Vad vore jag utan denna stund?

Alla har vi våra platser där vi rensar hjärnan. För vissa är det att läsa en bok, sätta händerna i arbete, ut och springa, samtala, spela musik eller gå ute i naturen.

För mig är det kombinationen av tre saker som ger min heliga treenighet för att må som allra bäst: Att promenera snabbt längs vattnet med hög musik i öronen.

Jag är inte en tränande person hur mycket jag än försökt hålla uppe någon sorts ambition och jag vet inte hur många olika sätt men den form av rörelse jag måste ha är att promenera. Ibland jäkligt fort och andra gånger sävligt, ibland otroligt långt och andra bara långt. Allt beror på dagsform, tid på dygnet och väder.

Den promenad jag tar går ner till Mälaren och längs med den. Och här är naturen blandad, det skiftar i underlag från smala rätt svårtillgängliga stigar till asfalterade vägar. variationen gör att jag inte tröttnar.

Och sedan musik. Oj vad viktigt det är. Jag har min powerwalk-lista som jag aldrig tröttnar på. Nästan så det blir som ett dansgolv och får jag feeling längs vägen så både dansar och sjunger jag.

Jag har skrivit tidigare om vikten av att bo nära vatten och för att jag ska må som bäst måste jag med jämna mellanrum få blicka ut över vatten har jag märkt.

Var inte detta det gulligaste på länge??!!

Jag behöver inga havshorizonter. Det räcker alldeles utmärkt med denna vy över till Kärsön. Då får jag någon form av lugn. Svårt att sätta ord på vad det är men så klart är vi alla djur nånstans och kanske jag har nåt djuriskt drag här? Äsch, jag låter analyserandet vara.

Nu när det är sommar blir jag ju lockad att ta ett mellanstopp och dopp men än har det aldrig hänt. Känslan av att sedan gå vidare plaskblöt lockar inte riktigt. Men vi får se vad sommaren ger.

Jag vänder vid Nockebybron och går sedan upp längs med vägen för att se denna vackra vy. Himmel så långt ögat når och med solen i ryggen vänder jag hem igen.

Är det morgon (vilket det oftast är) ser jag fram emot en andra kopp kaffe (för jag kan inte promenera utan bensin först) och dusch för att sedan sätta igång dagen. Kroppen har fått dos av luft, energi och hjärnan har fått arbeta på det sätt jag älskar när jag promenerar – helt fritt. Kan säga att de flesta av mina kreativa lösningar och idéer sker under dessa promenader. Det är som om svåra uppgifter låser upp sig så sakteliga under vägens gång.

Ja vad skulle jag vara utan denna promenad och stund? Var hittar du din energi och kraft?