu var det ju som upplagt för det.
Jag kollade upp hur engelsmännen gör sina pajer men gjorde min egna take på det. Fast en sak jag nog inte hade gjort om jag inte hade plugga på var att servera med Worcestershire sauce. Det var ju värsta grej , så gott. Heja Storbritannien!
Jag måste säga att jag är som bäst, och har mest energi, när mina begränsningar är satta. ”Vad kan jag göra med det här?” är alltid det som får min kreativitet att sätta igång och då är restmat faktiskt det som jag tycker är roligast att laga. Speciellt när det blev så här gott. Rester behöver inte bli deppigt och nödmat utan bli något riktigt slicka-faten-gott. Jag hoppas du blir inspirerad och vill testa.
Köttfärspaj med lock av potatismos
Ingredienser: 140 g bacon 800 g nötfärs 1 gul lök 1-2 morötter 1 selleristjälk 1 msk tomatpuré 1 msk timjan 2 buljongtärningar 1 dl rött vin rapsolja 1,4 kg potatismos 1 dl riven parmesan
Gör så här: Skär bacon i bitar och stek i stor stekpanna tills fettet börjat släppa. Häll i nötfärsen, ha i en nypa salt och stek ihop tills allt kött blivit genomstekt. Lägg över på tallrik.
Skala och finhacka lök, morot, selleri och stek i stekpannan. Addera på rapsolja om så behövs. Stek tills grönsakerna mjuknat, ca 10 minuter.
Klicka i tomatpuré och stek ytterligare några minuter. Häll i köttet igen samt vin och timjan. Smula i buljongtärningar och blanda. Låt sjuda i 30 minuter.
Häll det gamla potatismoset i en kastrull och värm på. Moset ska bara bli varmt tillräckligt så det blir mjukt och formbart. Är det för hårt kan det lösas upp med lite mjölk, och för den som vill även ett ägg, som värms och vänds in. Värm ugnen till 220°
Lägg över köttet i en ugnsform och bred över potatismoset. För att få den där fina ytan kan du ”kratta” med en gaffel över det platta moset och strössla över riven parmesan.
Grädda mitt i ugnen 30 minuter. Pajen ska få fin färg och bli genomvarm. Servera.
Nej, den blev inte så snygg men vet du, smaken var perfekt. Jag får göra en stor laddning med potatismos en gång till så jag får över och ta nya bilder. Men tills dess: smaklig spis.
Igår fick jag besök av Andreas Nyman som är med och skapar STR-podden. En podd från Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, dvs STR, och ska ge landets trafikutbildare lättsam, upplysande och informativa avsnitt. Och även de som håller på att ta körkort. Sådana som jag.
Jag är så otroligt glad över att få jobba med STR och när de frågade om jag inte kunde vara med i podden då jag ju inte har den vanliga profilen av körkortselever svarade jag så så klart ja. Jag får höra av så många följare och läsare att jag inspirerar och några över 40 som känt att det ”varit för sent” börjar våga tänka tanken på att våga ta steget mot körkort. Att få höra det är banne mig bland det finaste jag kan få höra. Det är stort.
Vi hade ett kul samtal och inspelning i mitt galet soliga kök. Jag blev alldeles svettig av både frågorna och solen som fullkomligt flödade. Jag lägger ut här när avsnittet är uppe och ute.
Jag tyckte småkakor kändes rätt för en bilskollärare. Men det var mest jag som åt ha ha.
