Följ mig:
Hemma hos mig Min dag

Coronaeffekter i mitt liv & hem

16 november, 2020

Det var med uppgivenhet jag lyssnade på pressträffen på radion idag om att det blir ytterligare restriktioner då smittspridningen av Covid-19 ökar. Helt förståligt tycker jag och kommer gör allt för att följa råden. Det blir ett torftigt liv framöver men så får det vara. Det gäller oss alla och förhoppningsvis bara för denna period av mitt och våra liv.

Tänker genast på pappas berättelser om sin barndoms jular när farfar blev indragen i det militära och julen fick ställas in. Pappa, född 1935, berättade med en viss av, inte stolthet, men med uppskattande ärlighet på något vis, om hur han han fick en träsnidad docka som enda julklapp ett krigsår. Farfar ska ha gjort den själv. När han berättade det tänkte jag “det kommer ju aldrig hända mig. Jag kommer alltid få mina jular fyllda med allt jag önskar”. Inte så säker på det längre faktiskt.

Coronaeffekter i mitt liv & hem

Men det var inte det jag tänkte ta upp egentligen utan nu lät jag händerna fara över tangenterna. Det var en coronaeffekt som blivit väldigt tydlig här hemma:

Det har aldrig varit så här städat!

Jag jobbar hemifrån så tiden som jag vanligtvis lägger på transport till och från arbete kan läggas på annat. Inga stora åtaganden eller uppdrag utanför hemmet sker ju så tiden kan läggas på annat. Inga biobesök, träffar med kompisar, dejtnajts eller bortbjudningar sker så jag och vi är hemmakatter så det stänker om det. Vad läggs då tiden på? Jo de där sakerna som jag skjutit upp till “sen”. Dvs det jag tänkt “aldrig” men nu finns det ju tid.

Kökslådorna är dammsugna, sommarskor undanplockade (de brukar aldrig vara det), ljusslingorna är fint sorterade och redo för julen, urvuxna kläder är bortplockade. Tvätthögar hinner aldrig ens skapas, to-do-listan stryks i ett rasande tempo, bastun är en bastu och inte ett grovsoprum och det är faktiskt golvytor man kan stå på i källarens förråd.

Det var just källarförråden som fick mig att sätta igång med rensningen. Dottern hade kompisar över och de skulle leka kurragömma i källaren. Jag stod i köket och hörde dem: “nä, här kan vi inte gömma oss för det var fullt. Inte här heller. Och här är det för mycket saker som ska slängas”. Det är bra med utrymme i källaren men alla förråd används på fel sätt. Förvaring av skit uppenbarligen.

Nu har jag lagt timmar på detta och jag kan liksom utan anledning gå ner i källaren, öppna ett förråd och bara njuta av att se golvet och att hyllorna fylls av ordning. Vikta dukar, saker i lådor och sorterat. Måste alltså tillägga att det är 7,5 års samlande i dessa små förråd som jag rensat så det var inte bara en kasse gamla tidningar. Just saying.

Bild från förra året iofs men den representerar min känsla. Luftigt och var sak på sin plats. Samt att källarförråd inte är varken det roligaste att se eller fota. Ja du fattar.

Sedan en annan sak med coronaeffekt: jag har nog aldrig varit så här långhårig. Och det är inte en bra sak då jag inte har en hårkvalitet som klarar långt hår. Ska faktiskt klippa mig i morgon. Snabbt, enkelt och bara toppa. Vågar inte mer även om frisören har coronasäkrat hela salongen. Får se om jag vågar visa upp mig sen…

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar

  • Svara Just precis nu i november - Dnilva 17 november, 2020 at 20:51

    […] pysselkollega Helena till exempel har märkt av coronaeffekten hemma hos sig. Det städas och rensas i hemmets alla skrymslen och vrår. Och det har jag märkt hos flera […]

  • Lämna en kommentar

    Close