Att det bara är en månad kvar till min julbok finns i butikerna, både de fysiska och online, måste ju bara firas! Så i helgen bullade jag upp med allt det jag älskar för dem jag älskar.
När jag skrev på avtalet om boken där i våras hann jag inte fira för det var så ont om tid utan det var bara att gå rätt på produktionen. Och ni vet hur stökigt det var med fönsterrenovering och allt. Ja, om du inte minns kan du läsa HÄR.
När bokens allt material väl var klar för att skickas till förlag och formgivning var jag helt slut. Semestern tog vid och jag bara omfamnade sommaren, liksom stängde juldörren. Nu däremot vill jag fira allt jag kan! Det är nära nu!!!
Och vad är det då jag älskar att äta som blir så där extra festligt? Jo, sörru – det är skaldjur och plockmat. Jag bara älskar våra fredagar med plock till förrätt men nu slog jag på stort och gjorde det till en hel måltid.
Egentligen behöver det inte vara dyrt utan bara att det är lite av varje och framförallt läggs upp på det där lite härligare sättet. Tinade frysta räkor med färdig aioli, hederliga burkoliver och butikskedjans egna salami och ost funkar alldeles utmärkt bara det får läggas lite piffigt. En parantes i detta inlägg men ack så viktigt att betona.
Som jag sagt tidigare – det är alltid bra med frukt och grönt vid plock och bufféer där barn är med – plötsligt åker det med en tomat eller gurka.
Nu hade vi sedan tidigare finostar från osthandlaren, maken hade köpt galet god spansk skinka och jag köpte färska räkor. Jag stod på Systemet och ville köpa min favoritchampagne men då den var 3 hundralappar dyrare än andra tänkte jag att där drar jag gränsen. Den kan jag ta om boken säljer bra.
Och sedan ett fång blandade blommor från min blomsterhandlare som jag formade så där yvigt som jag gillar.
På med mysig duk, tallriksunderlägg och fina glas på fot även till barnen. Och sedan min mysigaste spellista i högtalarna.
Då barnen kanske inte blir helt mätta på denna typ av middag kokade jag gnocchi och blandade med pesto som jag vet de gillar. Passade bra till skinkorna och osten.
Det blev en supermysig middag och både maken och jag häpnade av hur länge barnen satt kvar vid bordet. Det var inte bara att jag ville fira, det var som alla ville ses och prata ikapp. Det är sådant som värmer mer än något annat.
Och lille Birger ville också vara med. Mysigt värre med honom vid bordet. Det vet alla kattägare – de gör som de själva vill och det är sällan vår katt hänger med på middagar. Han kanske kände att det var en speciell kväll?
Med god känsla ser jag nu fram emot en månad av pirr och spänning. Hur kommer boken se ut, kännas att hålla i. Åh detta är så spännande.
Önskar dig en fin start på veckan.
