För 1,5 år sedan dök en once in a life time upp. Vi hade möjlighet att köpa en bit mark och bygga ett hus på en drömplats. Det där sommarparadiset kunde bli vårt.
Vi var alldeles till oss, drömde och planerade. Lyckan!!! Jag började undra vilket porslin jag nu skulle samla på som kunde passa, i vilket väderstreck ska uteplatsen vara, vilka härliga frasiga sängkläder som är mest sommar osv.
Sedan så var vi tvungna att vara realistiska och inse att två hus, varav det nya då skulle byggas från grunden och det gamla i stort behov av renovering, skulle bli för mäktigt för oss på många sätt.
Men sedan en annan tanke: vill vi verkligen bara vara på ett ställe på sommaren?
Den frågan slog ner som en bomb. Vi har ju alltid rest runt på våra semestrar. Både i Sverige men även när vi tågluffat och båtluffat. Vi är liksom alltid i förflyttning på våra semestrar. Att då göra helt om och bara vara på ett å samma ställe en hel sommar, på påsk- och höstlov kanske ändå inte är vår grej???
Om det är en bortförklaring för att vi inte kunde gå vidare med tomten eller om det faktiskt var en insikt som gjorde beslutet enklare ska vara osagt. Men det fick mig att förstå hur jag vill ha våra lediga stunder tillsammans – på äventyr.
Vi kan resa och utforska för att vi inte är bundna.
Tittar avundsjukt på Instagram med folk som samlar porslin till sin stuga, kan odla från frö till skörd för att de varit där hela vägen, sätter prägel på sitt lilla paradis. Men i nästa sekund så drömmer jag vidare om vår sommarresa, en resa till Köpenhamn, Smögen, Värmland, Skåne.
När vi landat i våra hyrda hus (Kungshamn, Åre, Vemdalen, Smögen, Gotland, Lyon, Paris, Sifnos, Schinoussa…) så är det så spännande att duka med ett porslin jag inte valt, bädda i ett rum med tavlor med okända motiv, använda en spis jag inte förstår, dricka morgonkaffet i en trädgård jag inte behöver rensa.
Det är alltid något nytt och utvecklande. Och enkelt – de där okittade fönstren eller den trasiga kranen är inte mina problem. Jag bara njuter av livet i huset utan att behöva tänka på ”måsten”.
Det var en fin, bra och viktig insikt ändå. Att verkligen förstå vad man önskar. Och älskar. Att ha en ryggsäck och hoppa på en båt i den grekiska övärlden är mig för kär för att bytas ut mot en egen pelargon i en stuga med humlesurr.
Sitt morgonkaffe på ny plats under hela sommaren. Nya ljud, nya minnen.
Duka upp frukost vid nya platser men med EXAKT samma mat. Vissa saker ska inte ändras, ha ha.
Mysa in sig i något nytt. Se olika sorters hem. Olika stilar.
Se sånt man aldrig får ta del av annars.
Få bo i en gammal prästgård för några dagar med en kajak som bonus. Hoppas på varmt väder så den kan användas.
Men vem vet – saker kan ändras. Kanske vi skaffar ett eget torp ändå. Eller kanske gör jag nåt galet och säljer allt för att besätta mig på franska landsbygden? Den som lever får se…
Klokt! Jag som suktat efter en sommarstuga just av anledningen att få skaffa porslin o inreda på ett sätt vi inte har det hemma har inte riktigt tänkt på att man då spenderar hela sommaren där… Detta kräver nog en runda fundering till.
Hej Anja. Lite spännande att jag får dig att fundera. Det finns så många fantastiska hus att hyra som har allt det där man drömmer och längtar om men man slipper dt tråkiga med fixet, ha ha. Testa en sommar!
Tack för att du skriver.
Kram
Helena
Orecis så har jag tänkt många gånger.. letat tom sommarstugor på hemmet, åh en liten stuga som är min att fixa o pyssla om… men herregud, jag Har ett stort hus i skogen vid en sjö, massor av tomt, rabatter, krukor, planteringar, köksträdgård, höns att ta hand om.. Jag bor ju redan i mitt sommarparadis. Hur skulle jag ofta ta hand om ett hus till… ..men ändå så suktar jag likt dig när jag ser andra på insta fixa o fynda för sin sommarstuga.. och jag tycker oxå att det ofta är så dyrt att hyra själv. Så vem vet…… Läs mer »
Hej Karin. Drömmar ska man aldrig sluta ha. Och jag tycker nog livet alltid har sina olika faser. När våra barn är utflugna så ser jag mig snarare i lägenhet än hus. Och då kanske med ett litet hus på landet att besöka. Allt har sin tid som sagt.
Just nu, verkligen just nu, njuter jag av grusgångar jag inte behöver resan, ha ha.
Tack för snälla ord. Önskar dig en fortsatt fin sommar
Kram
Helena
Enig!
Jag har alltid hyrt sommarhus runt i Sverige, bott på B&B och vandrarhem när barnen växte upp. Även rest utomlands. Kom tidigt fram till att det var det bästa för just vår familj. Slippa något ”att ta hand om”!
Nu när barnen är vuxna så säger de ”att gud vad vi fick se mycket” genom att inte bara vara på en plats.
Känns jättebra i mammahjärtat:)
En skön sak att komma fram till. Att semestern just är semester och befriad från krav och måsten. Ta de göttigaste russinen av hela världens kaka.
Kram
Helena
Tycker inte man behöver vare sig torp eller resor. Räcker att läsa din fantastiska blogg! Då får man se och uppleva allt och ändå sitta kvar på sin veranda! Stort tack för det!
Fina Kicki. Dina ord värmer. Stort tack för dina glada vänliga hälsningar.
Önskar dig en fortsatt fin sommar.
Stor kram
Helena
Sommar, sol och arbete! Mina husdrömmar är jag besatt av mina ställen som många före mig har tatt vara på ❤️ Det ska röjas, hållas på med båtar, målas men det är ❤️ mitt. Det skrämmer mig att det är jag som snart styr skutan, att de som vet allt blir färre och att det trots allt fortfarande är som en barndoms dröm ❤️Allt blir gott på båten ut!
Å, jag är också team hyra! Jag växte upp med föräldrar som gillade att kuska runt, och jag tyckte kompisarnas sommarhus var det mysigaste som fanns. Vilken dröm att tillbringa sina somrar på en och samma plats, få sommarkompisar och skapa minnen! Så när våra barn var 1 och 4 så slog vi till på en stuga och såg framför oss hur vi gav dem somrar som vi inte själva riktigt fått uppleva… tills vi insåg att det alltid var något som skulle fixas och att tiden vi tillbringade där inte riktigt stod i relation till arbetsinsatsen. Så vi sålde,… Läs mer »
Åh det låter precis som jag. Jag stod där hemma som barn och såg alla vänner försvinna bort i stugor och segelbåtar. Den där mytiska stugan lät så spännande. Men jag är också så nöjd som vi har det nu. Får se om 10 år när barnen inte alls vill vara med oss på sina lov. Då kanske jag sätter mig i en stuga. Eller i en Airbnb-lya i Nice… 😉
Tack för snälla ord.
Kram
Helena