Stadshuskällaren – en överraskande klassiker

“Har du varit på Stadshuskällaren?” Den frågan har jag ställt till många jag mött på sista tiden efter jag själv varit där för första gången. Jag tror att det är många som precis som jag vetat om stället men aldrig varit där. “Mina föräldrar var där när de var unga” är ett svar många haft. Det har legat något generationsskiftesok över det hela med andra ord.

Så det var med försiktig nyfikenhet jag klev in när jag var bjuden på ett lanseringsevent där. Det var ett samarbete som nu startat mellan Stadshuskällaren och Stockholms bränneri som skulle presenteras.

Kanske den lilla hemliga dörren på den gigantiska och världskända byggnaden gör att man inte direkt ser stället och spontant trillar in?

Men det bör man för hallå i lådan vilken lokal. Och källare är rätt ord för du börjar med att gå en lång trappa ner till källarlokalen.

Jag blev verkligen häpen över denna lokal och plats. Nästintill helt orörd sedan det byggdes 1922. För några år sedan genomgick det en varsam renovering då det tex kom in lampor (!) i rummen.

Elen är dragen i golvet då väggar och tak är skyddade. Så den klassiska lampan Kvist av Jonas Bohlin (ja det är den vi har över vårt matbord) gjordes om som ett träd för att kunna gå upp istället för hänga ner.

“Men det här bordet är ju Nobeldukat!” sa jag upphetsat. Och då fick jag veta att du som gäst kan äta en äkta Nobelmiddag här med dukning, isfacklor och hela fadderuttan.

Den senaste Nobelmenyn kräver en månads förhandsbokning men du kan boka vilket år som helst från 1901 med tre månaders förbeställning. Hur coolt??? Jag som fyller 50 i år – ska jag boka en Nobelmiddag från 1974 kanske???

Eller ska jag boka chambre separee? Förstå detta rum!

Eller ännu hellre det lilla bordet i köket, precis jämte kockarna?  Så många möjligheter…

Tillbaka till lanseringen! Detta är så kul, det är alltså ett samarbete med ett närodlat bränneri. Bara snett över Riddarfjärden, på Södermälarstrand närmare bestämt, ligger Stockholms bränneri och de har blivit väldigt uppmärksammade för sin gin. Så klart ska Stockholms stadshus ha en lokalproducerad dryck!

Observera den helt klara gigantiska isbiten. Nu snackar vi proffs!

Det blev några drinkar att smutta på och testa. Den med nypon blev min favorit och jag tänkte genast på hur sällan man smakar nypon om det inte är i nyponsaft. Finns liksom inga godisar eller glass med nyponsmak. Hur kommer det sig? Det finns ju nypon exat överallt. Och dessutom längre möjlig skörd tänker jag. Det tåls att fundera på!

En enorm byggnad med arbetsplats för, vad var det – 350 tjänstemän? och sedan denna lilla pärla i källaren. Jag har helt klart blivit överraskad.