Följ mig:
Browsing Category

Min dag

Min dag

“Att vara snål är så ute!”

9 oktober, 2018

Jag har nyss kommit hem från en tur till Varberg där jag var med på en spännande sammankomst. Ja, jag vet inte vad ordet för träffen egentligen var; workshop, kompetensutveckling, samtal, pepptalk… Det allt handlade om var att den fantastiska duon Kristin Lagerqvist och Miranda Johansson som arbetar som kreatörer och influencers samt driver butiken FGL i Varberg, kände (som många av oss egenföretagare gör) att mötas med likasinnade för att samtala om våra utmaningar och situationer skulle kunna hjälpa varann.

Att just hjälpa och lyfta varann var det som ofta återkom i våra samtal och diskussioner. Vilket, av någon helt galen anledning, tjejer har varit dåliga på. Jag kan bara relatera till reklambranschen som jag kommer ifrån där det liksom inte fanns plats för så många tjejer/kvinnor så när någon ändå fick plats visste man att det nu var en plats man måste skydda. En herre-på-täppan-lek fast då fruga-på-täppan kanske? Något en fantastik reklamkvinna, Christina Knight, skrivit en bok om; Mad Women. Så bra!

“Att vara snål är så ute!”

“Att vara snål är så ute!” Denna fantastiska mening utbrast Lisa Burenius mitt i ett samtal och jag bara älskar det. Alla som någon gång fått hjälp i vad det än må vara vet den fantastiska känsla det ger och vad det kan medföra. Varför inte själv då fortsätta ge? Att sitta på sin kammare med armarna tätt om anteckningsblocket så ingen annan ska se eller (gud förbjude) lärde sig något att dela vidare.

Alla har sina referensramar och jämfört med vissa har jag inte kommit långt i mitt företagande och i jämfört med andra har jag nått enorma framgångar. Många av de framgångar jag kan känna och vara stolt över vet jag att inte skulle ha nått om inte någon sträckt ut en hjälpande hand. För evigt tacksam!

Detta och mycket mer samlade vi om, hade grupparbeten och övningar på måndagen och kvällen.

De övriga deltagarna var Hanna Wendelbo, Diana DontsovaMalin Persson, Marlene AgemoJennie Blomquist, Lisa Burenius, Daniella Witte, Nanna NorrmanMarina Evertsson

Färgstarka själar, Kristin och Miranda. Så generöst bjöd de på massa gott för både knopp och kropp så att säga.

För har ni sett ett läckrare mellanmålsbord?

Hummus med knäcke, raw food-bollar, chiapudding med kvarg, bär och nötter samt frukt. Så mycket gott.

En av de mest kreativa jag vet; Hanna delade med sig så fint från sin jobbresa och hur hon arbetar. Balansen mellan mönsterformgivaren och influencer-rollen.

Även Diana föreläste och den kraft och det företagandet den kvinnan besitter kan flytta berg.

Att samtala i grupp kan vara lite läskigt om man inte känner varann så bra. Kunde själv känna hur min puls lade sig mer och mer för varje timma. Så blir det när man känner värme och välmening från fina människor.

Medan vi samtalade om hur sjutton man ska jobba i sociala medier när man har ett monster som heter Algoritm att strida mot dukades ett härligt middagsbord upp. Algoritmen som styr om ens arbete på Instagram, Facebook, Youtube mm kommer synas för följarna eller ej. Tur att monstret inte var fysiskt närvarande denna dag och alla meningar nådde samtliga i rummet.

På menyn stod indisk het gryta med ris, lime och koriander. Så gott i höstrusket.

Har du personer du inspireras och imponeras av? Bjud in till samtal! Magiska saker kan ske när människor möts!

Utanför fönstret rasade både regn och rusk. Att då få sitta här inne och känna både fysisk och emotionell värme är något jag kommer leva på länge. Tack alla fina!

26 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag Pyssel till hemmet

Skapa stora blommor i crepepapper. Del 2 i workshopen Hidden Places

8 oktober, 2018

Dag två i den workshop jag var med på (läs del 1 HÄR) var det då dags för att sätta sig i skolbänken. Dagen var indelad i två delar och direkt efter frukost var det Sofia/Mokkasin som stod vid katedern.

Eller kateder och kateder, snarare vid det mest kreativa bord du kan tänka dig i det mest perfekta växthuset.

Sofia hade skapat ett rum fyllt av inspiration. Så mycket vackert att lägga ögonen på. Och rikta kameran mot.

Vi alla kursdeltagare sprang runt som barn på julafton med våra kameror för att fånga tillfället. Och vi var: Lina ÖstlingSandra WillundTarja Savela, Annica ClarmellLena Ahlgren och Paula Lundberg.

Pysselmaterail blandat med rekvisita från Sofias egna hem samt från Julita gårds samlingar.

Om det gick skulle jag vilja ligga i ett badkar fyllt med pompoms av silkespapper…

Pysselmaterial fanns det gott om. Här har inget lämnats till slumpen.

Så mycket material att vi hade kunnat göra hela blomsterfång var och det skulle finnas material kvar. Sa jag att det var som en dröm?!!

(och hallå!!! den där tapeten där bakom, den grönblå med fotograferade gamla pressade blommor!!! Skriker inte den Helena? Jag tyckte i alla fall hör mitt namn när jag gick förbi…)

Det vi då skulle få sätta igång med var att göra blommor av antingen silkespapper eller crepepapper. Och blommor i modell XXL. Ja, för allting blir så mycket roligare när det ärgningen väldigt stort eller väldans litet.

Sofia med sina makalösa scenografiblommor av silkespapper.

Efter en genomgång var vi gång. Alla valde att göra blommor av crepepapper. Vallmo eller Dalia.

Hårt slit, mycket jävlar anamma och några brännblåsor från limpistolen och vi alla lyckades få till riktigt vackra blommor.

Jag har gjort blommor av crepepapper förr men inte på långa vägar i denna storlek. Så kul att testa något nytt och utmana sig själv.

Och så klart fotograferades det. För foto och bildskapande är ju en stor del av denna workshop.

Vips så var tiden ute och det var dags för lunch. De slängdes i rätt fort för strax var det lektion 2 för dagen. Fotografi, styling och storytelling med Babes in Boyland. Återkommer med del 3 från workshopen och det kommer bli mycket inspiration där kan lova.

Alla valde ljusa, pastelligt rosa till sina blommor men jag har mest halloween i huvudet så jag gjorde mig en pumpafärgad stor blomma med fladermussvarta detaljer. Japp, lite skadad är man ändå…

Men visst blev den vackert dramatisk? Så förtjust i den!

20 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag

Bakom kulisserna på Julita gård med Hidden places workshop

30 september, 2018

I veckan tog jag tåget till Katrineholm för att gå på en mycket kreativ och spännande workshop – Hidden Places Workshop av duon Babes in boyland tillsammans med Sofia/Mokkasin.

Detta var den 8.e workshopen Babesen hade och den 2.a med Sofia. Jag har följt dessa kreativa möten på håll, via sociala medier, och nu passade att jag kunde vara med. Så taggad på detta fantastiska.

Med Hidden Places menas att de öppnar upp ställen som kanske inte är de vanliga ställena man besöker eller ens ser som miljöer där man kan finna inspiration. Babesen har en sådan fantastisk förmåga att skapa historier i sina bilder i miljöer som är drömska. Detta ville jag lära mig mer av.

Sedan skulle den kreativa explosionen Sofia lära ut hur hon skapar sina makalösa jätteblommor. Att för en stund få kliva in i hennes värld var en dröm jag länge längtat efter.

Men först var det som sagt Katrineholm och att möta upp kurskamrater och skjuts i den sötaste, finaste blomaffären I min lilla värld av blommor. Så passande start.

Vidare mot Julita gård där vi skulle bo och ha kursdagar. Ett för mig helt nytt ställe.

I stark blåst landade vi med ekollon som föll som bomber från de stora ekarna. Kändes som jag rest till annan värld.

Allt började med god kaka och upprop. Hälsa på alla och lära känna varann. Vi var ditresta från Kalmar, Göteborg, Strängnäs, Västerås, Bromma mm.

Julita gård

Jag visste inget om Julita gård innan jag kom dit men blir alltid så tagen av ställen som dessa. Slott och enorma ägor med historia som räcker sig så långt man kan minnas. Ställen som stått pall både ett och tre krig, flertalet ägare, nya trender med risk för sönderrenovering och den starka naturen som kan slita mer än något annat.

Att få kliva in här, med en unik visning och få höra om alla historier, både stora och små, är så inspirerande.

Började ute i köket. Ja, jag menar faktiskt ute i köket då det är ett eget fristående hus utanför huvudhuset. Så var det som oftast förr och det är därför man just säger att man går ut i köket om ni tänkt på det uttrycket någon gång.

Har ni set någon så modig färgsättning? Turkosa väggar, krämfärgade skåp med kopparformar.

Så stillsamt nu, fullt av aktivitet förr.

Detta bord inspirerade på mig. Träbord med nedsänkt marmorskiva på. Upp på önskelistan.

Vidare till stora huset. Det hus där den siste ägare Arthur Bäckström levde. Han lämnade inga arvingar efter sig utan lämnade huset och ägorna till Nordiska museet för att bli ett ställe att besöka och lära sig av. Han var en samlare och ville lämna denna tidskapsel efter sig. Det tackar vi för!

Detta är entrén från baksidan. Ser ni det mörka på golvytan här inne? Det är ett galler där det kom upp varm luft från en eldstad inne i huset. Som en tidig infravärme alltså. Kan tänka mig hur de satt här och tittade ut över ägorna kyliga kvällar här i det varma rummet.

Välkommen in!

Det som slog mig mest var att varje rum i detta enorma slott hade en egen identitet, ett tydligt syfte (skrivrum, lilla matsalen, samtalsrum, bibliotek, frukostrum…) och alla i en egen färgskala.

Lilla matsalen var pastelligt ljusgrön med brunt, mörkt trä.

Skrivarrummet i blått. Och påminner inte denna färg om färgen i mitt arbetsrum?

Frukostrummet (bara att ha ett rum endast för frukost!!!) med stora fönster mot sjön.

Och hallå! Matsal som heter duga. Ett bord som kan bli hur långt som helst och med tre kristallkronor i taket att ha över. Här hade jag mer än gärna slagit mig ner för en mustig höstgryta och kreativa samtal.

Kameran är full med bilder från alla rum men det går ju bara inte att visa allt. Då hade du fått stanna här på bloggen i nån timma.

En av alla vackra väggmålningar. Här har vi alltså Julita gård när det begav sig.

Detaljerna som visar att det faktiskt varit ett riktigt liv här. Historier om makalösa middagar och fester. Kan tänka mig många kulturella personer på besök då det är mycket konst, medvetna möbelval och enorma bibliotek.

Julita gård klär sig nu in vinterkläder för att vila till nästa år. Då tycker jag verkligen att du ska ta dig hit. Så mycket att se och uppleva.

Vi tackade Arthur Bäckströms ande för besöket och gick vidare mot stallet för middag.

Detta hus är alltså ett stall. Kanske världens vackraste stall?

Detta stall har varit bakom lås och bom fram till bara för något år sedan. Då när det öppnades var det som om allt hade lämnats i all hast. Sadlar, hästsalvor och andra ting stod kvar på sina platser som om nån skulle gå in i dörren vilken sekund som helst fast det hade varit stängt i närmare 100 år!

Vårt lilla gäng är de första som fått använda lokalen som middagsplats. Ett gäng kreativa kvinnor som tar över en plats tidigare bara besökt av manliga drängar och ryttare. En stark tanke ändå.

Ni fattar den fantastiska känslan av att möta detta höstbord va?! Stora kraftiga ljus direkt på bordet, små grupper av höstkvistar och gräs och sedan porslin i mörka färger. När det enkla är det bästa!

I stallet hade Nathalie, Matilda och Sofia fixat så fint. Verkligen skapat liv i detta gömda ställe, Hidden Places.

Vi alla kursdeltagare blev som tokiga och fotograferade allt vi såg.

En enkel vas med en yvig blomma i en fönsternisch. Som ett konstverk i det tysta.

Så mäktigt att få gå runt i dessa rum.

Julita ligger vid sjön Öljaren och solnedgången här var hänförande. Ser lugnt och stilla ut men så var verkligen inte fallet. Snarare storm på sjön och det knakade i trädens grenar. Så mäktigt alltihop.

Julita gårds värdshus drivs av den kocken Tommy Myllenmäki. Han är känd för att tidigt ha slagit ett slag för den goda vegetariska maten och den fick vi ett fantastiskt exempel på denna kväll. Så mycket gott, så mycket inspiration.

Här satt vi. En sådan drömsk värld med många underbara samtal.

Middagen avslutades med goda äppelpajer, här framserverade av Nathalie. För om det är något Julita har så är det äpplen.

Och just äpplen skulle vi jobba med nästa dag i workshopen med fokus på fotografi och styling. Så hopp i säng för det var skolbänk dag 2. Återkommer med det

 

14 gillar detta

Du kanske också gillar

Hemma hos mig Min dag

Fredag med podinspelning & höstbukett

31 augusti, 2018

Hej fredag! Och vilken fredag sen!

Känner mig som en urvriden disktrasa och ser så fram emot en kväll hemma i TV-soffan. Lär somna till introt av Fångarna på fortet… Men nu var det ju inte det jag skulle prata om utan om hur spännande denna fredag varit och nu gjort att jag är så här… ja, lite mör.

Hade finbesök här hemma av Emelie Sundberg som bloggar, instagrammar då framförallt driver podden Inredningspodden – Hemma hos.

Jag skulle få vara med i ett avsnitt och prata om min kärlek till funkis och hur jag tänker runt inredning. Så otroligt kul att få sprida ordet om funkis och mitt nörderi runt denna byggstil. Du har väl sett avsnittet av “Vem bor här?” där jag är med och verkligen osar av funkis, ha ha.

Nu var det inte själva poddinspelningen som verkade ta kål på mig utan jag tror att denna veckas enormt höga tempo med noll återhämtning börjar ta ut sin rätt. Anar jag säsongens första förkylning? Blir ju lätt så när man möter nya människor igen efter sommarens isolering. Men att prata i en timma så intensivt som jag och Emelie gjorde var som att vara på ett aerobicspass.

Avslutade med en god lunch tillsammans. Jag gjorde en supersnabb, supergod vegetarisk lasagne. Måste lägga upp receptet sen så jag kommer ihåg det. Så god!

La upp en liten film från köksbordet på min Instagram Stories och jösses; plingade till med frågor om köksbordet på en gång. Så kul för det är en av de vanligaste frågorna jag får. Jag har köpt bordet på Blocket och det är ett indiskt cateringbord, dvs bordet kommer från Indien och har använts till serveringar av vad jag förstått. Bordet är ett hopplock av gamla spillbitar för det är lappat och lagat samt det bordsbenen verkar vara plankor från gamla transportslådor för det är bokstäver på dem. Och så är en långsida röd-och-gul-målat som om det har varit en vägbom. Ett bord med historia dvs. Och om det pratar jag i podden också. På söndag får du veta mer 😉

Piggade upp hemmet inför finbesöket med en riktigt höstig fredagsbukett. Åh, känner hur jag bara omfamnar allt vad höst heter. Jag är ju en höstmänniska och det är nu jag njuter av så mycket. Hög krispig luft, nystart, vardagsrutiner, hemmamys och ett lugnt tempo. Eller är det så lugnt tempo? Beror ju på vad man menar.

Här hamnade jag sen och nu, så att säga. Men snart spåra jag ihop den där (här) datorn och tar helg.

Hursomhelst; jag önskar dig en fortsatt fin fredag och tipsar dig om att på söndag lyssna på  Inredningspodden – Hemma hos när jag är med.

15 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag Stockholm

Liten utflykt med den stora överraskningen

31 augusti, 2018

I söndags skulle vi ut. Jag hade ett sådant starkt behov av att få komma ut i skogen, komma bort från allt och bara vara i ett “nu”.

Rätt skeptiska barn. “Men vart ska vi? Det regnar ju! Varför?!” Vi ska ut, alla väder är bra väder och därför, blev mina svar. Inga följdfrågor.

Packade ner en enkel och väldigt oinstagramvänlig men god picknick, på med strumpor för första gången sedan valborg och rotade fram gummistövlarna vilket gav en stor rokad. Alla barn har växt så galet mycket under sommaren så lillkillen fick ta storasysters gamla och hon i sin tur fick ta storebrors. Och han då? Jo han fick mina extrastövlar. Häpp, så blev han stor.

Målet var att vi skulle till en skog vi aldrig varit i och vi skulle meta. Det blev Lovön.

Vi hade inte kommit långt på Lovön förens vi mötte Lovö Prästgård och liksom sögs in på gårdsplanen. Ordet “Gårdsbutik” skrivet på en skylt får ju vem som helst att stanna till.

“Här har vi varit!” skriker de två skolbarnen i kör. Just det, hit åker förstaklassarna alltid för studiebesök. En mjölkgård med odlingar. Vi blev väl kvar i en timma. Fanns så mycket att upptäcka, uppleva och klappa på.

Och att suktas av. I den lilla boden handlar du under eget ansvar. Plocka och betala.

 

Så rakt igenom ljuvligt detta. Vill ta turer hit varje helg nu och köpa nyskördade grönsaker direkt från åkern.

Matcha alltid ditt nagellack med dina rotgrönsaker…

Två kålhuvuden i regnet.

Så söta små nyfikna kalvar.

Äldste sonen fastnade inne i ladan bland alla djur. Han kunde inte slita sig. “Förstår du nu att jag måste jobba med djur?!” sa han. Ja, det förstår jag och nog vetat längre än du. Han som gråter när han måste skölja ner fästingar i vasken efter att varsamt plockat bort dem från våra katter. Lille hjärtat.

Andra var lite mer rastlösa och ville iväg å meta. Så det blev vidare färd mot skogen. Exakt vart visste vi inte. Lite äventyr måste det ju vara. Men tillbaka till Lovö Prästgård måste vi annan dag. Tänk att vi hittade detta av en slump!

Vi visste att Mälaren låg bakom krönet så vi vågade att ge oss rätt i spenaten. Lummigt, väldoftande skog från det varma regnet och så då lite blåbär också. Härligt.

Kom sedan fram till perfekta klippan. Frisk luft efter regnet, värmande sol, väntande picknick och metspön – sådan söndagslyx!

Jag är inte van vid att göra en sådan här utflykt som om man var på väg till stranden fast då utan att bada. I vanliga fall på sommaren tar man med sig picknick, filt, badkläder, bok och annat för att stanna en hel dag. Så klart man kan göra det fast man inte ska bada, eller? Sådan var i alla fall känslan här. Att jag kunde ha legat på klippan hela dagen med en bok medan barnen röjde runt i skogen, metade och hoppade på klipporna.

Som sagt, inte den snyggaste picknicken men impad av hur jag snodde ihop den av det som fanns hemma på typ 15 minuter. Och en macka är ju alltid godare på en klippa än hemma vid köksbordet.

Den här lilla jägarstolen fick jag å maken för galet många år sedan i present men aldrig använt. Katastrof ju för den är helt underbar. Vill köpa fler för sådana här picknickar vill vi göra fler av. Att slåss om en stol är lite osmidigt.

Njae, det blev ingen fiskelycka. Men lugnt och skönt var det.

Knatade vidare efter ett långt tag. Nu var solen så där varm igen som vi mindes den. Då kändes strumpor och gummistövlar inte så rätt kan jag säga…

“Den är nästan lika långa som jag!”

Det sista vi gjorde innan vi vände tillbaka var att vi fann en bäck med massa små grodor. Så söta och rara. Så klart ville storkillen adoptera allihop men det gick ju inte för sig.

Nu har vi kylen full av massa härlig rotgrönsaker och kålhuvuden. Det blir nog goda helgmiddagar. Nykota rödbetor med smör, kokt spetskål med majonäs, krispig morötter som smakar morot.

Sådan skatt vi fann. Och jag är så glad att vi tog oss ut trots regn och motstånd. Mer sånt här och hösten kommer bli bäst!

 

 

 

28 gillar detta

Du kanske också gillar

Close