Etikett: vinterpromenad

Vinterutflykt med julklappsinvigning – Muurikka innehåller adlink

Tror jag sagt det förut men det tåls att påminnas; många stora upplevelser kan göras på sin egna bakgård. Som häromdagen träffade vi kära vänner för en vintrig promenad och avslutade med ett knytis utomhus. Och maken skulle inviga sin julklapp han fick av mig.

Jag och maken brukar inte ge varandra julklappar utan resa på en weekend i december istället men i år blev det ju inte så av bekant anledning. Så då skulle vi ge gåvor till varandra i år. Jag masserade geniknölarna och kom på den bästa gåvan till min gudomligt matbegåvade karl: en muurikka.

Men först promenad. En kall sådan.

Detta är min absoluta favoritpromenad. Ner till vår badstrand och sedan gå längs med vattenkanten. Så vackert att följa årstiderna här och se all vyer.

Blev lite tagen av färgskalan här. Väldigt väldigt vackert.

Delmålet var den nya lekplatsen vid Nockebybron. Alltid samma sak: barnen säger “nej vi vill inte gå till nån lekplats!” och sedan när det är dags att gå: “VA! redan? Vi vill stanna längre”.

Jag har bott i vårt områden 19 + 7,5 år men aldrig gått den övre vägen längs vattnet. Så glad över våra vänner som har som mission att gå nya vägar och hittade denna.

Underbar utsikt som bilden inte gör rättvisa till. Och där i mitten, där ser du Drottningsholms slott.

Hemåt igen och mot den allmänning vi har mitt emot vårt hus. Fast lite skridskor på frusna pölar hinner man med så klart.

Liten miss i planeringen var kanske att själva Muurikkan (adlink) inte var monterad. Det hann vi inte innan vi startade vår promenad. Men med många kloka hjärnor och flinka händer så var Muurikkan igång.

Coolt fast väldans varmt.

Redan vid första försöket så insåg vi att detta kommer bli en återkommande händelse. Grillknytis är ju perfekt.

Vi hämtade bordet från vår trädgård och alla fick slänga fram sina matsäckar.

Ett mycket matintresserat gäng för här var allt gudomligt gott.

Känner du doften?

Maken hade skapat en helt fantastisk köttbit som han först kört i sin andra leksak; sous vide. Ett corona-köp vi njuter av. Mycket sånt nu när livet är till 100% i hemmet.

Blev en helt fatastisk rulle.

Kidsen njöt de med. Och de liggunderlag vi köpte i somras till den tältsemester vi tänkt, och aldrig gjorde, kom till användning.

Efterrätt: kaffe och coronasäkrat godis i papper.

Det var en fin och kall dag. Sånt gör vi gärna om. Men nu är Muurikkan monterad så maten kommer serveras snabbare nästa gång.

Så kom då äntligen snön! Klockan 16.07 i går kväll föll de första flingorna över oss. Vi var inne i stan och på väg hem efter fika hos vänner. I gatlyktans sken kunde vi se de första försiktiga små flingorna. Väl hemma så var det snarare ett rejält snöfall och världen blev vit, eller så vitt det kan bli i den mörka vinternatten. Och gissa lyckan hos barnen när snön låg kvar idag. Nu skulle vi ut!

Fast vår lille kille var inte alls pepp. Först och främst så kan han inte säga snö utan säger “dö” och bara det känns ju så där… Men efter några steg i det där vita kalla så var han med på noterna. Ryggan laddad med clementin, varmkorv, grillkol och varm choklad började vi traska mot vår närliggande skog. Där finns en sjö med grillplats – perfekt tur för korta ben.

Inne i skogen låg dimman över ängen och skapade en magisk och sagolik stämning.

Årets första snöboll gjordes med vissa besvär. Men se där – nu har barnen lärt sig skillnaden på snö och kramsnö.

Sjön låg stilla och med ett tunt lager av is. Perfekt plats för lite korvgrillning.

Men det var enklare sagt än gjort att få fjutt på kolen. Men skam den som ger sig och som gammal scout SKA jag klara det. När maken sa att vi skulle ge upp och gå till kaféet vid tunnelbanan gav jag mig sjutton på att få igång elden. Och se! Det gick.

Detta var nog banne mig den godaste korven på hela 2015! Med kalla, sotiga men stolta händer. “Mamma, du är ju alldeles svartrandig!” Mat man kämpat för smakar godare.

En kul och tuff grej för barn är att få göra en glödpinne. Man låter alltså en pinne ligga en stund i glöden för att sen blåsa på den och se pinnen lysa. Men det sker så klart endast med vuxen närvarande!

När all picknick var uppäten och -drucken plus att vissa tår var rätt frusna så vände vi hem igen. Nu hade dimman tjocknat och allt var ännu vackrare.

Avslutade med lite pulkaåkning. Men sen var naturupplevelsen fylld till bredden. Nog nu.