Jullovet då de sov

Jag är morgonpigg och har alltid varit. Det sker kanske 2 gånger per att jag sover längre än till 09.30. Det finns inte mycket som kan rubba på detta.

Vår barn är nu 12, 11 och 8 vilket gör att vi absolut lämnat småbarnsåren. Den där tiden när man aldrig fick sova ut eller ens sova ifred. Alltid gå runt med lite hängande ögonlock och ett toabesök på jobbet kunde lätt bli till en powernap.

Sånt man missar när man sover för länge – den vackra soluppgången in i vårt kök.

Eller de gosiga katterna som är lite extra keliga på morgonen.

Det här jullovet har tagit oss till en helt ny nivå. När jag nu sitter och skriver detta är klockan 10.53 och det snarkas högljutt i rummen på övervåningen. Det verkar inte vara ens en tillstymmelse till att vakna. Jag har varit vaken sedan 08.10 vilket ju är galet sent för mig också.

Vi har så klart vänt lite på dygnet då vi som familj gärna ser filmer på kvällarna och “bara ett avsnitt till av Friday Night Dinner/Nästan Inget/Dips” vilket gör att den vanliga läggningstiden förskjutits med 4-5 timmar. Men det är väl det julloven är till för???

Tidigare år har vi också gjort ungefär så här men då har problemet varit att barnen inte sovit ut. De har i alla fall vaknat kl 07. När lovet var slut var de det också. Inget vidare alltså.

Barnens kroppar växer när de sover har jag lärt mig, så sömnen för dessa nu snart tonåringar är helt galet viktig. Sömnen är hårt fysiskt jobb för dem. Därför håller jag hårt på läggtiderna för barnen, jag vet att de lägger sig tidigare än sina klasskompisar på vardagarna men då våra växer så det knakar behöver de verkligen sina 10 timmar.

När lovet snart går mot sitt slut lär det bli avgiftning. Inga filmer som startas kl 22.30! Det gäller att då vända på dygnet likt en resa över Atlanten och vi är jetlaggade. Kul… Not!