Oväntad tulpan

Det ringde på dörren i fredagskväll och utanför stod en enormt långsmal tonåring med två buketter gula tulpaner. Han var med i nåt lag och via tulpanförsäljningen hoppades på att få åka på nåt läger i den sport han utövade. Jag lyssnade inte så noga. Tänkte mer på pastan som kokade på plattan. Förstod att dessa två små taniga buketter var hans sista och och han hoppades att få sälja klart, åka hem och ta helg. Jag ville hjälpa honom och tog emot buketterna och betalade. Det var säkert för mycket men den glädje, och lättnad, han visade kändes bra för mig.

Senare på kvällen när jag passerade köket och tittade på buketterna som stod där i iskallt vatten med plasten kvar slog det mig; det är väl inte tulpantider nu? Är det inte i februari som tulpanerna ska komma och alla hemreportage blomstrar? Är tiden ur led? Eller är det som med kräftor, det finns numer alltid att köpa men det är endast under speciell tid som marknadsföringen är som störst. Jag gissade att dessa gula blommor skulle vissna kvickt men att mina pengar gick till den där killens lag, vars sport jag helt missade.

Men nu på morgonen lös buketten mot mig och frukosten blev lite snyggare.