Jag tror inte jag är ensam om att gilla snabbnudlar och att ha ett gäng påsar i skafferiet. Eller ramen då som det väl egentligen är?
Barnen kokar sina egna utan några som helt problem så mellanmålen fixas på löpande band också. Jag gör mig gärna en varm nudelsoppa/ramen till lunch de dagar jag jobbar hemma och inte är jättehungrig. En lagom lunch men då gör jag de lite matigare och än mer smakrika för att få en mer mättnad och energi.
Att addera på grönsaker och protein i buljongen med nudlar är inget nytt och jag har tidigare haft kokt ägg i.
Men nu tar jag det ett steg längre genom att koka ägget i buljongen med nudlarna. Alltså att jag porcherar ägget ihop med nudlarna. Nu snackar vi alltså snabbnudlar på riktigt!
Tips för matigare & godare snabbnudlar/ramen
Ingredienser:
1 förpackning snabbnudlar/ramen
vatten
1 ägg
Blandade grönsaker
Smaksättare
Gör så här: Förbered grönsakerna som ska vara i buljongen. Koka nudlarna enligt förpackningen.
När nudlarna börjat mjukna och släppa från varann knäcker du försiktigt i ett ägg mitt i. Rör med gaffel runt kanterna så buljongen får snurr, fart.
Låt koka lite så ägget koagulerar. Lägg i grönsaker och annat som ska vara i buljongen och nudlarna. Krydda gärna upp buljongen. Jag har en smakförstärkare som är som flytande buljong, extra umamismak.
Nu är Blossa 23 här och har fått namnet Gamla Stan och det var faktiskt en överraskning att det blev en hemvändande smak då det pratats innan i olika kanaler om olika smaker från exakt alla världsdelar. Ska villigt erkänna att jag inte tänkte på mina egna hoods om man så säger, årets Blossa smakar hallon och humle. Så här lyder det i pressmeddelandet:
Efter att ha letat smakinspiration jorden runt åker Blossa hem igen: ”Jag har tagit fram alla årgångsglöggar sedan starten, och det känns fint att under jubileet resa tillbaka till där allt började”, säger Åsa Osvärn, Blossas Chief Blender.
Blossa 23 är en vit glögg med smak av friska hallon och blommig humle och en hyllning till Blossas rika hantverkshistoria. I och med 20-årsjubliet firar Blossa lite extra, bland annat med att för första gången lansera en alkoholfri variant av årgångsglöggen.
Efterlängtad alkoholfri variant: I år kommer årgångsglöggen för första gången, utöver den traditionella starkvinsglöggen, också i en alkoholfri tappning.
En (själv)lysande flaskdesign: Precis som Gamla Stans gatlyktor lyser (den alkoholfria)flaskans detaljer upp i mörkret.
Så det var med stor spänning och glädje jag tog emot ett pressprov och med det fortsatte den stående traditionen är med provsmakningar 2012, 2013, 2014, 2015, 2017, 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022. Det är bara 2016 jag föll bort från presslistan…
Alla pressbilder som skickades ut i samband med lanseringen visade glöggen serverad i vinglas och med is så det var ju så klart det jag då också ville smaka den. Och att bilderna dessutom hade samma glas som jag samlar på (minns du inlägget HÄR) så var det ju givet.
Och håll nu i hatten. Om det är så att Blossa efter ha rest ute i världen så har årets Blossa även hittat hem till mig. Detta är en glögg i min smak och just kall. Jag är en som älskar söta viner, portvin, martini bianco osv och detta är precis, alltså exakt, sånt jag älskar. Sött, kryddigt och med en mycket fin smak av jul.
Den alkoholfria var också god men där saknade jag styrkan på kryddorna. Jag som typ hela december tippat alkoholfri klassisk glögg hade gärna sett lite mer drag på smaken. Lite mer kryddig mild saft tyvärr. Jag är ett stort fan av alkoholfria drycker, drinkar och öl så när jag hittar någon som smakar mycket köper jag det hellre än med alkohol men här föll det lite. Men då vinglöggen fick exakt alla mina tummar, solar, getingar osv jag kan frambringa så är det ok.
Att flaskan har självlysande detaljer. Ja det är väl kul men som alla vet kräver materialet en enorm lyskraft först och sedan måste man vara i totalt mörker för att det ska synas. Spännande att se om någon på riktigt kommer märka effekten. Jag fick gå in i sonens garderob efter ha stått i tio minuter med ficklampa på flaskan. Partytrick älskas ju!
Om jag får sia kommer denna flaska sälja slut och bli en av favoriterna genom åren. De som ojjat sig om kaffe, lavendel och te mm kan nu känna sig trygga – detta är en glögg som smakar glögg och jul men ändå har en egen touch.
Så kul att se glögg som ingrediens i drink, det är något vi sett mer och mer av och med pressmeddelandet kom även förslag på drinkar. Dessa måste testas.
Blossa 23 Spritz
2 delar Blossa 23 15%
2 delar mousserande vin
1 del apelsinjuice
Några mosade hallon
Blossa 23 Humle
1 del Blossa 23 alkoholfri
2 del Citronöl
Lite sockerlag
Citron
Is
Blossa 23 Gin & tonic
3 del Gin
2 del Blossa 23 15% eller alkoholfri
3 del Tonic
Frysta hallon
Is
Nå, är du en som testar de nya årsglöggarna eller väljer gamla favoriter? Eller kanske gör egen?
Pasta med salsiccia är en favorit här hemma. Rätten som lagar sig själv. Har du testat?
Som du vet gillar jag genvägar men för den sakens skull ska det inte tallas på varken smak eller kvalitet när det kommer till maten. Snabba enkla rätter som smakar riktigt bra – det är sånt vi behöver i vardagen. Och här kommer just en sådan rätt. Barnen älskar den, den är snabb att laga och med ett glas rött blir det värsta Lady och Lufsen middagen om man vill.
Pasta i sås med salsiccia
Ingredienser:
Pasta, gärna bred som pappardelle
Rapsolja
1 gul lök
1-2 vitlöksklyftor
1 förp pastasås, tomatsås
1 buljongtärning
6 färska salsicciakorvar
Salt & peppar
Gör så här: Koka upp saltat vatten och koka pasta enligt förpackningen.
Finhacka löken och värm upp olja i en traktörpanna. Stek löken i några minuter och pressa ned vitlök. Låt steka med ytterligare någon minut.
Häll i den färdiga pastasåsen och rör in löken och låt koka upp, sänk tempen så tomatsåsen sjuder. Smula ner buljongtärningen.
Ta fram salsiccia och skär upp änden på korven och tryck ut salsicciafärsen i bitar, ner i såsen. Färsen i bitar blir som köttbullar. Koka 5 minuter så salsiccia blir kokt.
När pastan är nästan klar; häll 1 dl pastavatten i tomatsåsen, resten i durkslag. Snabbt tillbaka ner i traktörpannan och rör in i pastasåsen med salsiccia. Låt koka några minuter till så pastan kokas färdigt och får smak av såsen. Smaka av med salt och peppar. Servera.
Palettblad har blivit en krukväxt som många har som favorit. Inte så konstigt kanske då den är väldigt enkel att ta hand om och med sina färgglada blad är den så vacker. Det finns de som skiftar i ljust grönt och vinrött, de som är mörkt röda och sedan mängder varianter till.
Jag fick en stickling av Maria, se HÄR, 2019 och den verkar stormtrivas i min rätt tveksamma vård. Jag kan inte påstå att jag vårdar den ömt men det är kanske just det den gillar?
Men det finns en sak (jo det är flera men jag fokuserar här på en) jag gör.
Det vackra palettbladet växer sig stor i det ljusa vida fönstret så att den vill ha ljust har jag förstått. Sedan vattnar jag kraftigt varje tisdag – varför tisdag? För det är en sådan tråkig veckodag så dagen har blivit lite roligare med att vattna. Och var 60.e dag sticker jag ner näringspinnar i jorden. Inga större ansträngningar all alltså.
Och när jag gör endast detta så får den växa i lugn och ro men efter några veckor gör jag min enda ansträngning.
Och här är annan vinkel i vardagsrummet från soffan jag visade på Instagram tidigare. För du följer väl mig där?
När alla blad vänt sig mot ljuset och vi i rummet bara ser baksidan av bladen tar jag upp den tunga krukan och gör en 180. Jag vänder den alltså så baksidan vetter utåt och vi får se de vackra bladen.
Jag går helt klart bet på att kunna visa det tydligt på bild för genom kameran syns ingen skillnad men det är världens ändring. Lovar!
Och sedan om några veckor kommer mörkret och min palettblad blir ledsen. Blad kommer tappas och grenarna blir deppigt nakna – då klipper jag ner hela palettbladet rätt kraftigt. Och till försommaren är den sedan lika stor igen den ger sig aldrig!
Jag som flyttat tillbaka till mina barndomskvarter Södra Ängby kan helt klart se på hur området ändrats från då till nu. Inte arkitektoniskt då husen är skyddade och inte får ändras. Utan en mycket tydlig osynlig skillnad är hur socialt det är nu. Jag försöker verkligen se på området utifrån ett så objektiv sätt men så klart går inte det för då var jag barn och nu vuxen med egna barn men utifrån aktiviteter i området där alla är inbjudna har ökat med säkert 600%. När jag var barn var det endast valborgsfirandet som var gemensamt men nu är det aktiviteter över hela året som grannskapet ordnar.
Är det skillnad på 1980-talet och 2020-talet? Ja så klart det är men det jag utifrån min egen upplevelse ser så var kvarteren här inte alls så barnfyllda då som de är nu. Och om det är något småbarnsföräldrar gör så är det att hitta kompisar till både sina egna barn och sig själva. Mina föräldrar umgicks mest med vänner från andra håll med andra gemensamma nämnare än att de delade postnummer så mina vänner blev de i de närmsta husen jag själv nosade upp och typ släktingar.
Vi har här, som på många ställen i Sverige, väldigt härliga cykelfester där exakt alla 512 hus är inbjudna. Det är grannar i åldrarna 70+ – 30 som umgås och lär känna varandra och sedan småfester med de närmsta grannarna. Som i de flesta bostadsområden.
I lördags hade vi fjärde året på vår lilla gatsnutt en kväll tillsammans. Barn och vuxna samt nästan-vuxna. Upplägget är underbart och enkelt: det är ett rullande schema och det är 3 hus per år som får stå för kvällen. Ett hus per rätt.
Förrätt och mingel för vuxna, burgare, lekar och fiskdamm för de yngre.
Sedan vidare till hus nummer två för huvudrätt.
Och efterrätt i hus nummer tre.
Sedan på söndagen var det Ängbydagen med loppis, hamburger- och korvgrillning, fika och springlopp för olika åldersklasser. Men mest så är det ett härligt mingel för alla grannar.
Detta var inget vi tänkte på när vi gick på husvisningen för 10 år sedan. Jag som känner till varenda sten, vartenda hus från barndomen behövde ingen introduktion till området men det jag inte kunde gissa var hur området växt i värme. Hur vi fått fantastiska vänner och våra barn skapat relationer och trygghet.
Jag som då är uppväxt här har aldrig sett mig som nåt annat än en tjej uppväxt utanför Stockholm och ja, en storstadsperson, men med denna lilla bykänslan kan jag förstå den starka kärleken man känner för sin bygd om man kommer fån mindre orter.
Yngste sonen fick representera familjen Lyth.
Sedan var alla värda godsaker, men mest den springande pojken, från det dignade fikabordet. Skolans femteklassare hade bullat (!) upp rejält och säkrade säkerligen en bra klasskassa för fika vill ju alla.
Så nu är det ett år till nästa gång. Men om några veckor är det Kulturdagen här i byn, alla som på något sätt utför något kreativt får ställa ut och det vandras mellan husen. Någon visar upp hur man flätar korgar, någon har vernissage med sina akvareller, en annan visade hur hon skapar vackra ting i läder, en inspirerar till att reparera sina kläder och ja, jag kommer ha bokbutik i källaren. Så kul.
Nu vaknar vi till en natur som bjuder på fest. Mornarna är mjuka och dimmiga. Luften fuktig och mild. Sedan jobbar strålarna sig genom och får hela världen att bjuda på fyrverkeri.
Jag tror ändå denna period bjuder på fler färger än maj. Försommarens blommor må vara färgstarka men det är nu naturen har flera olika toner och kulörer. Löven skiftar färg, frukterna lyser i träden, rönnbären som röda bomber och sedan alla blommor som ännu står stadigt.
Ovanpå det så är luften klar och ger i alla fall mig klarare tankar så att säga. Jag fungerar så mycket bättre när luften inte är tryckande och fuktig. Men den luften väntar jag lite på än så länge. Den sensommarvärme som vi fått nu ger inte riktigt den önskade känslan jag vill ha men det kommer ju.
Jag är en höst människa och har alltid varit. Det lugn som nu sprider sig på dagarna får mig att må bra. Vi vet att sommaren är kort så där när sommaren kommit så måste man bara ut och vi ska hinna göra allt det vi längtat efter, träffa alla vänner som också är somrigt glada och samtidigt ska trädgården fixas, grillen ska gå varm, långbord dukas upp, somriga äventyr varje dag, böcker ska läsas, barn ska aktiveras mm mm. När temperaturen sänker sig och vi drar oss inomhus och ”får” vara inne, ensamma och stilla. Jag vet – det är jag som lägger dessa krav/förväntningar men visst är det så här. Hösten ger mig ett lugn och jag alstrar all energi jag kan nu för att hålla detta lugn hela vägen fram till de mörka dagarna.
Nej, jag hade inget odlingsår i år heller men vet du – det hade jag inte ens planerat för och det är jag så nöjd med. Jag har helt och hållet kapat bort det dåliga samvetet över att ha en tipptopp-trädgård. Trädgården är vårt gröna rum att var i , inte jobba i. Då barnen och maken inte är intresserade av att fixa, dona och påta tänker inte jag ta det ansvaret själv och bara känna att jag misslyckas och lägger tid på något som vi egentligen inte har tid för.
Det som nu ändå blommar och verkar frodas ställde jag på och runt vårt gamla träbord. Alldeles lagom mycket trädgårdsskönhet för mig.
Det lugn som dagen börjar med och sedan explodera i klara färger. Jag tar emot detta och känner hur jag åker med i dessa svängningar. Så tacksam över alla årstider och skulle aldrig vilja vara utan dem.
Nu ska jag sätta igång på riktigt och planera arbetsveckan. En vecka med en massa to-dos som ska klaras av. Får se om jag på fredag ser en lista med bara en massa bockar. Hoppas på det.
Nu har vardagsrummet fått sig en höstskrud med kuddar i varma brända toner och detaljer. Som alltid när det blir kyligare ute vill man ha varma toner inomhus, och på sommaren med värme ute så är det ju svala dito man väljer i sina rum.
Med några gamla kuddfodral från förrådet och några nya fick sommaren ett helt nytt uttryck. Kolla i slutet här för en före-och-efter. Och inlägg från när soffan kom hem till oss kan du se HÄR.
Jag har alltid massa loppisfyndade spel på soffbordet för det finns alltid tillfälle för ett parti av något.
Naturen må skifta från grönt till brunt men dessa jordiga färger är ju fantastiska tycker jag.
Och jag kan säga att de röda kuddarna blir kvar ända till nyår och några av de bruna kommer bytas mot gulligare toner. Kanske grönt eller grått? En liten röd brygga från höst till jul helt enkelt.
Jag går förbi sonens rum och hör ett litet snarkande, tittar in och ser inget…
Eller?
Jo men där ligger ju nått gosedjur och andas!
Tänk vad skönt det är att vara katt ändå! Tror jag ska bete mig som Birger i helgen faktiskt.
Jag är fortfarande förtjust i den snabba lilla makeover jag gjorde i sonens rum, kolla HÄR, men snart växer han nog ur den får se vad hans tonårs-jag vill ha
Men nu ska jag på drejkurs och har mina mest oömma kläder på mig. Ha en fin fredagskväll!
Oj vad denna torsdag rusade iväg. Jag hade avsatt hela dagen till administration och som alltid när jag ska göra det som jag tycker är det absolut tråkigaste på jorden – admin, så är jag så seg ur startblocken.
Jag sätter igång diskmaskinen, viker tvätten, puffar kuddar, bäddar alla sängar väldigt omsorgsfullt, skurar ur diskhon… gör väldigt många saker som inte alls är viktiga bara för att det där som jag bör göra är så tradigt.
Jag minns hur jag i barndomshemmet städade varenda cm av mitt rum, vek hela garderoben innan jag kunde sätta mig med plugget till matteprovet. Jag var tvungen att liksom städa mig ren för att kunna ha 100% fokus. Säkert något syndrom för detta ha ha.
Så jag kbt-ar mig med min allra mysigaste spellista, tänder ljus, brygger nytt kaffe, lockar med mig katten och sätter mig i matrummet istället för i arbetsrummet. Nu finns det ingen återvändo. Fakturor ska betalas, fakturor ska skickas, mejl ska svaras på (och börja varje mejl med ursäkta sent svar), planera jobb, och kors i taket, vara proaktiv. Ja men faktiskt, det är rätt lugnt nu, vilket egentligen borde stressa mig, så det finns tid att tänka längre än en vecka taget.
Men som sagt, det är rätt lugnt och av vad jag förstått så är det många som har det så nu. Den där långkonjunkturen som det pratats om länge har landat i marknadsföringsbudgetarna och det dras åt.
Men även om det är rätt lugnt på uppdragsfronten finns det ju alltid att göra som sagt och vips var klockan över 17 och jag hade en halvtimma på mig att göra middag till barnen för det var ju föräldramöte i skolan idag. Hur kunde dagen gå så fort? Jag skulle ju bara rensa mejlen…
Jag hann till föräldramötet precis men det är ett gissel med tre barn när skolan väljer att ha möte för alla klasser samtidigt och vi är ”bara” två föräldrar. När kloningsutvecklingen fortfarande inte löst detta få vi prioritera. Dotter börjar 7.an och lillkillen börjar 4.an så nya stadier får prioriteras medan äldste fortsätter i gamla spår i åttan.
Så med detta rätt innehållslösa inlägg säger jag god kväll och nya fruktsamma tag i morgon. Då ska jag på drejkurs minsann!
Då ska vi titta på Rustas jul 2023 som jag idag fick se på en pressvisning. Här om veckan var det IKEA som visade sin jul och det kan te sig knasigt att så här i sensommaren med solens fortfarande starka strålar prata om mörka mysiga stunder med doftande bullbak och glögg men det är ju pressvisning för både de som gör tidningar vilka har månader med planering innan du kan köpa magasinet i butik och för oss som jobbar med sociala medier – vi tar allt på volley och är snabbfotade. Speciellt jag som är en jultoka av rang och kan ta julinspo alla dagar på året.
Hur som helst, tillbaka till idag och Rustas jul. Deras visningar har jag haft glädjen att besöka flertalet gånger 2022, 2021, 2020, 2019) och jag har aldrig blivit besviken då Rusta vet vad julfirare vill ha. Det är traditionellt, klassiskt och mysigt med alla de kända detaljerna samtidigt som de kryddar upp med de där knasiga detaljerna. Rock’n’roll-tomte, knasiga renar, discokulor mm. Men hur var då julen hos Rusta 2023 nu när förväntningarna var höga?
Som du ser från listan där uppe med de tidigare visningarna så var jag och mina kollegor förvånade över det nya upplägget med en visning i en lägenhet där vi besökare fick olika slottider att i grupp gå in i rummet. En halvtimma per grupp. Från sittande vid bord och få en visning presenterad till att ha en begränsad tid – hur skulle det bli? Jag som vill känna, klämma, dofta, fota och tänka på julen var orolig innan.
Och ja, det blev en mycket annorlunda visning. Inte mycket julstämning är jag rädd. Nästan så visningen skulle ha varit på PR-byrån istället för det var väldigt svårt att se alla saker. Om man ändå inte skulle skapa den där julmagin och få spridning på filmer, bilder kunde nyheterna och julkollektionen smidigare visats som en vanlig visning.
Men med det sagt är det absolut inget fel på nyheterna men man måste ha lite fantsti att sätta de i sin rätta miljö, med kall december utanför fönstret och mysigt mörkt rum med levande ljus och White Christmas i högtalarna.
Och det de flesta vill veta: Rustas julsortiment landar i varuhusen från slutet av september till mitten av oktober. Så med andra ord ska det garanterats finnas jul hos dem 15/10.
Det som så alltid goa gänget på Rusta. Men om vi då ska gå igenom de saker jag inspireras av och vill visa er.
Rusta har tre stilar för julen 2023:
Den traditionella med rött, guld och grönt.
Den skandinaviska med naturfärger
Den lekfulla med pastell och glitter
Rusta gör sina julbyar med bravur. Jag bara älskar alla deras olika upplysta små julbyar med ofta saker som rör sig. Denna mäktiga pjäs med ett tåg som cirkulerar är ju värsta bästa juldrömmen.
Vi har fyra jultröjor här hemma från Rusta och jag tycker denna med den lille jultaxen ska bli den femte och alla i familjen får var sin. Rimligt.
Om vi fortsätter md kläder så kommer jag först i kön på flanellpyjamasen. Om det är något plagg som används i december är det just flanellpyjamas och min gamla gick sönder (läs sprack av kraftig användning) efter nyår.
Och det där bädsettet med katter och hundar i julskrud var väl för söt??!!
Något jag tror starkt på är, över hela året iofs, är sängbrickan. Tror jag ska ha det som ett mål för vintern 23/24 att spendera mysiga stunder med många kuddar och min sängbricka, som jag visade HÄR, för det är väl höjden av mys?
Och sedan ger jag mina tummar upp för de stora bulliga muggarna perfekta för varm choklad. Finns som ren (här på bilden), tomte och snögubbe.
Kudden med tofsar var min favorit av årets julkuddar hos Rusta. Ja, jag behöver fler tofsar i mitt liv helt enkelt.
De djupt röda servetterna med fransig kant var min favorit från det dukade bordet.
Rustas traditionella julstil är den som faller mig mest i smaken, kanske inte jätteförvånande, och den jag tycker Rusta levererar bäst. Den skandinaviska är lite oklar och här på visningen visades den främst i julstjärnorna som ska hängas i fönstret. De görs i FSC-märkt papper och återvunnen bomull.
Den lekfulla julen är inte för mig men jag bara älskar att Rusta gör alla sina olika detaljer som är helt crazy. Alla roliga renar och tomtar får helt klart mungiporna att röra sig uppåt.
Ja, en tomte som kompis i badrummet kanske är precis vad jag borde piffa till med?
Lök- och västerbottenpaj samt tunnbrödsrullar med sallad i och julskinka ovanpå. Goda och inspirerande snittar.
Jag hade sällskap av min vapendragare Hanna och vi satt och pratade om årets julkalender som är en remmare på klassikerna Trolltider. Och det roliga var att vi båda älskade var sin figur från serien och hade klätt ut oss till dessa varje dag. Jag var Dorabella och Hanna var Mara!!! Helt otroligt kul. Så det är ju klart att vi måste göra något med detta.
