Att fylla år en tisdag är både bra och dåligt. Bra för att det ger ett fint tillfälle att göra något speciellt med en vanlig tisdag, födelsedagen märks mer när den infaller på en vardag. Samtidigt dåligt för man kan inte fira fullt ut då det just är en vardag som ger vardagsbestyr som jobb och framför allt frånvaro av familjen och vänner nära mitt på dan tex.
Så när jag nu fyller på tisdag blir det en trevlig middag hemma men så slog jag till med ett för-fir på söndagen och ett klassiskt smörgåsbord på tjusiga Grand hotel.
Vädret hade vi inga klagomål på.
Barnen var lite frågande: vad är ett smörgåsbord egentligen? Detta chockerade mig. Jag som älskar smörgåsbord, buffeer och klassisk högtidsmat har fallerat helt och missat att ge barnen baskunskaper i smörgåsbord!
Vi har ätit flertalet bruncher på stan, ätit hotellfrukostar och massa julbord men aldrig riktigt smörgåsbord! Hur kommer det sig? Ja, för att det ju inte finns några. Grands är den enda jag vet i alla fall. Skärpning, detta är ju guld ju!
Utan förklaring stod det vackra hästar och ryttare utanför entren. Pampigt ska det vara.
Vi var först in i matsalen när dörrarna öppnades och först in i bufférummet. Jag älskade allt jag såg men förlåt – denna inredning? Är det ett klassiskt svenskt smörgåsbord? Ser mer ut som lunchbuffén på ett grekiskt all inclusive hotell. Inte min smak på restaurangstil.
Men maten – den får exakt alla tummar upp. Så gott, så vällagat, så vackert.
Kommer du ihåg när jag skrev om julbordets sju turer? Hur är det vid vanligt smörgåsbord? Är det samma? Det ligger nära till hands att tro det. Hur som helst, jag tog det säkra före det osäkra och tog mina turer.
Servitören samlade med grannbordet och sa: detta är ett klassiskt smörgåsbord utan några som helst influenser utifrån. Nja, inte helt sant va för det var några riktigt fina laxrätter som flirtade med Japan och efterrätter som fullkomligt osade av Italien. Men visst, Jansson, sillarna och köttbullarna var där.
Snyggt upplagt och inte stora berg av allt utan istället fylla på ofta.
Jag firade dagen med att ha min farmors vackra långa kappa. Den är från 1930-talet och nu svindlade det till i mig – vad kommer mina eventuella barnbarn ha på sig 2110? Den du!!!
Utan att ha planerat för det var det bara en köttbulle som kom från landgående djur, bortsett ägg då, annars bara fisk och skaldjur som hamnade på mina fat.
Detta var en sådan ljuvlig succé för oss så jag bestämde på plats att detta ska vi göra till en årlig tradition – att fira in våren med ett klassiskt smörgåsbord. Kan ju inte behöva vänta enda från påsk till midsommar för att få mig ett bord fullt av godsaker heller, ha ha.
Vackra magnoliaträd mot varm husvägg hade slagit ut. Jag känner våren i mig!
