Etikett: sticklingar

Trots ett litet pudrigt snöfall samtidigt som några starka solstrålar jobbar sig fram och fåglar sjunger utanför fönstret känner jag en strimma hopp om vår.

Efter en snöig helg med vintersport (för alla utom mig, bu-hu) blir jag så sugen på att rusa fram till spirande årstid. Så typsikt mig; när jag känner mig klar med något ska rubbet ut och nytt in.

I köket finns det fler som verkar vara inne på samma linje som jag. Lökar i lökkorgen bokstavligen jobbar sig fram och ett skott av elefantöra signalerar starkt till mig att det är dags att flytta till större.

Försökte få en stickling av Dr Westerlund att få rötter också…

Gick inte bra. Men som sagt; elefantörat är redo!

Och som alltid när det gäller mig: allt eller inget! Går ju inte bara att plantera om EN växt – näe, bästa att ta rubbet när jag ändå ska sätta igång.

Fram med alla växter som verkar vara i behov av lite ommöblering och nystart. Och upp med alla krukor och jordpåsar från källaren. På med handskarna och börja gräv.

Här har vi en nyfrisserad skara. Blev inte så många när jag nu ser resultatet ändå. Har ni hört uttrycket växt-spa? Det är när man låter sina växter få sig en rejäl omgång. Kanske främst att fräscha upp dem med dusch i badkar eller liknande men jag älskar uttrycket för så är det ju – de får en välgörande behandling för att bli piggare, vackrare och få mer lyster. Apropå det: borde ge mig själv en spa-kur… Glåmig är bara förnamnet, ha ha ha!

Mitt lilla BB med elefantöre-plantor. Världens bästa växt att ta skott från. Och en fin gå-borts-gåva om man blir spontaninbjuden.

Här är mitt lille sorgebarn. En stickling Dr Westerlund från förra året har växt till sig, det medger jag, men det känns inte som jag har fått kläm på den. Blir bara långa stänglar med lite gula blad. Ja, här ser vi tydligt hur icke-gröna fingrar jag har. Har nu gett den ny kruka, ny fräsch jord och ska slänga på gödningspinnar och hoppas det med lite vårsol ska göra den stråk, frisk och frodig. Nån som har tips???

Här om dagen var vi över hos grannen och jag frågade rätt fräckt om jag kunde få med mig lite av Dr Westerlunds grönska. Ja, för den heter så; Dr Westerlund, denna fina lilla växt. Se det fick jag. Tack snälla grannar!

En tålig kamrat, denna doktor, som verkar trivas lite överallt. Det kan ju jag behöva, jag som har allt annat än gröna fingrar. Jag hoppas nu att alla de ställen där jag läst att Dr Westerlund ska vara en enkel växt har rätt.

Nu står hon då ändå där och förhoppningsvis ska växa till sig med rötter för att sen få planteras. Fast jag måste erkänna att jag gillar även denna bit. När den står i vatten för att slå rot. Det är riktigt snyggt och läckert.

Den gröna, yviga växten går fint i hop med pocketkransen och min nya ko med styckesschema. Tyckte kossan, eller tjur eller oxe, passade bra i köket. Kanske inte att vi kommer stycka så mycket kött men lärorikt att faktisk veta vad man äter. Och det är en sparko, faktiskt. Så alla mynt som hittas i huset läggs där i och ska bli till något trevligt – bidrag till en resa kanske.

Ett litet elefantöra står också här på tillväxt.

Så, trots att alla är friska så är vi glada för Dr Westerlunds husbesök. Kanske att hon håller bacillerna borta 🙂

Denna morgon möttes vi av ett sagolikt vackert ljus. Tänk vad det kan göra med humöret. Trots den tidiga timman var humöret (mestadels) ovanligt gott på stora och små. Är det ljusterapin som gjorde att overallen åkte på utan kiv?

I köket har jag satt några små körsbärskvistar i en liten vas och knopparna jobbar allt vad de kan för att spricka ut. En underbar pelargon har jag lyckats mer eller mindre ta kål på men försöker nu rädda det som räddas kan och tagit skott för att försöka göra sticklingar och sätta nya.