Följ mig:
Browsing Category

Stockholm

Min dag Shopping i Stockholm Stockholm

Inspirerande julmarknad hos Zetas trädgårdar

20 november, 2018

“Ska vi åka på julmarknad hos Zetas handelsträdgård frågar jag familjen mitt i söndagsfrukosten, fortfarande iklädd pyjamas. Barnen var väl typ nakenfisar så att göra något ordentligt överhuvudtaget var för de flesta familjemedlemmar ganska främmande. “Kom igen, det blir kul” lovade jag utan egentligen veta det. Gissade. Hoppades.

Phu vilken tur, det var precis så där härligt som jag hoppades och vi kom innan folkstormen så det var ganska lugnt. “Mamma hit vill jag tillbaka till” sa sonen fast vi inte ens hade sett hälften av allt. “Bara så jag vet att jag kan få längta till nästa gång” var svaret från honom då jag tyckte vi kunde njuta av nuet. Min lille livsnjutare!!!

Och för mig var denna utflykt ett prov på om jag tappat det helt. Jag har nämligen inte alls varit så julpepp som jag brukar. Inte lyssnat på julmusik, inte sippat glögg i tid och otid, inte skrivit jullistor som jag brukar. Är jag inte jultoka längre???

Men så klart jag är. Här var den pusselbit jag längtat efter och jag ska erkänna att jag blir lite trött på allt som dyker upp så tidigt. Kanske säger emot mig själv men att ha överösts av alla jultips innan ens november startat dödar julpeppen lite. Men nu så.

För att hålla energinivån på topp startade vi hela besöket med en korvlunch. Det är här min lunchvegetarism har det som svårast. Kompenserar alltid med vegetariskt då på kvällen. Annars får jag så dåligt samvete, som om någon övre makt skulle ta mig i örat.

Tur då att korven var god. Kunde konstatera att korvmakaren inte snålat på kryddorna. Var nog lite från alla kryddburkar i denna, ha ha!

Se alltid till att matcha din dryck med din outfit!

När ett naket, rätt rufsigt träd är bland det vackraste du sett.

Det jag älskar med Zetas är att alla försäljningsytor är så vackra. Så välplanerat, så detaljerat.

Utomhusgran i tunna. Visste inte att jag önskade mig en sådan men nu vet jag.

Vågar jag mig på en spaning? Tror denna fina växt Skimmia kommer ha sitt year of a lifetime. Så fin i kruka utomhus så här års då den klarar kalla temperaturer men den är också så fin som snittblomma. Grattis Skimmia, 2018 är ditt år!

En annan favorit så här års är så klart julrosen. Fin som den klassiska vita men i denna smutslila är den ju helt magisk. Villhöver!

Står det en glad kille och säljer varma brända mandlar säger man inte nej. Det går inte. Godaste brända mandlar jag ätit. Och de var helt utan socker… eller hur var det nu?

Och jag kan också meddela att saffransbullarna också var helt sockerfria… Nej, skoja bara så klart. Alltså, bullarna var så tunga av socker och smör så själen jublade högt.

Sen var det stopp på intagen men lade några saker i minnesbanken.

Som pepparkaksvåffla med lingongrädde. Lovade barnen att det skulle vi göra hemma omedelbums. Eller till nästa helg i iallafall.

Tyvärr saknar jag denna typ av våffeljärn men det ska nog gå bra ändå.

Jag har alltid älskat fyllda munkar och skulle vilja testa själv. Dessa gjorde det inte mindre attraktivt.

Många marknadsstånd med hantverk.

“Titta mamma, det är sådana du och jag gjorde!” Jajamen, bivax i the sh*t! Läs mer hur du gör egna bivaxljus HÄR.

Sedan var det att ställa sig i kö för att gå in i den populära butiken. Så mycket vackert att inspireras av.

Att blanda olika typer av amaryllis och klä krukan med massa grenar t.ex.

Aldrig hade jag väl trott att jag skulle gilla kombinationen röd, ljusrosa och mintgrön. Så fint!

Så många knölar på ett å samma ställe!

Dottern i den sötaste kepsen jag sett. Köpte den i London och undrar nu om jag kan få låna den av henne nån gång. Kan den passa en 44-åring?

Sedan tackade vi för oss. Mätta som grötttomtar efter att ha provsmakat på allt från marknadsstånden. Det ironiska i det hela är att det vi fick med oss från detta trädgårdsställe var bara mat – rökt lax och 3 sorters korv. Kanske att jag redan har det jag behöver…?

På vägen hem i bilen hade vi allsång med alla klassiska julsånger så som Mer jul, Tänd ett ljus mfl. Det var verkligen startskottet på den julfeeling jag behövde. Och hela familjen är nu på samma bana.

10 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag Stockholm

Inspirerande höstdag på Djurgården & Rosendal

23 oktober, 2018

Oktober, du kära oktober – du är god mot oss. I helgen var det en sådan där perfekt hösthelg och den blev ju inte direkt sämre när vi skulle träffa släkt ute på Rosendals Trädgård, Djurgården för en härlig lunch.

Börjar bra med en makalös promenad dit. Vackert som vilken målning som helst.

Alltid lika inspirerande att besöka Rosendal.

Får man ta en av varje tack?

Så här ser en höst ut på en tallrik, typ Goda tomatkokta bönor, rostade grönsaker som zucchini och paprika med fetaost. Denna lägger jag på minnet.

Långa skuggor från solen som kämpar sig fram. Vi tackar för värmen som gjorde att vi kunde sitta ute.

Dottern hittade min gamla ceriserosa fuskpäls som jag hade som vinterjacka på vårt vinterbröllop. Den var midjekort på mig – rätt lagom på dottern bortsett ärmarna, ha ha! Men den matchar höstlöven i alla fall.

Allt är så vackert när det liksom växer på nåder, in i det sista.

“Älskling, kan inte du ta en bild på mig när jag ser så där härligt höstig ut?” Jag vet inte om han lyckades…

Provar en selfie i ställe, ha ha. Och den älskade baskern är nu på för jämnan. Basker sedan -92. Bästa plagget – värmer och snyggar upp vilket dasssigt hår som helst!

Sen stängde Rosendal och kylan började komma krypande. Dags att röra på sig.

Promenad ner till kanalen i den vackraste färgpaletten jag vet.

För massa, massa år sedan bodde jag på Gärdet och detta var min vanliga promenadvy. Så stilla, så vackert.

Stockholm i mitt hjärta. Så overkligt vacker, denna vy! Bortsett kranarna då…

6 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag Stockholm

Ett inspirerande besök i Carl Eldhs ateljé

21 oktober, 2018

För ett tag sedan besökte jag och Maria/Husligheter Carl Eldhs ateljémuseum här i Stockholm. Ett ställe som jag inte tror många Stockholmare känner till då det ligger i den hemliga Bellevueparken, gömt bakom en kulle precis vid den galet trafikerade korsningen i Roslagstull. Inget du passerar i första taget alltså.

Jag har hört om det och för en massa år sedan gick jag  förbi men var under renovering så det gick inte att slinka in då heller.

Jag och Maria har halvt om halvt lovat nyttja stadens kulturutbud lite mer. Perfekt då att besöka platser som ger sådan energi. Sist var det Millesgården och Morris-utställningen.

Efter att på vägen ha överfallits av den värsta sortens ösregn som övergick i kraftigt hagel i stormvindar bokstavligen slängde jag mig in i detta lugna vackra hus blöt som en hund. Här inne rådde motsatsen till där utanför: helt tyst, varmt, stilla och ljust.

Skulptören Carl Eldh bjuder in till sin vardag kan man säga. En värld som nästan stått stilla sedan 1954 då han gick bort.

Många har besökt Millesgården och med det färskt i huvudet blir kontrasterna stora. Den plats kollegan Carl Milles har är en hel park, ligger synligt från både väg och vatten och stora salar för externa utställningar. Här är det mer som om vi får besöka en arbetsplats. In i konstnärens ateljé och känslan av att Carl Eldh själv ska komma in i målarrock med verktyg i högsta hugg.

Ni fattar fnisset när vi inser att vi twinnat oss. Som om vi ringt varann innan och sagt: “du, jag tar på mig stor stickad beige tröja och svart byxor samt har håret i en lite lätt sönderblåst brun pagefrisyr, tar du samma?” Ha ha ha!

Men måste ju säga att vi matchade inredningen galet bra i alla fall!

Och Anna, som håller i kameran och är Marias gamla kompis, kände jag igen så väl. Snabbt kom jag på att hon gick året över mig på reklamskolan Berghs. Inte setts på 19 år insåg vi. Tänk vad häftigt det kan bli va?!

Carl Eldh var skulptör och de två mest kända konstverken som går att se här i Stockholm är Brantingmonumentet vid Norra bantorget och Strindbergsstatyn i Tegnérlunden. Men precis som hans ateljé ligger dessa rätt gömda de med och kanske inte alla som ser när de rusar genom staden.

Det jag slås först av är själva huset, ateljén. Det höga luftrummet, de stora fantastiska fönstret som viker sig över taket och släpper in det perfekta norrläges-ljuset. En dröm för alla oss som försöker fånga ljus i våra dagsljusfotograferingar.

Huset ritades av Ragnar Östberg som också är arkitekten bakom Stadshuset som lämpligt nog pryds av ett gäng statyer av Carl Eldh.

Det andra som jag slås av är den enorma mängd skulpturer som här finns. Prototyper, minityrer, tester och färdiga verk. Samlingar från alla år. Från hans studier i Paris vid det förra sekelskiftet och under hans stora år här hemma. Jag kan bara gapa och bli så inspirerad det går.

Återigen; rummet! konsten!

Blir också drabbad av färgskalan jag möter. Vit marmor i flertalet toner, ljust blå, träbrunt och dammigt grå. Så milt och vackert. Åker in i inspirationsmappen!

Sedan då det tredje rummet som är något helt annat. Ett rum att dra sig tillbaka i, nästan lite sakralt i detta runda rum med tegelgolv och spröjsade fönster.

Om de andra två ateljérummen var lugna, stilla och nästan monokroma är här en helt annan sak. Massa färger, stilar och former. Som om han skapat ett helt rum som en anslagstavla av det han inspireras av eller vill minnas? Som en Pinterest-board i IRL?

Jag blir i alla fall helt galet inspirerad. Älskar kreativiteten som finns här. Som ett ordnat kaos.

Och rätt kaosigt var det fortfarande där ute. Sol och regn om vart annat och  samtidigt då en liten regnbåge syntes för nån sekund.

Mörka skyar i fonden och stark sol i förgrunden.

Hade det varit bättre väder hade jag gärna satt mig här med en kopp kaffe och småkaka.

Det är något med fasader som får vara “nakna”. När trät syns tydligt och blir ett med naturen. Tycker huset ser ut som en stor koja utifrån och då är det ju så häftigt att komma in i detta stora ljusa rum sedan.

Vill verkligen rekommendera dig ett besök hit om du får möjlighet. Nu är det stängt vardagar och öppet på helgen. till sommaren öppnar de upp för fler dagar.

Men vart ska vi ta vår nästa kulturutflykt??? Någon som har härliga museum, utflyktsmål eller utställningar att besöka? Tips emottages tacksamt!

13 gillar detta

Du kanske också gillar

Aktuellt Inredningstips allmänt Stockholm

William Morris på Millesgården – årets bästa inspiration

23 september, 2018

Det finns utställningar och det finns utställningar. Just nu pågår en utställning på Millesgården om William Morris. Jag tipsade om den förra fredagen som ett helgtips men jag tog ett besök med Maria/Husligheter.se på en vardag vilket nog var ett genidrag. Utställningen har blivit så poppis med många besökare just på helgdagar.

Vilket nog inte är så förvånande då William Morris är så otroligt populär bland oss i Sverige. Det är det land i världen där det säljs mest av hans mönster.

“Men vem är det, aldrig hört talas om nån Morris!?” säger du. Ja, det är faktiskt inte så många som känner till hans namn eller vad han har arbetat med men hans mönster har du garanterat sett nån stans. På mitt matbord här på bloggen till exempel, ha ha!

William Morris var en sann kreatör och visionär. Skulle bli präst men var väl för kreativ för att stanna där. Han var mönsterkonstruktör, designer, författare, poet, arkitekt, förläggare, typsnittsmakare och det som landade i mitt hjärta; en föregångare för hållbart hantverk.

Redan vid sekelskiftet, det förra alltså, gjorde han revolt mot det massproducerade och industriella. Han ville lyfta fram hantverket, det unika och få vanligt folk att ha råd med högkvalitet och inte köpa “slit och släng”. Som sagt; redan då! Han lyckades med det mesta i sitt 62-åriga liv men tyvärr uppfyllde han aldrig drömmen om högkvalitativa, hantverksgjorda möbler till en billig penning. Känns igen även från idag.

Här är han! Om jag hade gissat på hur han skulle sett ut, av det lilla jag visste innan, så skulle jag sagt “pappan i Downton Abbey” men icke.

Han verkade vara en god själ. Han lyfte fram sin fru och sina döttrar som också var med och designade. Han hade även ett motto jag önskar fler kunde leva efter: Love is enough – kärlek är allt, eller kärlek räcker. Åh, vad jag önskar att jag hade fått kunna ta ett snack med denne kreatör!

Det som gjorde volter inom mig var dessa skisser. Vi verkligen ser hur blyertspennan skissat fram mönster och sedan färglagts.

Alltså! Jag svimmar ju.

Alltid så viktigt att just få se hantverket för att förstå allt det enorma jobb som ligger bakom den slutgiltiga produkten. Som här de vackra tryckblocken.

Jag har några liknande här hemma jag fått låna av min mamma. Så sugen på att starta ett litet mönstertryckeri på köksbordet nu.

Här är det olika tryckblock, ett för varje färg. Så häftigt att se dem var för sig för det är först då jag faktiskt ser färgseparationerna. Haft min duk i detta mönster i 4 år men aldrig tänkt på de olika delarna innan.

Mäkta imponerande.

Tänk att få gå klädd i detta mönster. Skulle göra mig glad varje dag. Och som av en händelse har HM en kommande designkollektion med just Morris-mönster. Hurra!!! Hoppas HM har förvaltat hans tanke om kvalitet och hållbarhet bara…

Denna tapet har jag haft prov på här hemma i över ett år. Som sagt slow inredning här i det Lythska hemmet… Men visst skulle jag passa med den tapeten? Gjorde en omröstning på min Insta Stories och fick medhåll av 88%. Majoritet i alla fall, ha ha!

Millesgården

Millesgården är ett ställe väl värt att besöka oavsett utställning, med sin vackra park. En park fylld av statyer, fontäner, skulpturer av Carl Milles får man gå runt i.

Efter att ha sett mönster i kvadrat och inspirationen är på maxnivå är det lätt att se mönster överallt. Som de barr och löv som simmade på ytan i den stora bassängen. Inte helt dumt va?

Jag och Maria tog in varje vinkel, vrå och form. Går liksom inte att inte bli hänförd av allt, både av utställningen och parken.

 

Utöver skulpturer och park är det en imponerande växtlighet även här. Tycker den kruk-allé av citronträd förde tankarna till Italien.

Fina Maria, om än suddig här. Hon brinner för hållbarhet och för en informativ och pedagogisk kamp i sina kanaler för att få oss alla mer medvetna. Så stark.

Annes hus

Inne på området finns även det så kallade “Annes hus” som brukar vara skapat till Anne Hedmark som jobbade på Millesgården (nära jobbet alltså…). Varför den fått uppmärksamhet och bevarats är för att den inreddes av Svenskt tenns grundare Estrid Ericsson och dess husdesigner Josef Frank. Som ett litet Svenskt Tenn live alltså.

Men nu har mönster av Svenskt tenn fått vika för ett tag och in kliver William Morris. Som en dröm alltså. 1 + 1 = 3.

Nån mer än jag som får tankar på kleptoman och skulle vilja plocka med sig mattan under armen?

Och vid detta matsalsbord hade jag gärna suttit och ätit tillsammans med William, Estrid och Frank. Vilka samtal det hade blivit!

Lanthandeln

Men innan vi ens orkade ta in allt detta tog vi oss en lunch på caféet. Behövde ju ladda batterierna.

Både jag och Maria är lunchvegetarianer och här var det inga problem då det inte ens fanns några kötträtter på menyn. Denna fantastiska ravioli med pumpa och kantarell. Också inspirerande.

Museishoppen

Och så klart fick jag sedan en bit Morris med mig hem. Ett kuddöverdrag med ett mönster jag kände skulle passa bra in i mitt funkishus.

Passar fint i mina aktionsfyndade fåtöljer av Kerstin Hörlin-Holmquist. Och jag lovar dig William att jag ska tänka på dina visioner varje gång jag lutar mot detta fantastiska mönsterhantverk.

32 gillar detta

Du kanske också gillar

Min dag Stockholm

Liten utflykt med den stora överraskningen

31 augusti, 2018

I söndags skulle vi ut. Jag hade ett sådant starkt behov av att få komma ut i skogen, komma bort från allt och bara vara i ett “nu”.

Rätt skeptiska barn. “Men vart ska vi? Det regnar ju! Varför?!” Vi ska ut, alla väder är bra väder och därför, blev mina svar. Inga följdfrågor.

Packade ner en enkel och väldigt oinstagramvänlig men god picknick, på med strumpor för första gången sedan valborg och rotade fram gummistövlarna vilket gav en stor rokad. Alla barn har växt så galet mycket under sommaren så lillkillen fick ta storasysters gamla och hon i sin tur fick ta storebrors. Och han då? Jo han fick mina extrastövlar. Häpp, så blev han stor.

Målet var att vi skulle till en skog vi aldrig varit i och vi skulle meta. Det blev Lovön.

Vi hade inte kommit långt på Lovön förens vi mötte Lovö Prästgård och liksom sögs in på gårdsplanen. Ordet “Gårdsbutik” skrivet på en skylt får ju vem som helst att stanna till.

“Här har vi varit!” skriker de två skolbarnen i kör. Just det, hit åker förstaklassarna alltid för studiebesök. En mjölkgård med odlingar. Vi blev väl kvar i en timma. Fanns så mycket att upptäcka, uppleva och klappa på.

Och att suktas av. I den lilla boden handlar du under eget ansvar. Plocka och betala.

 

Så rakt igenom ljuvligt detta. Vill ta turer hit varje helg nu och köpa nyskördade grönsaker direkt från åkern.

Matcha alltid ditt nagellack med dina rotgrönsaker…

Två kålhuvuden i regnet.

Så söta små nyfikna kalvar.

Äldste sonen fastnade inne i ladan bland alla djur. Han kunde inte slita sig. “Förstår du nu att jag måste jobba med djur?!” sa han. Ja, det förstår jag och nog vetat längre än du. Han som gråter när han måste skölja ner fästingar i vasken efter att varsamt plockat bort dem från våra katter. Lille hjärtat.

Andra var lite mer rastlösa och ville iväg å meta. Så det blev vidare färd mot skogen. Exakt vart visste vi inte. Lite äventyr måste det ju vara. Men tillbaka till Lovö Prästgård måste vi annan dag. Tänk att vi hittade detta av en slump!

Vi visste att Mälaren låg bakom krönet så vi vågade att ge oss rätt i spenaten. Lummigt, väldoftande skog från det varma regnet och så då lite blåbär också. Härligt.

Kom sedan fram till perfekta klippan. Frisk luft efter regnet, värmande sol, väntande picknick och metspön – sådan söndagslyx!

Jag är inte van vid att göra en sådan här utflykt som om man var på väg till stranden fast då utan att bada. I vanliga fall på sommaren tar man med sig picknick, filt, badkläder, bok och annat för att stanna en hel dag. Så klart man kan göra det fast man inte ska bada, eller? Sådan var i alla fall känslan här. Att jag kunde ha legat på klippan hela dagen med en bok medan barnen röjde runt i skogen, metade och hoppade på klipporna.

Som sagt, inte den snyggaste picknicken men impad av hur jag snodde ihop den av det som fanns hemma på typ 15 minuter. Och en macka är ju alltid godare på en klippa än hemma vid köksbordet.

Den här lilla jägarstolen fick jag å maken för galet många år sedan i present men aldrig använt. Katastrof ju för den är helt underbar. Vill köpa fler för sådana här picknickar vill vi göra fler av. Att slåss om en stol är lite osmidigt.

Njae, det blev ingen fiskelycka. Men lugnt och skönt var det.

Knatade vidare efter ett långt tag. Nu var solen så där varm igen som vi mindes den. Då kändes strumpor och gummistövlar inte så rätt kan jag säga…

“Den är nästan lika långa som jag!”

Det sista vi gjorde innan vi vände tillbaka var att vi fann en bäck med massa små grodor. Så söta och rara. Så klart ville storkillen adoptera allihop men det gick ju inte för sig.

Nu har vi kylen full av massa härlig rotgrönsaker och kålhuvuden. Det blir nog goda helgmiddagar. Nykota rödbetor med smör, kokt spetskål med majonäs, krispig morötter som smakar morot.

Sådan skatt vi fann. Och jag är så glad att vi tog oss ut trots regn och motstånd. Mer sånt här och hösten kommer bli bäst!

 

 

 

28 gillar detta

Du kanske också gillar

Close