Etikett: vimmerby

Är man I Vimmerby och har siktet inställt på Pippi och alla de andra går man säkert på Astrid Lindgrens Värld men jag rekommenderar starkt även ett besök på Näs – Astrid Lindgrens barndomshem, ett stenkast från ALV.

Astrid lät köpa gården och marken och hade som bostad då hon besökte sin hemstad. Nu står den som museum och marken runt om har gjorts till en helt fantastisk park och trådgårdar. Och så klart ett nybyggt museum över Astrid Lindgrens liv och fantastiska livsverk.

På museet gick alla besökare runt med hörlurar och kunde få egna guidade visningar. Barnen fick också lurar med egna, barnanpassade, berättelser. Hur bra är inte det då??!! Helt i Astrids anda!

Jag tog inga bilder inne i museet. Var så tagen av hennes historia och kraft. Rundturen börjar med en film men den tog jag sist för jag skulle söva lillkillen. Tårarna rann nerför mina kinder. Blir så enormt tagen av hela hennes kraft och persona. Alltid uppskattat henne och hennes berättelser men här blev jag helt tagen. Ensamstående mor på 40-talet var nog inte det lättaste och sedan resa sig och skapa allt hon gjort. Samtidigt som hon behöll sin barnsliga sida. Tack Astrid!

Runt omkring ligger då parken. (Och här åkte kameran fram för det var så mycket vackert att lägga ögonen på.) Här lekte Astrid som barn och det ryser lite på ryggen när man får gå nära sockerdricksträdet och den snickarbod som ligger till grund för Emils tillhåll. Star strucked på nåt annat sätt.

Här är då Näs – Astrids barndoms hem. Känns Bullerbyn igen??

Detta är den snickarbod som fanns när det begav sig. Nu är det Astrids släktingar som säljer böcker där.

Bredvid fanns en lada med info om hur Emil kom till. Det är underbara Mark Levengood som på sitt mjuka sätt intervjuar barn och brorsbarn till Astrid. Det är Astrids far som är förebilden i mycket av hyssen.

Kan ni ana mina barns besvikelse när trädet INTE innehöll sockerdricka??!!

Och så var det då den där fantastiska lekplatsen. En plats där barnen klättrade och svingade sig. Hade precis varit inne i museet där Astrid sa att det måste vara lite läskigt för annars är det inte skoj. Jag hade lite ilningar i magen när barnen klättrade högt i det där träklotet, svingade sig mot stora träd och gick balansgång på väldans höga stolpar. Tänker på Madicken och alla de andra och håller andan.

Min Emil och Ida…

Bredvid har det byggts en vacker trädgårdspromenad. Ska tilltala våra sinnen. Jättefint anlagd med känsla av att gå i den djupaste skog och komma fram till en stilla tjärn.

Jag blev väldigt förtjust i denna variant på de småländska stenmurarna man ser över allt i landskapet. Här var den gjord av vedklabbar och ovanpå en smal gräsäng.

Det var ett mycket härligt museibesök. Jag har fått en nygammal idol. Och barnen har fått historia, natur och lek.

Våra barn är djupt inkörda i många av Astrid Lindgrens alla figurer och sagor. På morgnarna hemma, till frukost, lyssnar barnen på sagor och väljer gärna Lotta på Bråkmakargatan, Emil, Madicken, Pippi, Karlsson på taket, Nils Karlsson Pyssling mfl.

Vi var i Vimmerby och Astrid Lindgrens Värld för två år sedan men då var ju barnen supersmå (och en var inte ens påtänkt) och de enda figurerna de då kände var Pippi och Emil. Nu, detta året, skulle vi nog se mer.

Superladdade klev vi in strax efter öppning och nästan åtta timmar senare, strax innan stängning hoppsade vi ut. Dottern med Madicken-rosett i håret, storsonen med pilbåge á la Bröderna Lejonhjärta. Lillkillen sa Pippi-da, Pippi-da, dvs han sjöng “Här kommer Pippi Långstrump”. Jag å maken var mätta efter god mat – så alla nöjda alltså.

Först besökte vi Lotta på Bråkmakargatans hus. Det är faktiskt just det huset som användes vid filminspelningen så den otroligt fina scenografin står där, som en tidskapsel från 40-50-talet. De där köksluckorna i ljusblått känns på nåt sätt rätt.

En av mina favoritsaker på Astrid Lindgrens Värld är alla de små miniatyrhus och gator som byggts upp. Som stora jättar går man runt och tittar in i dessa stora dockskåp. Bäst är den godisaffär som ska vara den Pippi besöker för att köpa 18 kilo karameller. Där stannar alla barn till och tittar länge, länge.

Vissa kåkar är som fina lekstugor. Som vuxen riskerar man ryggskott när man ska försöka tråckla sig in genom dörren. Här är det på barnens villkor.

Förra gången när vi skulle hit så visste jag väldigt lite om Astrid Lindgrens Värld och tänkte väl att det skulle vara en sorts nöjespark med sagofigurer. Men här finns det inga karuseller, bergådalbanor eller go kartsbilar. Fokus är på lek, teater och sagor. Så befriat från kommers och popcorn.

Det är teatrar överallt och uppbyggda efter de olika karaktärerna. Vi såg två föreställningar om Pippi och två om Emil, en om Madicken, början på Ronja och mötte Rasmus och Paradis-Oskar.  Väldigt påkostade scener med bra platser för de minsta.

Ronjaföreställningen är den som hörs mest över hela området. Det smäller och åskar så det dånar om det. Sen så är det den där stämsången från filmen som hörs tydligt, även om man inte är nära scenen.

Karlsson på takets ställe är en stor härlig rutschkane-historia. Här är det barnen som klättrar och svischar. Föräldrarna står nedanför och ser avundsjukt på.

Vet inte vad det är men jag hade nära till tårar så många gånger under dagen. Det är liksom så häftigt att höra hundratals små barn sjunga med i sångerna. Som en religiös upplevelse nästan. Nostalgi och barndom för oss alla. Så sjukt blödig sedan jag blev mamma.

Väldigt imponerad av det genomarbetade arbetet med miljöerna. Skapat en stämning från Astrid Lindgrens barndom som för våra små barn kändes grymt främmande och historisk. Bara att knappa på en gammal skrivmaskin var ju helt nytt för dem. “Vad är det här, mamma?” Jösses vad jag i ett kast kände mig lastgammal.

Här är det en gammal polisstation med fängelse som skapats. I en av cellerna låg DunderKarlsson och sov.

Nåt annat jag verkligen, verkligen gillar är att de slängt ut all fast food. Inga pommes frites går att finna utan här serveras svensk husman och barnen älskar det. Genomtänkt ut i alla led. Sen så är råvarorna så långt det går eko och närproducerat. Deras egeninlagda gurka och lingonsylt skulle jag lätt kunna ha köpt med ett gäng burkar av. Produktutveckling?? Den bjuder jag på 😉

Varför lagar jag inte raggmunk oftare? Nu har barnen fått nys på rätten så det lär bli till och riva potatis snart.

Tack för denna gång. Ses säkert igen.

Ps. Fler tips i Vimmerby: Bo på fantastiska Söderhult, besök även Astrid Lindgrens barndomshem Näs och ät ljuvliga stenugnsbakade pizzor på Ingebo Hagar

Nu är vi Småland. Lämnat kalkrika Gotland mot ett landskap som skiftar hejvilt mellan ängar och djup skog. Vi ska mot västra Skåne och tar ett två-dygns-stopp i Vimmerby och ska besöka Astrid Lindgrens Värld och Näs.

När vi satte våra sommarplaner i våras och letade boende trillade maken över Söderhult, ett vandrarhem/stugby några kilometer utanför Vimmerby. Det som fick oss väldigt intresserade var, förutom de söta stugorna och härliga omgivningarna, var den mystiska kombinationen Småland och Österrike. Huvudbyggnaden inhyser en österrikisk restaurang med schnitzel och bayerskt öl som specialiteter. Så j-la spännande att vi bara måste testa detta!

Det ser genuint småländskt ut va?! Men ur högtalarna strömmar ompa-ompa-musik och ägarinnan och dotter bär vackra klänningar som får mig att tänka mer på Oktoberfest än kroppkakor och isterband.

Det första vi möttes av när vi klev ur bilen var tre mycket nyfikna alpackor. Har nog aldrig känt mig så iakttagen tidigare. Deras långa halsar och stora ögon kollade in varje minsta rörelse. Inget undgår en alpacka.

Till våra tre barns enormt stora glädje var området fullt av djur; grisar, hundar, katt och highland-kossor. Och så en massa spännande saker så som lianer, gungor, porlande bäck, rutschkana, tre (!) studsmattor och fält att springa på. Som förälder tackar jag denna nöjespark för nöjdare barn får man leta efter.

Då de som bor här med stor sannolikhet kommer besöka Astrid Lindgrens värld så har de flesta rum fått namn från sagornas värld. Dottern fick nått helt saligt i blicken när hon hörde att vi skulle bo i Madicken-rummet. Jag med, då det även var min favvo som barn. Och kanske fortfarande.

Hela området är som taget ur Bullerbyn och Katthult.

Och så till middagen då. I en riktigt fin svensk sommarkväll beställer vi schnitzel och färdas ett antal mil söderut.

Hur kommer sig då detta? Att en småländsk stugby har schnitzel på menyn? Jo ägarinnan Carolina är gift med Ferdinand, en österrikare som kockar i köket. Och det är inte helt knasigt för utöver svenska turister så kommer de tysktalande på andra plats. Småland och Pippi står högt i kurs hos dem.

Som vanligt fann sonen en kär fyrbent vän. Denne vid namn Berndt.

Vi alla sov gott i vårt Madicken-rum och jag var så spänd på frukosten. Jag är ju lite frukostsnobbig och nöjer mig inte med vilken fralla som helst. Jag blev överväldigad. Allt fanns med och att få lantmjölk till kaffet och egengjord yoghurt smäller högt.

Sen att inredningen var så speciell och att ompa-ompa-musiken svepte in oss gjorde att denna frukost kommer hänga med i minnet länge, länge. Gott, mysigt och väldigt speciellt.

Fast det är ju inte bara frukosten utan hela upplevelsen här som vi tar med oss. Naturen, djuren, servicen, generositeten och värmen får det att kännas som värsta lyxhotellet. Fast myggbetten vittnar om att det är i den djupaste skogen vi är i.

Uppdatering, mer från vår resa i Småland:
• Astrid Lindgrens värld
• Näs
• Surdegspizza på Ingebo Hagar

Just nu så är jag på väg till presentationen för Mio våren 2015. Det är med stor glädje jag nu tar mig, mentalt, till våren. Känner att jag gärna hoppar till nånstans i mitten av april eller varför inte direkt till valborg om vi nu ändå får drömma. Denna mörka och slaskiga tid är lite för lång. Men sluta kinka nu! Ladda för våren med härliga färger, solljus och vackra vårblommor så vips är vi där!

Mio har jag faktiskt aldrig riktigt lärt känna. Tidigare låg butikerna lite avsides och då jag är utan körkort (ja, jag vet…) så har det inte varit lätt att ta sig dit. Numer är det ju citybutiker och en helt annan femma.

Fick en liten sneak peak innan presentationen med några av nyheterna. Här är de jag gillade:

Haft ett sug efter en ny soffa och tänkt på en blå. Skulle vara härligt med en maffig pjäs som både tar för sig i storlek och i färg. Denna heter Cloud. Jag vill ha en soffa där schäslongen går fortsatt ut från soffan längs väggen, alltså inte ut i vinkel. Hojta om någon vet om en sån.

Nu har vi skaffat våningssäng till våra två stora barn så det är inte aktuellt med att byta men jag gillade verkligen denna barnsäng som är som ett litet strandskjul. Att barn älskar kojor är väl ingen hemlis så denna tror jag kan bli en hit. Och den är gjord för lek och sagor så har den fått det passande namnet Vimmerby

Jag älskar mattor som tar för sig och denna fina Sigge i härliga färger skulle vara fin i barnens lekrum som går i mest rosa och mjukt grönt.

Karaffer och vaser kan man aldrig få nog av. Gillade den nedan för sin Stora storlek, bullighet och kraftiga träkork. Somrig på nåt sätt.

Det var en liten sneak peak och jaga får be att återkomma om det var några fler härlighets de visade upp.