Vedugnspizza på gården på Gotland men som i Italien

Det blev en riktigt somrig pizzamiddag som om vi var i Italien fast då uppe på norra Gotland hos svärfar och svärmor-liksom. Med 27 grader varmt och badkläder hängande på streck så var det inte utan att det kändes som om vi åkt långt söderut när vi slog oss ner för att äta våra egenbakade pizzor från den gamla enorma vedugnen som är från husets födelse.

Att göra egen pizza är inget man gör i en handvändning, det lärde jag mig redan HÄR och allt börjar med en riktigt bra deg och nu hade svärfar köpt en bok om napolitanska pizzor så nu jäklar. Degen sattes kvällen innan och nu var det alla toppings som förbereddes. Det blev:

• En riktigt bra tomatsås
• Prosciutto
• Salami
• Salt kallrökt kött
• Stekta champinjoner (om de steks först så skrumpnar de inte ihop i ugnen)
• Stekta aubergineskivor
• Riven ost
• Mozzarella
• Oliver
• Sardeller
• Kapris
• Gul lök
• Vitlök (tunt skuren)
• Färsk ruccola
• Samt det jag kom på nedan…

Alla är vi nybörjare. Två misstag är gjorda här: Pizzadegarna låg för tjat så de jäste ihop vilket de absolut inte ska göra för när du särar på dem dör lite av jäsningen. Och sedan så var det så dumt med plast för då klibbade degen fast och återigen – lite av jäsningen dog.

Några jobbar, andra gungar.

Jag sa till svärmor-liksom att min favoritpizza har färsk spenat på sig och då kom hon på att deras land är ju fullt av mangold. Nästan samma ju!

Nu var ugnen uppe i över 400 grader och det var dags att baka pizza.

Något vi lärt oss är att inte göra flera pizzor i förväg utan man gör en och färdig tills den är i ugnen innan man påbörjar nästa. För man har lite bråttom. Ligger pizzan för länge på degspaden fastnar den och kan inte skjutsas in i ugnen på ett bra sätt.

Baka ut degen på bordet och sedan över på…

Degspaden och där toppas. och med mycket mjöl under så den lätt åker av degspaden.

Man får jobba snabbt men det är inte fastfood för det blir liksom en paus mellan varje pizza. Njuta långsamt av varje

Sonens mästerverk. Sardeller och kapris, vitlök och riven ost samt färsk ruccola.

Och sedan blev det då magiskt god middag men aldrig alla vid bordet samtidigt. För nån var ju inne och bakade sin pizza hela tiden.

Som sagt, som att resa till Italien för den kväll.

Och här landade pizza nummer två – kapris, aubergine, riven ost och mozzarella. Och sedan fortsatte det med en hel drös till och vi fick alla lägga oss i vardagsrummet sedan för att smälta allt gott.