En påminnelse: ta vara på nuet, det går fort

Jag blir alltid så glad när jag får den här kommentaren: Du får vardagen att bli något extra med enkla medel. Om jag skulle koka ner varför jag vill fortsätta med att finnas på blogg och instagram är det just att få inspirera till vardagsfest. Och så har jag ju skrivit en bok i ämnet 😅

Så det är med detta jag tar på mig jobbet att nu säga: Missa inte varje dag nu. Det sker förändringar hela tiden och om det är nångång men ska njuta av nuet är det NU!

En sekund såg det ut så här:

Och ett ögonblick senare så här:

Så du förstår hur det ser ut om någon dag igen eller hur?!? Löven på syrenerna kommer skapa väggar och gräset grönt och mjukt. Och sedan svalor och fågelbebisar pipande ovanpå det.

Många har visat upp gamla bilder i social medier ända sedan nyår på sina trädgårdar i full blom med orden snart, längtar och vill hit. Men det får mig att fundera – är det framåt de längtar till eller är det egentligen minnet av det som var? Precis som man vill ha sommarlovsdagar som man minns från barndomen, men de var inte fyllda av sol och bad varje dag även om minnet ger sken av det.

Många är väldigt “duktiga” på att prata om det som sker framåt, hoppa över stunden vi är i märker jag. Som sagt; som att visa junibilder i januari. Jag älskar julen, som du vet, men jag skulle inte få för mig att lägga upp änglaspel, knäck och granris nu och skriva snart, längtar och vill hit.

Och en annan sak jag måste få skriva av mig om, som kanske har med att jag har några år av erfarenheter med mig, är att det som är nuet ju blir ditt minne sen. Att skynda sig till nästa kalenderhopp gör att man kan missa att skapa minnen där vi är nu.

Som att vi har både båtluffat, tågluffat och bilat med barnen och där har jag verkligen förstått att resan inte bara är en transportsträcka mellan minnena utan de i sig själva är minnen.

Vänta inte på semestern för att skapa sommarminnen, den stora påkostade middagen i trädgården är kanske inte det som du kommer minnas mest utan den lilla lunchen i skuggan med förtroliga samtal.

Det gör ont när knoppar brister. Jag tror detta kan bli den sista sommaren vi har alla barn med oss så jag ska verkligen ta vara på alla stunder, kanske framförallt de små ögonblicken, för att skapa minnen. Och de vill jag samla på!