I dag är det den 18.e augusti och det kanske inte är något speciellt med datumet tänker du men för mig är det ett mycket viktigt datum.
Först och främst så var det till bara för några år sedan min namnsdag, Helenadagen. Av någon obegriplig anledning så flyttades min och alla Helenors namnsdag till den 31/7. Absolut inget fel på det, dag som dag liksom, men förstår inte grejen. Kan bara tänka mig hur mycket byråkrater som fått betalt för att justera runt namn och dagar.
Jag är uppväxt i en familj där namnsdagar har firats rejält. Som en liten födelsedag så då var ju denna dag förknippad med någon mindre present och framförallt något extra gott på kvällen. Så då var detta datum något att längta till som du förstår.
Nystart på rätt ställe
Men sedan det som också kom att förknippas med den 18/8 och det var inte sällan skolan startade detta datum. I år så startar skolan imorgon den 19.e. Så när man klev ut på skolgården där i juni visste jag att nästa gång jag står där är det min namnsdag och skolan startar. Alltså hela terminen startar.
På senare år så har detta blivit mitt viktigaste. Att den 18/8 startar det nya livet. Ett helt långt lov, en förhoppningsvis solig ledighet är till ända och nu ska det verkliga livet tas på allvar igen. Den nakna foten i badtofflan ska plötsligt trängas ner i en ordentlig sko, den luftiga sommarklänningen ska bytas mot tajta jeans och sömnen kontrolleras efter väckarklockan på sängkanten och inte min inre kroppsklocka.
När jag var barn var det ju ett år äldre man kände sig då man klev upp en årskurs. Allt var nytt med nytt klassrum och kanske korridor till och med, nya skolböcker och ämnen. Sedan fick man faktiskt nya plagg och skor, papper att slå in sina böcker med och hade jag tur en ny ryggsäck att stolt bära till allt det nya i skolan.
Det är denna tid som för mig är det ultimata nyåret. Alltså när ett helt år kan summeras och ett nytt står helt oskrivet och fullt möjligt. När det riktiga nyåret är, enligt kalendern, så är man helt förvirrad i mörkret, i någon sorts julkoma och rätt uppstressad efter stora jul- och nyårsfirandet så att reflektera på riktigt på det jag önskar för framtiden har jag aldrig fått till vid denna tidpunkt. Men så här års, efter en lång ledighet med långa ljusa nätter har jag absolut kunnat reflektera över vad jag gjort senaste året och vad jag vill fortsätta med eller ändra på.
Välbehövligt med avslut & nystart
Detta år, detta ödesmättade 2020 som kommer gå till historien som ett av de mest dramatiska i modern tid, är absolut inget undantag för mina känslor. Kanske att det är än mer viktigt att känna avslut på det gamla och gå in i det nya? För mig personligen har det varit ett riktigt j**la skitår där förutom pandemi, jobbkris och stressande ångest varit förknippat med mitt livs största sorg när pappa gick bort innan jul. Om det är något jag önskar så är det absolut att se framåt och våga drömma stort.
Med nya tag är jag nu redo för ett nytt år. Men det värsta är att jag ju inte riktigt kanske vågar. För vem vet hur världen ligger om nån månad. Är det då idé att våga drömma eller planera? Men om jag inte tar något steg så står jag ju still och det är nog det värsta man kan göra för det gör en inte lycklig.
Alla mina jobb och uppdrag utom ett försvann på ett ögonblick i början av april så då var allt läskigt i mitt företagande. Nu har det trillat in en massa roliga jobb som jag är så osannolikt glad för. Det känns tryggt och roligt. Framförallt fint att få bekräftelse på att jag gör något som uppskattas och att kunder vill jobba med mig. Det ihop med att jag ska banne mig ta tag i en dröm gör att jag vill fira mitt nyår idag. Våga hoppas på att det ska gå vägen för mig detta år.
Bild från vår midsommar, när sommaren låg framför oss och vi fortfarande inte visste om vi kunde resa hemifrån. Känns som en evighet sedan. Tänk vad mycket som hänt sedan dess. Och hur mycket som kan hända om lika lång tid framåt. Det är spännande.
