Helena Lyth

En blogg fylld med inredning, pyssel, recept och allt annat som kan få dig inspirerad.

3 mars, 2017

Att bo nära vatten

Jag blev intervjuad för ett tag sedan och en av frågorna var vilken plats i Bromma (där jag bor) jag helst och ofta besöker. Svaret var inte svårt: så nära strandkanten av Mälaren det går.

Jag är också uppvuxen i Bromma och har på något sätt en inre kompass som alltid känner åt vilket vädersträck vattnet, Mälaren, finns. Somrarna spenderade jag och min mamma på stranden nästan varje dag. Minns både soliga och molniga sommarlovsdagar på stranden. På vintern åkte vi skridskor på isen längs hela vägen. Höst och vår var det självklara promenadstråket hit. Nu gör jag samma sak med mina barn. Det är ingen vidare stor sjövy så det är liksom inte så att man står på stranden och ser ett helt hav men det räcker med att höra vågskvalp, se en solgata på det glittriga vattnet och knarret från bryggorna och jag har fått mig en terapidos som räcker länge.

När jag å maken letade hus så var vi runt hela Stockholm, i alla väderstreck. Ett hus i Stureby (söder om Söder som det heter) var så fantastiskt vackert. Vi blev helt kära i detta 60-tals hus. Så vackert bevarat och möjligheterna var helt magiska. “Och vattnet ligger ditåt va?” höll jag på att fråga mäklaren men kom på att det inte är något vatten där. Mälaren går mer norrut. Det liksom klickade till i mig. Som om jag var vilse. Jag förstår alla de som “flyttar hem”. Det är något inom en som söker efter samma väderstreck, ljus, dofter. Jag älskar att hamna på nya platser, utmana mig själv men inser att jag ändå vill falla tillbaka på det igenkännbara. Man kan också kalla det trygghetsknarkare.

Igår skulle jag hämta ett paket och Post Nord har av någon outgrundlig anledning ändrat vårt postutlämningsställe så det blir ett helt projekt att hämta paket numer. Lika bra att göra en utflykt av det och jag tog en promenad längs min älskade strand. Efter en intensiv och rätt introvert arbetsdag var denna promenad som medicin för hela min kropp. Ljuset och vyn. Solen höll på att gå ner och skuggorna har väl aldrig varit så långa. Det slog mig hur viktig denna kontakt med vatten är för mig. Som för andra vill ha skog, öppna fält, skärgård, innerstad eller fjäll.

Idag är det fredag och jag hoppas kunna få allt jag ska ha gjort så att jag inte behöver jobba helg. Att vara sin egen chef är ibland lurigt. Det är som om den snälla chefen säger “Nä men vad säger du? Nu tar vi helg va?! Det där kan du göra färdigt imorgon” Men det är ingen bra chef… Måste ta fram det hårda chefen, ha ha ha.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.