Det finns många härligheter med att bo i hus och att kunna gå ut i trädgården och plocka sig en fin bukett är nog på topp-tio i alla fall.
I går skulle vi till kompisar på lunch och jag ville ha en gåbortsbukett. Hade tänkt ta en sväng förbi blomsterhandeln men tänkte på att det faktiskt blommade en del i trädgården. Och minsann – det blev en färgsprakande och hoppingivande bukett. Ser mer somrig än vårig ut tycker jag. Barnen plockade en del maskrosor och jag försökte förklara att det inte var en passande blomma i denna bukett. Kände mig helt plötsligt blomsnobbig. De förstod inte varför en sådan fin och gul blomma inte skulle platsa. Egentligen är jag väl beredd att hålla med dem.
Påsklilja, pärlhyacint, porslinshyacint, blommande körbärskvist, forsythia, kvist från kaprifol och en blå/lila blomma jag inte kan namnet på. Och vi är inte ännu i maj. Detta är lovande. Fast det ska tydligen bli kallt på Valborg. Men det är det ju mer eller mindre alltid så det är väl ingen chocker.
Då var man alltså 40+. Äntligen är jag på rätt sida. Detta firades igår med min fina familj. På dagen åkte vi till Jungfrusund på Ekerö för en helt fantastisk brunch. Där dök även mina föräldrar upp och överraskade mig. Hade tänkt ha en väldigt lugn och stillsam födelsedag i år. Förra året när jag fyllde 40 var det mera uppståndelse och gäster. Dottern var mycket besviken på kvällen: ”När kommer alla kompisar?? Va! Är det bara vi?” Hon är van vid mycket folk här då vi har så stora familjer, jag å maken.
Jag är grymt bortskämd med en make som är som en gastronomisk jukebox. Om jag önskar något så skapar han det. På min önskelista stod det fransk mat med bouillabaisse. Han lagade maten ihop med barnen medans jag dukade och softade. Det är bland de bästa presenterna man kan få.
Barnen har hittat en ny favoriträtt – havskräftor. Äpplet faller alltså inte långt från trädet…
Måste tipsa om Picard om ni inte hört talas om dem. Picard är en fransk matkedja som öppnat butiker i Stockholm och Uppsala. Det är butiker med endast frusen mat. Låter kanske lite torftigt men det är ruggigt smart. Speciellt om man som i detta fall ville göra en avancerad rätt men inte kan lägga hur mycket tid som helst. Färdighackad lök och kryddor tex.
Och deras snittar är grymt goda. Om man inte berättar att de är färdiggjorda och köps frusna kan man lura vem som helst med att de är hemmagjorda. Och jag och maken hann få i oss en var innan barnen rafsade i sig alla.
Ska det vara fransk mat ska det även vraa fransk dryck. Maken hällde upp en pastis. Alltså, jag gillar det mesta men jag tror att jag behöver stå vid en boulebana i Provence för att verkligen uppskatta denna dryck. Men snyggt är det ju…
Det är inte alla som gillar ostron men jag är helt galen i dessa havsmolusker. Med citron så är det som att ”äta sommaren”.
Dessa visade sig vara gröna! Lite oroliga googlade vi och fick läsa att gröna ostron tydligen ska vara extra delikata. Jaha, men grattis då!
Porslinet är från Gustavsberg och vinglas från Orrefors
Dottern fick göra en rouille – en sorts aioli gjort på torrt bröd och olivolja. Hon älskade att mortla (eller mosa som hon sa) brödet.
Och då var det serverat!
Jag ville inte göra en tårta utan portionsbakelser i stället. Det är liksom lite mer jag över det. Jag bakade smördegsbakelser som fylldes med vaniljkräm och skivade jordgubbar. Blev rätt stora men då smördegen är så luftig så tog det bara några få tuggor innan de var borta. Eller så var det för att de var så goda…
Sen sa de två stora barnen att i och med att det var min födelsedag fick jag välja kvällsfilm. Schysst!
Valde en favorit från min barndom – Annie. Jag somnade som en stock ca 1 timme in i filmen. Förortsglamour.
Hipp Hipp Hurra för mig i da’! Extra härligt att fylla år en lördag måste jag säga. Lite synd bara att det är simskola kl 08.15 så den obligatoriska frukostbrickan på sängen blev okristligt tidig och sen, vips, var 2 barn och make borta. Tur att vi sen ska iväg å äta brunch och mysa hela dan. Det är där lördags-födelsedagar kommer till sin rätt.
Hur som helst… Jag har gett mig själv en födelsedagspresent. En jag suktat efter länge. Är det ett Hermè s-armband, en Céline-väska eller en By Redo-parfym?? Nej – en vaxduk. Glam all the way… Nu tycker ni nog att jag är lite väl knasig men jag är praktiskt lagd och tre barn plus yvig make gör att jag behöver en redig vaxduk för husfridens skull.
Jag älskar konceptet vaxduk. Nu förtiden finns det riktigt härliga vaxade linnedukar som är bra. Har ett gäng sådana men det är de riktigt vaxade som står emot ketchup, blåbärssylt och felplacerade ritpennor.
Mönstertillverkaren Morris tillverkar fantastiska tapeter och tyger. Det finns så otroligt många mönster att välja på i deras skattkista. Mustiga, prunkande och fantasifulla. Några av de stora och lite mörka mönstren har jag varit inne på att ha på väggen i vår lilla hall. Ska suga på den karamellen. Nåt jag nu i alla fall bestämt mig för var Willow Bough Green. Älskar mönstret. Maffigt samtidigt ljust och skirt. Passar mycket bra in i vår kvadratiska funkisvilla. Fast då som vaxduk och inte på väggarna. Än i alla fall.
Bottenfärgen visade sig ha samma färg som våra Bauhausstolar. Så lämpligt.
Nu snackar vi vaxad duk. Riktigt högblank och tålig.
Kommer ni ihåg förra fredagens fredagsbukett? Förmodligen inte men den står sig än, kan jag berätta. Bra utdelning för de pengarna.
Duken invigs i kväll till födelsedagsmiddan. Perfekt!
Hoppas ni får en härlig dag för det ska i alla fall jag. Klockan 21.21 blir jag 41!
Ett brev damp ner med en stor karta. Kartan visade sig vara tapetpapper och information om en ny tapetidé. Nu har Rebelwalls skapats tapeter där man kan välja olika kartor att sätta upp på väggen – historiska kartor baserat på original från 1700- talet och framåt och visar länder från hela klotet och sen även ”Här bor vi, här har vi varit, hit vill jag resa” Du kan få en såväl unik som ortspecifik karta på väggen.
Kartan i brevet visade sig vara över MITT område. Så roligt att kunna visa barnen var vi bor och var alla kompisarna bor. Blivande orienterare?
Det här är en idé jag gillar skarpt. Älskar kartor och i vår matdel har vi en stor skolkarta från 1955 och den skapar alltid diskussioner och kommentarer. Undrar då inte hur mycket diskussioner det skulle bli om vi hade vårt område stort på den väggen?
Som barn åkte jag som oftast på carterresor till Medelhavet med mina föräldrar. Inga sådana där Bamseklubb-ställen utan lägenhet i det där huset bredvid, annexet. Tittade suktande in på poolerna med broar och färgglada Slush Puppie-maskiner. Men det som mina föräldrar gjorde var att åka på utflykter, vi såg mycket av landskapen dit vi åkte. Jag gillar historia så jag sög i mig alla mytologiska historier från antika Grekland och människors öden i Pompeji.
På dessa turer var det olika stränder som besöktes och det fanns alltid ett uppdrag på varje strand; leta efter kakelbitar i strandkanten. Jag vet inte varför men jag började samla på dessa färgade stenar. De var så vackra med sina pastellfärger och nedslipade hörn, efter år av rullande i vattenbrynet. Alltid undrat hur kaklet från första början hamnat där. Nån illvillig badrumsreparatör som dumpat ett mintgrönt inkalkat badkar rätt i havet?
Min samling har byggts på år efter år. Min mamma har fortsatt leta och efter varje sommar kommer hon med 3-5 bitar. Alltid tänkt att göra något med dessa bitar men inte riktigt klurat ut vad än. Först var det en bricka men nu är samlingen så stor så det är snarare en hel bordsskiva som det skulle kunna räcka till. En unik mosaikskiva plockad från Medelhavet.
Det här stenbordet har fått stå ute i trädgården och fått ta emot snö, kyla, regn, sol och värme. Blivit riktigt risigt och trasigt. Kanske ge stommen en ny bordsskiva?? Vad tror ni? Kan det bli nåt?
De bitar som har sitt mönster kvar är roligast. Då ser man verkligen att det inte är bara en vacker sten som rullats in från havet.
Tänk vad ihärdigt letande och sparande kan resultera i. För här är det verkligen många bäckar små. Det var som oftast max 5 bitar som följde med hem i necessären. Nu ca 34 år senare är det kanske dags att sätta klorna i det.
Att slösurfa på hem och Hemnet är ibland bättre än vilket inredningsmagasin som helst. Jag blev mållös när jag såg dessa bilder. Alltså!! Läget, utsikten, inredningen, ljuset, känsla, vinterträdgården, storleken, poolen!, skaterampen! badrummet, hunden! Jag tar alltihop, tack så mycket.
Okej, jag kanske inte kan ”ta” det men inspireras, det kan jag. Gratis!
Sugen på att köpa? Lockad att bo i tv-sveriges mest kända område? Eller kanske bara för att kolla in inomhuspoolen? Klicka här för att komma till mäklaren och objektet.
Nattningen är avklarad för denna kväll. Känner att timman blir senare och senare för varje dag. ”Men mamma, jag är inte trött än. Titta ut så får du se!”
Okej, detta med ljusets återkomst är så klart på alla de sätt efterlängtat och uppskattat men som småbarnsmorsa ställer det till med problem.
1. de vill inte gå och lägga sig för att det är fortfarande ljust.
2. de vaknar tidigare för att det är ljust.
Note to self: Skaffa mörkläggningsgardiner. Snart! (och putsa fönstren…)
Livet rullar på i 180. Heltidsjobb, hus, hem, familj, barn, vänner och bloggen. Det är många bollar som ska hållas i luften. Några kan jag inte få med. Motion är en sådan boll. Den ligger i bollkorgen i väntan på att få slängas upp snart. Tackar mina gener för hälsan. Fick frågan för ett tag sedan – Vad är du inte gör för att hinna med allt du gör? För så är det – nåt måste ge vika.
Sömnen går så klart inte att hoppa över så några timmar måste ändå ges till kudden. Men som småbarnsmamma är nattsömnen väldigt svår. Det är liksom en ryskroulette. Vissa nätter får jag några timmar oavbruten sömn andra så är det ett jäkla spring i mörkret bland stora och små och omöjligt att komma ner i varv. Då snurrar huvudet av tankar och idéer sprutar åt alla håll. Bara att då ligga still och försöka vila kroppen i alla fall. Min käre far har lärt mig: Bäst är att sova, näst bäst är att vila. Så får det bli.
Känner att jag har fått en viss rastlöshet. En jagad känsla. Hör mig skynda på barnen fast jag egentligen inte måste. Jag har alltid varit en livsnjutare och kunnat njuta av stunden och blir förvånad över förändringen. Detta måste jag genast sluta med.
På en promenad hem från utflykt med de två stora barnen i helgen gick vi förbi en rabatt med ett hav av påskliljor. Jag frågar om vi ska räkna dem och ångrar mig i samma sekund. Jösses, detta kommer ta evigheter. Nej, nu ska vi vara här, i nuet. 1-2-3-4 – För varje påsklilja barnen räknar går min puls ner. Detta fick mig att le och andas lugnt. Så kul att se dem bli exalterade för varje nytt tiotal. 260 stycken påskliljor fick mig att stanna upp och tänka till. Jag vill ha möjligheten att räkna mer saker i hop med barnen. Måste tillåta mig att ta tid.
Som småbarnsförälder med hus i omgörelse så anpassas all renovering och hemmafix efter minsta möjliga motstånd och risk för missöden. Och sovtider.
Vår matdel av vardagsrummet har nu varit i renoveringsundantag i 4 månader, sedan nyår. Det har tagit sin tid då tid är just det vi har minst av. Gissar att många känner igen sig.
Färg har noga valts och tid för ommålning har stulits från vårt vardagliga liv och pussel. Rummet fick målas i etapper. Nu var det sista etappen som SKULLE bli av. Tröskeln för detta var skåpet fyllt med glas som stod vid just denna vägg. Tömma skåpet och ställa alla glas på bordet när lillkillen hade sovstund och sen under en dag vaka över bordet som en hök så att han inte skulle dra ner duken eller att syskonen skulle få för sig att spela inomhusfotboll.
Tiden var nu inne och jag började tömma. Jisses vad många olika möjligheter att få i sig dryck vi har. Visste att vi hade många vackra glas men inte att det var en hel antikhandel som rymdes där i.
De här trattformade, färgade glasen är ett av mina bästa fynd. I en antikhandel i Göteborg stod de och samlade damm. Fågade ägarinnan vad hon ville ha för dem. Hon såg förvirrad ut och drämmde till med en summa. Den var på sätt å vis stor, då, men när jag i huvudet snabbt räknade att varje glas skulle kosta 50:- så skyndade jag mig att säga ”taget” och betala innan hon skulle ändra sig.
Skåpet Kilt av Claesson Koivisto Rune sväljer tydligen mer än vad jag vågat tro. Behöver få sig en tvätt ser jag också.
Flaggspelet från Star Wars-kalaset gjorde succé och då jag har ritat dem och har som utskrifter så lägger jag upp dem här för den som vill ha.
Jag gjorde det väldigt enkelt för mig med svarta prints på färgade papper. Två hål i överkant att trä tråd igenom. Ingen vimpel att behöva limma ihop.
MEN det blir ju då bara print och färg på en sida och Darths svarta vimpel blir vit på baksidan. Så, jag gjorde även en vimpel att vika ihop, för er som vill ha det istället. Allt för er, mina kära läsare 😉
Och här följer de enkla/ensidiga flaggorna att skriva ut på färgat papper. Blir då så som på bilden överst.
