Följ mig:
Min dag Stockholm

Naturpasset på Lovön. Bättre denna gång

1 juni, 2020

Då tog vi familjen ut i naturen för en härlig dag i försommaren. Så otroligt glad för att kunna göra sådana här stunder i skogen då det ger så mycket energi. Ska erkännas att barnen inte direkt jublar när vi ska ta oss iväg. Men det är alltid samma sak väl på plats: då hoppar de runt som om de var kalvar på kosläpp. Med den vetskapen i min vuxna hjärnan biter jag ihop och säger: Jo, vi ska ut så kom nu!

Bästa sättet är ju att locka med något gott som picknick med pannkakor. Ja, jag är en sådan mamma. Det är ett stort fång morötter jag står med och så en och annan piska när det behövs. (Obs, ej bokstavligen – varken morötter eller piska, ha ha)

Maken hade varit med barnen på två vändor av Naturpasset och jag en (den vändan kan du se HÄR) så nu var det första tillsammans och vi åkte till Lovön där vi sammanstrålade med vänner. Det är också ett tips för en bättre stämning bland barnen – att ha kompisar med sig.

Svischade förbi Drottningholm och sedan vara det grusstigar. Slås alltid av den helt fantastiska närheten vi i Stockholm har till natur och lugn.

Parkerade och klev ut i lugnet. Kan säga redan nu att det kommer bli ett helt fantastisk blåbärsår då det var ett fullkomligt hav av blåbärsblommor i risen.

“Var är norr? Var är vi? Vart ska vi?” 

Med rejäla motgångar förra gången gick vi inte många meter innan vi kom helt rätt denna gång. Första kontrollen hittad och med det slappnade jag av lite. Som om jag kände att då var allt vidare bara blir en bonus. Nu var det bara att njuta av resan så att säga.

Tänker på scenen när Emil hoppar barfota i en Emil-film och säger något om att det inte finns något härligare att springa utan skor på den småländska mossan. Det låter ju bara så mysigt. Får mig att längta till Småland och de 3 gånger vi besökt Vimmerby. Andra och tredje gången kan du se HÄR.

Roligt när det mitt i ingenting finns en skylt som denna. Ja, det var en konstig tall, det kan jag hålla med om men att den förtjänar en egen skylt, det vet jag inte… Nån som vet om den har blivit avmålad?

“Ska vi inte äta snart?” är en mening man snabbt ska agera på. Här ifrån går barnens energi och humör bara utför.

Och som av en händelse mötte vi världens finaste rastplats.

Ett helt nybyggt vindskydd med bänkar runt en eldstad och så vacker vy över Mälaren. Bara att börja bygga upp buffén. Och det är här jag har mina scills.

Den mest barnvänliga picknicken ändå. Du vet – när inget får blandas, ha ha. I gamla yoghurtburkar lägger jag alla ingredienser till en pastasallad och så kan alla ta de ingredienser de vill ha. Sen när måltiden är över och burkarna tomma staplas de i varann och vips vara packningen minimal.

Vill tipsa om den här trådosten. Riktigt, riktigt salt ost som dras isär till trådar. Kan köpas i butiker med mat från medelhavet och mellanöstern. “Förvirrad ost” tror jag den heter. Åt den första gången i Turkiet för 8 år sedan och letat här hemma. Så god.

Sagt det förr och säger det igen: denna sommar ska jag bli ett med sjalett. Inga dåliga hårdagar med sjalett. Perfekt för mig som ser helt knasig ut i keps.

Ingen riktig utflykt utan pannkakor. Favoriten är pannkaksrullar fyllda med äppelmos. Kanske inte finns något sötare än en liten barnhand som håller i en pannkaksrulle för det är nästan så lyckan syns i detta grepp.

Finns det barn och en strandkant så är det med 100% säkerhet att de kommer mötas. Alltid en sten eller gren som ska kastas i eller letas fiskar.

De nyfiken änderna fick äta upp den pasta som fanns kvar.

Den här platsen!  Så himla fin och jag är så inspirerad. Om jag någon dag får en stor tomt vill jag ha en yta med eldstad. Grilla på vintern och värma sig vid på augustikvällar. Ser hur en kräftskiva kan göras. Nej, inte drömma förmycket nu…

Packade ihop allt och sa hej då till stranden. Mot fler kontroller inne i skogen.

Min Emil.

Nu lyser de syrliga granskotten i neongrönt på granarna. Har du smakat granskott? Syrligare än citron och med en häftig stark smak. Kan göras till granskottssirap om man har tålamod. Får se vad jag gör med dessa. Sugen på att krydda vodka. Svenskt så det förslår då väl?

Harsyra är en annan fantastisk syrlig krydda. Hade vi varit närmare hemmet hade jag gärna plockat massa harsyra för att ha på salladen. Nu riskerade de vissna innan vi ens kommit till bilen.

Helt fantastiska färger. Helt självlysande.

Och apropås självlysande: Ser du lilla rönnen mot mörka skogen? Blev helt tagen av färgerna och ljuset här.

Kom ut ur snåriga skogen och “motorvägen” här.Då ser man verkligen hur höga träden är.

Storebror hamnade på efterkälken. Så klart att han hittat något levande. En liten vacker limgrön fjäril fick vi se i en millisekund innan den flög iväg. Hamnade nästan på bild. “Om de gula heter citronfjärlig måste väl denna vara en limefjäril” sa lillebror. Svårt att säga emot.

Vitmossa eller lav? Inte säker men vackrare än vackrast var det. “Det är som att gå på snö” sa barnen då det frasade som skare när vi blev genom moss/lavskogen.

Och så var vi framme vid bilarna igen. Med nya fräknar på nosen, frisk luft i lungorna och glada själar åkte vi hem igen. Nu ska vi se vad jag gör med granskotten.

 

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar

  • Svara Tina 1 juni, 2020 at 08:31

    Det är en lav på sista bilden. Renlav? Fönsterlav?
    Vitmossa är grön (!) och växer där det är fuktigare.

    • Svara Helena Lyth 2 juni, 2020 at 10:07

      Hej Tina och stort tack för svar 🙂

      Kram

  • Svara Kathleen 1 juni, 2020 at 22:28

    En bit att åka -men prova Västra Stendörren mellan Trosa och Nyköping. Stanna vid första parkeringsplatsen på fältet och gå alla de små och stora hängbroarna ända ut till havsbandet, njut av turkosfärgade laguner och grilla korv på färdigställda grillplatserna. Fortsätt med bilen några hundra meter till, där vägen tar slut, gå mot gården med höns och getter, hitta korna som råmar i skogen och besök Naturrum som lär ut så mycket om Östersjön, under ytan och där barnen kan få låna fiskehåv och miniakvarium och en lärobok om det som kan fångas under ytan

  • Svara Maria 2 juni, 2020 at 00:05

    Hej,
    Vill bara göra dig uppmärksam på nedanstående:

    Kom ihåg att allemansrätten inte gäller granskott. Man måste fråga den som äger träden om man får plocka skotten på granarna.

    • Svara Helena Lyth 2 juni, 2020 at 10:06

      Tack snälla för att du informerar vidare. Hade inte kunskap om detta. Verkligen viktigt att sprida information. Och tur att jag har snäll granne som kan ge mig granskott istället. Den granen är så stor så han vill inte ha den större 😉

  • Svara Emma 2 juni, 2020 at 09:50

    Jag vill inte komma med pekpinnar, men kan vara bra att veta att granskott inte ingår i allemansrätten, utan att man måste fråga markägaren om lov först. Såg ut att vara en riktigt härlig utflykt i alla fall! 🙂

    • Svara Helena Lyth 2 juni, 2020 at 10:05

      Hej Emma! Tusen tack för denna information. Det visste jag faktiskt inte. Tur jag har en granne med finfina granskott så jag kan få lite grönt guld av honom istället. Så bra att du informerade om detta. TACK!

    Lämna en kommentar

    Close