Trenderna för 2023 är släppta – jag ser blått

Nu är det Formexvecka och pressvisningar och kollektionssläppen duggar tätt. Jag är väl kanske inte den bloggaren som är trendspanare nummer ett och har örat mot marken, fingret på pulsen mest av alla men jag möter en hel del, hör en hel del. Det är då så kul att när man för tredje och femte gången möta något som känns nytt och känna av att ”detta är nog en trend ändå!”

Det har viskats om Kleinblå i ca ett halvår tycker jag. Att 90-talet skulle vara tillbaka där just Kleinblå var extremt tongivande. Och visst har jag sett denna kraftiga och intensiva blåa färg lite här och var ett tag men som med det mesta så är inte det extrema något för den stora massan utan hypertrenden liksom skruvas ner i volym för att sedan landa i var mans hem.

Och då tycker jag den snälla blå skulle bli alldeles utmärkt. Som jag fångat på både ett och sju ställen typ.

Vi börjar med en sväng i Stockholm och butikerna där:

Inne på HM Home var det blått. Mest ljusblått och till detta var det ljust beiget. Vintrigt men ändå vårfint.

Sedan var jag på en pressvisning för en ny kollektion hos Svenskt tenn av Mimmi Blomqvist och den visades på klassiska tyger – i blått. Och till det ljust bruna, beiga detaljer.

I kollektionen finns även en pall i ljust trä och den visades ihop med – blåa detaljer.

Sedan flyttar vi oss till Stockholmsmässan och Formex. På pressfrukosten visades de tre trender som är tongivande för 2023. Och den i mitten: Color Vibes vibrerar till fullo av Klienblå.

Vilket sedan trendutställningen i stora hallen var full med. Om man önskar få sig en vitaminkick via ögonen – så var så god!

Trendutställningen ska ge hint om de tre trenderna som satts. Ting plockade från alla de olika utställare som satt upp sina saker i montrarna. Här fint sammanställda.

Men om trenderna då just är maxade så var det som sagt en sänkt volym i montrarna.

Men samma blå som kombinerats med trä, beiget, brunt och olika skalor av blå. Fine Little Day

Potteryjo

Ceannis

Ib Laursen

Och det som fick mitt öga att haja till var denna högblanka kzeinblå lampa. Och sedan såg jag att det var flera blå lampskärmar. Det kändes som en bra nivå att få in kraftigt kzeinblå – i en lampa. PR Home

Blocho

IO Scandinavia

Det var ljust blått med trä och beiget överallt, i alla material. Classic textiles

Strömshaga

Ja till och med ljus. The Deluxe Candle

Min största favorit från mässan måste ändå vara detta förgätmigej-mönster av Fusca Design. Jag är helt kär och vill ha saft och kakor på en sådan duk i sommar!

Och sen vill jag avsluta med att världen är fylld av blåa vackra ting som redan existerar. Vad heter denna typ av porslin/keramik? Finns också med pistagegrönt och vitt. Så makalöst vackra och helt rätt i tiden ju! En sådan liten karamellskål på en träbricka.

Ja vad säger du? Känner du dig blå, är 2023 ett år av himmelsblått och blåbär?

Din hylla – nyckeln till det personliga hemmet

”Hur får man ett personligt hem?” frågade en journalist mig för ett tag sedan. Detta är ett ämne väldigt många tidningar och redaktioner tar upp och det finns många svar för det ligger ju i sakens fråga – vad som är personligt är så klart från person till person.

Men om jag ska svara så tycker jag att din hylla avslöjar om ditt hem är personligt i den meningen att det är just ett hem och inte bara ett hus. Att den visar vem du är.

Låt mig formulera det så här: Den hylla du har i ditt hem – skapades den för att du hade saker du behövde få upp, förvara och se på eller skapade du en hylla som du sedan behövde köpa saker för att fylla hyllplanen med? Förstår du vad jag är ute efter?

En hylla som är fylld av liv, minnen och saker som används ger så klart en mer personlig touch än om det är en hylla som inredningsdetalj där det står vaser utan blommor, tomma fruktfat eller liggande böcker som ingen någonsin bläddrar i. Den första kan te sig stökig och brokig, inte alls vara snygg vilket kan ge en lite orolig känsla i hemmet. Den senare är något som tittas på och inte används alls. Som en gigantisk tavla vilket ger rummet en snygg inramning men – i mitt tycke risken att bli opersonlig.

Min idol Estrid Ericsson förespråkade detta: Samla ihop allt du älskar och det kommer hänga ihop för det är DU i allt.

Lite samma sak med tavelväggar som senaste åren, ja sedan vi i sociala medier började sprida våra privata hem, blivit en ursnygg trend. Är det tavlor där varende en berättar en historia, där det kan ha gått flera år mellan inköpen? Eller är det posters och tavlor köpta under en och samma shoppingrunda (irl eller ditigtal)? Så klart blir den första mer personlig för att du känner något för varje alster.

Om jag hårdrar det hela: Om det brinner och du måste rädda saker från hemmet – väljer du barnens teckningar eller designerstolen. Det oersättliga som är värt noll kronor för en annan eller den dyra stolen som det finns tusentals av och du kan (tack vare försäkringspengar) köpa ny imorgon?

Det jag vill på något sätt svara till frågan i början av inlägget är att du måste ge ditt hem tid. För att det ska bli personligt så ska det fyllas av dina minnen mer än bli snyggt på bild och ge likes. Jag kan förbanna många vinklar i vårt hem för att jag inte kan få till snygga bilder som jag hoppas kan ge inspiration men det ge mig i samma stund skamkänslor. Detta är vårt hem som vi lever i och anpassat utefter oss, våra behov. Inte hur det ska bli snyggt för andra att se.

Som jag nu gjorde om mitt arbetsrum då det blev en ommöblering av stora möbler, flera byråer skulle byta plats och rum. Jag skulle skapa en plats där jag alla arbetsdagar ska trivas och bästa fall längta till. Och det har jag gjort. Stökigt, skakigt, skevt och slitet men alldeles mitt. Morfars fina gamla sekretär gör mig glad fast jag inte kan öppna alla lådor. Minnet av hur den stod hos honom när jag var barn gör att den är ovärderlig fast på en loppis skulle den gå för bara några hundringar.

Alla är vi olika och förbannad tur är väl det! Alla tycker vi olika vilket ger möjligheten till massa, miljoners, olika personliga hem. Vi skapar ett hem när vi omger oss av sådant vi tycker om. För vissa är det ljust och fräscht, andra är det modernt och design, för en tredje är det vintage och samlingsobjekt. Allt blir personligt så länge husägaren valt det men att det ska bli ett hem – där i ligger skillnaden.

Tycke du olika?

Tulpanens dag! Låt oss frossa. Eller inte alls kanske…?

Nä men glad tulpanens dag, eller vad man nu ska säga. Jag hade en förskrämd tulpanbukett hemma som jag köpt i matbutiken och den ville liksom inte slå ut så där som jag önskade även om jag använt alla knep man ska. Det var nog inte de bästa tulpanerna av högsta kvalitet.

Men då de inte alls var vissna, bara ovilliga att slå ut, adderade jag på ett fång med underbar Columbustulpaner från min florist. De slog ut och visade var tulpanskåpet skulle stå inom bara några timmar. Lite dyrare, mycket finare. Värt investeringen kan man säga.

Och samtidigt som jag känner så så skaver det inom mig. Jag läste i lördagens tidning om hur matpriserna kommer öka, hur fler och fler söker stöd då de inte får vardagen att gå ihop. Ska man då köpa något så onödigt som en bukett tulpaner? Dessutom köpa ännu en som var dyrare än den första.

Det är så otroligt svåra tider nu inte bara ekonomiskt utan också för att hålla balansen och någon form av styrning i huvudet på flera plan. Ekonomiskt, moraliskt och klimatanpassat. Jag vill kunna dricka ett gott vin till den middag vi lagat under många timmar men rent krasst så går det ju lika bra med vatten. Inte lika gott men fyller syftet. Stearinljus skapar all världens stämning men så klart kan jag strunta i att köpa fler ljus. Det jag slentrianmässigt ”fyllt på med” får mig att stanna upp. Pengarna till denna vara – kan de läggas på något annat viktigare? Barn som växer, elräkning utöver det vanliga samt att vara egenföretagare med osäker framtid ger ett snurr i magen.

Behöver vi köpa något nytt? Behöver världen mer reklam för ännu en ny porslinsserie? Samtidigt så jobbar jag inom marknadsföring där mycket av mitt jobb är att göra reklam för saker, åt kunder så de kan sälja. Man vill åt allas pengar. Det gör att de företag som anlitat mig kan anställa och betala löner. Det är ett kretslopp som vi alla är en del av.

Jag närmare mig 50 och har samlat på mig saker från ett liv, resor, trender, förändringar och många minnessaker. Jag har skåpen fulla, jag har för många saker så jag känner personligen att jag utan problem kan sätta ett köpstopp och fortfarande kunna duka i olika stilar under året. Jag kan byta kuddar från vinter till sommar för jag är en hamster. Men för de som nyss flyttat hemifrån – är de inte i starten för att boa? Där kommer andrahandsmarknaden så bra in och jag älskar hur dessa företag och tjänster blir fler och fler. Men, detta har jag pratat med många om, bara för att det är second hand behöver man inte handla. Många känner att de får godkäntstämpel på sin shopping bara för att den är second hand. Fortfarande är det dina pengar som läggs på ting. Jag hobbyfunderar till fullo här medan min vän Maria är så bra på att komma med fakta och kunskap i mycket av detta. Läs och följ henne!

Nu känner jag att jag har låtit mina fingrar sväva fritt över tangenterna i takt med att mina tankar rusat. Jag kan inte låta bli att känna förvirring. Över hur jag som människa måste agera rätt, hur jag som yrkesperson ska göra rätt. Jag hoppas att du som läst så här långt finner mina kanaler inspirerande utan att hetsa eller skapa stress – åt alla håll. Jag tar gärna emot dina tankar så att jag kan skapa inspiration som ger 100% positiva känslor.

Ursäkta mitt svammel men jag drogs med i någon form av dikeskörning. Fasen för tulpaner alltså, ha ha.

Nu börjar min bok bli klar – snart smäller det! Jag får panik

Du kanske känner igen dig i det här – du har något spännande framför dig som legat långt i framtiden. Du känner ”jag har gott om tid, jag hinner allt innan det är dags” men sen helt plötsligt så är det dags. Det lugn och den sköna känslan du haft byts ut mot panik och oro. ”Hinner jag??? Har jag gjort allt jag ska och kommer jag göra detta bra?”

Det är där jag är nu. Min bok Vardagsvackert & festfyrverkeri börjar nu bli klar och de sista bitarna ska sättas. Allt ska gås igenom, inget får missas. Hjälp, är allt verkligen med??? Det är för sjutton nästa vecka den ska gå till tryck!!!

Och sedan kommer oron – kommer det bli så bra som jag tänkt? Kommer de som tittar i den känna att den är bra nog? Jag kan vakna mitt i natten helt kallsvettig och bli så osäker. Sedan tittar jag igenom sidorna och bara älskar allt jag ser. Och sedan tillbaka igen till oron. Alla som gjort en bok känner nog samma men jisses alltså vilka kraftiga känslor det just nu far genom min kropp. Är man en känslomänniska så är man, bara att gilla läget.

Jag ihop med formgivare Annika och redaktör Susanna pratas vid hela tiden, skickar texter, bilder och pdf.er. Vänder och vrider på allt så att allt ligger som det ska. Så himla kul att göra det här ihop och se hur mina bilder jag tagit här hemma får landa på sidorna i boken. Det är en himlastormande känsla.

På väg till genomgång hos formgivare. Det är så kul att lägga pusslet på 240 sidor. Ska det uppslaget komma före det, ska den bilden vara större, kan den texten kortas osv. Blir man någonsin färdig?

Mina gamla jobb-hoods. Kommer du ihåg det jag skrev om denna plats? Läs HÄR. Känns fortfarande pirrigt i magen när jag tänker på det.

Och sedan var det möten här i den legendariska Bonnier-byggnaden på Sveavägen. Det pirrar till i magen varje gång jag plingar på dörren. Får jag vara här? Får jag verkligen ge ut en bok ihop med Bonnier? Jag är så tacksam över att de vill jobba med mig.

Först 2 timmar med marknadsavdelningen för att prata om jobbet efter att boken gått till tryck. När liksom akt två tar fart och boken ska hamna i handeln. Efter det blev det 3 timmars möte med redaktör för att gå igenom olika bitar igen. 240 sidor, över 500 bilder och jag vet inte hur många ord ska bli rätt. Spännande varje dag nu, ha ha.

Åh, nu blev jag så där orolig igen. Usch, detta är för spännande. Det är som om jag är på väg upp för första kullen på en berg och dalbana. Det ska bli härligt att svischa ner med kommer banan hålla…? Du fattar va?

Ut med julen & in med en ny termin

Åkte hem i ett helt otroligt dimmigt landskap. Det var dimma i flera timmar och det gör något med en, som om man liksom drar ner på tempot.

Nu har denna resa vi tagit varit en enda lång tempo-nedragande-upplevelse. barnen är så stora så de sover faktiskt länge på morgonen och vi har varit mycket i nuet och i naturen. Så otroligt välgörande. Samt att vi träffat både familj och vänner så dagarna har fyllts av samtal och skratt. Denna första vecka på året har varit som värsta lotterivinsten för mitt välmående.

Sedan hemma igen. Jag tror det tog mig ca 17 minuter efter att vi klev in genom dörren efter bilresan från Värmland tills jag började plocka ner julen. När man varit borta en hel vecka och firat både nyår och haft vinterlov så var det som om jag fick en allergisk reaktion av julpyntet här hemma. Som du vet så älskar jag julen men när den är över är den över – då ska den packas ihop.

Allt pynt på bordet borta, pappstjärnorna i fönstren, alla ljusslingor, alla ljusstakar och röda kuddar likaså. Kvar står endast granen.

Mitt älskade granpynt. Samma år efter år, varenda en har ett minne med sig, en resa eller person. Men nu ska de packas ner fint för att i december få titta fram igen.

Slås som vanligt av hur vacker granen egentligen är med bara ljus i. Men det ger ju inte den där personliga, vår unika, julgran.

Granen åkte ut och lådorna bars ner i källaren. Nej, jag har inte ställt in allt i förrådet än – tar det lite pö om pö tydligen.

Det är en sådan otrolig skön känsla med att få städa och rensa ut. Det sätter sig inte bara i rummet utan även i kroppen. Jag känner mig lättare. Rummen blir större när saker tas bort. Ger plats för nya tider. Jag känner att jag får svängrum.

Jag är på intet sätt unik, eller det är inte heller unikt för i år utan detta sker varje januari för väldigt många av oss. Ut med det gamla och in med det nya. Men samtidigt – nej! Jag vill inte ha en enda pryl till. Inget nytt ska in. Snarare så att jag ska rensa ännu mer, inte bara julpynt utan verkligen rensa och sälja.

Barnen har växt så det knakar så det är rullskridskor, vinterkläder och möbler som inte passar dem så jag kommer lägga ut en massa till försäljning. Och sedan så känner jag att jag har fyllt på mig, samlat i alla skåp och lådor som värsta hamstern så det känns fel. Jag mår inte bra av att äga för mycket. Det är en rensning nu som jag tänker ska ge luft i systemet så att säga och förhoppningsvis en liten peng i fickan. Men mestadels så åker jag nog med kassar till Myrorna.

Är du också i rensartagen?

Snöstorm, skidor, Selma & soppa-på-en-spik

Vilken häftig sista dag vi fick i Värmland. Och kan man säga att vi liksom lyckades få in hela kostcirkeln på en och samma dag? Fysisk aktivitet med skidåkning, kultur med en maratonläsning av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga och sedan middag på rester som blev alla tiders och avlutas med ett nytt spel som fick alla tummar upp.

Så maxat men vi tar det från början.

Dagen innan hade lillkillen kört bräda hela dagen för första gången och jag var då hans assistent kan man kalla det. Jag åkte inget och hyrde då ingen utrustning. Jag tänkte att han skulle nöja sig med en dags åkning men han ville åka mer och då ”vanliga skidor”. Det gav ju då mig möjlighet att få åka i alla fall.

Synd att vädret inte var det samma som dagen innan… Det syns inte på bilderna men det blåste helt galet mycket. Och fast temperaturen var bara minus två grader kändes det helt galet kallt.

Men som bekant så finns det inga dåliga väder bara dåliga kläder. Dubbla långakalsonger och jag vet inte hur många lager på överkroppen.

Vi köpte liftkort för två timmar och det var alldeles lagom.

In i stugvärmen omedelbums.

En brasa som värmer både kläder och kroppar. Men det var bara ett snabbt stopp hemma för nu skulle vi till en mycket kul grej.

I Berättarladan, så var det nämligen en maratonläsning av Selma Lagerlöfs Gösta Berling. Något som också direktvisades på SVT!

Pampig och vintrig entre till Berättarladan.

Under hela 20 timmar satt det nio olika skådespelare och läste kapitel för kapitel denna mastodontbok. Jonas Karlsson, Ingela Olsson, Rebecka Hemse, Hanna Kulle mfl turades om under detta dygn och allt sändes live på SVT Play. Och vi som då fanns i närheten fick gratis komma och titta och lyssna i publiken.

Så himla kul grej och faktiskt att våra barn tyckte också det var spännande. I varje byte av kapitel var det byte av skådespelare och man som publik fick då gå in eller ut. Kameror överallt och publik inne och ute.

Denna kväll var det min och makens matkväll och vi hade förberett en måltid men då vi hade så mycket rester så var det ju hål i huvudet att skapa ny helt ny middag. Det blev quesadillas till förrätt (tortilla och annat från tacokvällen) och sedan en pastagratäng till huvudrätt (med allt möjligt från våra dagar här). Blev hur bra som helst.

Men efterrätten till barnen blev enligt plan i alla fall. Då vi hade så fin brasa ville ag nyttja det och ge barnen en uppgift och upplevelse. Brasbakade bananer med choklad serverat med glass.

Till vuxna blev det den småländska ostkaka som var kvar från tidigare. Annars hade jag planerat att vuxna skulle göra varma kaneläpplen i samma brasa.

Blev hur gott och mysigt som helst.

Sedan spelade vi ett nytt spel för mig: 0 till 100. Dvs en fråga ställs till samtliga deltagare tex hur många SM-guld ett lag vunnit, eller hur många centimeter en viss fågel är osv – allt mellan 0-100. Den som är närmst vinner omgången. Så kul.

Det blev vår sista dag och kväll. Så maxad som sagt. Det känns som om vi under vår resa till först Skåne och sedan Värmland varit i flera veckor. Mäktigt hur man kan utnyttja sitt jullov.

Skönt att komma hem då, när batterier och minneslådan är välfyllda. Nu redo för ny termin!

Gör egen islykta i form

Passa på och gör egen islykta i form när temperaturen utanför fönstret är kallt. Nu verkar vintern komma och gå rätt så raskt men när väl kylan slår till har du världens chans att göra vackra islyktor.

Gör egen islykta i form

Innan vi åkte på vår resa till Skåne och Värmland nu så gjorde jag islyktor till en bjudning. Ett mycket vackert och enkelt sätt att göra en välkomnande entre. Gör egen islykta i form är min snabba enkla uppmaning med andra ord.

Gör egen islykta i form

Fyll en form med vatten och ställ utomhus. Om du vill ha en så klar islykta som möjligt så är destillerat vatten det bästa. Då skapas det inte några isbubblor. Sägs det! Jag har testat några gånger men ska villigt erkänna att jag tycker att det där med att koka vatten inte ger effekten värt det hela. Men, skam den som ger sig.

Jag ställde min form ute på trappen över natten men det ska tilläggas att detta går så klart lika bra att göra i en frys.

De sötaste små spåren från nån av våra katter.

Jag kan liksom inte se mig mätt på små tassar och tassavtryck. Bland det sötaste som finns.

Gör egen islykta i form

Morgonen efter var vattnet helt fruset och när jag tog in formen i rumstemperatur så släppte min isskulptur från formen.

gör egen islykta i form

Jag hade min gamla bakform som jag bakat min mjuka pepparkaka med men jag är väldigt sugen på DENNA (adlink) som är liiiite tjusigare.

Gör egen islykta i form

Finast blir islyktan om det är ett levande ljus i den men om det är en blåsig kväll så är ett batteridrivet ljus att föredra.

Jag passar på att tips om de frusna pionerna jag visat HÄR förut. När du ändå är inte på det frusna temat menar jag.

Så vackert, så enkelt och så gratis får jag väl säga?

Sunne Ski & barnens matkväll

Jullovets lediga dagar fortsätter i Värmland och vi toppar det hela med en skiddag i Sunne och på skidanläggningen Sunne Ski. Vi hade kläder med oss men allt övrigt i utrustning hyrdes vid liften.

Men jag fick ta en lite annorlunda dag i backen då vår minsting ville testa snowboard för första gången och med det behövde någon med sig. Så jag fick mig en rejäl backträning där jag sprang längs med liften och nerför jämte vår modige pojk.

Övriga i sällskapet försvann iväg i de backar som var öppna. Så underbart att vi kommit till den ålder på barn och kunskap av skidåkning att de klarar sig så bra själva.

efter några timmar var jag helt slut, han var arg som ett bi för att det inte gick som han tänkt och batterierna var slut. Dags för en korv helt enkelt.

Jag hade knappt tagit sista tuggan av min korv med orimliga stora mängder senap innan han stod på brädan igen och ropade på mig. Här har vi en kille som inte ger upp.

När dagen var slut, solen gått ner bakom grantopparna kunde han åka liften själv, knäppa bindningarna själv och stå på brädan hela långa backen själv. Det tog en dag och han var nu helt fast. Jag är så otroligt imponerad och stolt över denne kämpe.

Vi alla var värda en skön varm stuga när vi kom hem igen.

En Irish Coffee framför brasan efter en varm dusch kunde aldrig ha tajmats lägligare.

Och denna kväll var det barnen som var ansvariga för middagen. Och när de får bestämma menyn blir det taco. Och jösses vad duktiga de var. Så bra övning i teamwork också.

Sådan extrem lyx för oss föräldrar att ta emot denna middag.

Okej, det här med att plocka undan och ta disken – det kanske de inte riktigt fullföljde…

Sen följde en match i mitt favoritspel När då då? Och alla var med i lag.

Det såg länge ut att gå riktigt illa för mig och L. Vi låg sist efter flera varv av frågor men vi hämtade upp, gick om och vann. Det är mitt livs bästa upphämtning.

Sen var alla så trötta så att ingen visste vad de hette längre nästan så det var god natt på flera sätt.

Frukostmys, Sunne & stugmiddag

När vi gick och la oss var det 7 grader varmt i vår lilla stuga jag och maken fått. Barnen sov i huvudhuset ihop med alla andra barn och där var det full värme. Jag måste erkänna att det var väldigt mysigt att somna under massa bolster, ikläd flanellpyjamas och raggsockor, mössa på huvudet och tätt nära min varme karl. Under natten åkte mössa och lager av för att vakna till en varm och vänlig stuga.

Utanför fönstret var det fin vinter men med hot om storm. Det gällde att klä på sig varmt och ladda för en riktig kall dag.

Fint då att kliva in i storstugan och möta våra vänner. 14 pers i åldrarna 1 till 53 redo för Värmland.

Alla eldstäder möjliga sattes igång.

Långbordsfrukost.

Efter frukost var det dags att åka till Sunne, närmast liggande stad. Vi var ju i Värmland i somras men till Sunne kom vi inte då som vi hade önskat. Tur att man får fler chanser.

Hälften av gänget hade bokat Selma Spa och vi andra tog en dag på stan.

Jag blev kär i Sunne på en gång. Så fina hus över allt.

Just denna dag var detta fina café stängt. Typiskt.

Selma Lagerlöf – denna fantastiska kvinna vi blev väldigt bekanta med i somras.

Citykonditoriet var öppet och var precis det jag hoppades på. Jag kan verkligen sakna klassiska konditorier för hemma i Stockholm verkar de vara utrotningshotade.

Som jag älskar sådana här diskar med smörgås, kakor, bakverk och bakelser.

Köttbullsmacka med rödbetssallad är en favorit sedan alltid. Finns det måste jag köpa det. Och franska våfflor!!!! Åh det är ett sådant starkt barndomsminne. Jag gick på någon sorts av gymnastik/rytmik som barn och varje gång pappa var med fick jag fika efter och då var det franska våfflor. Denna var den största jag någonsin sett och jag ska erkänna att jag inte pallade hela. Tur jag hade vänner med mig som ville dela.

Vilken fin dag i Sunne vi fick men när vi klev ut var det snöstorm. Skönt att då ta sig hem till stugan och värmen. Värmland bjuder på en massa härligheter.

När vi har rest ihop med våra vänner så har vi ett mycket smidigt system – olika matlag ansvarar för olika kvällar och middagar. Denna kväll var jag och maken lediga och bara njöt av allt.

Rotfruktsgratäng med mycket grädde.

Helstekt entrecote är alldeles perfekt vinterkalla dagar.

Så gott och mysigt.

Och i helt underbart sällskap. Vilken underbar första kväll vi fick allihop.

Sedan var det läggdags och denna gång i en varm och skön stuga. Klockan sattes för att nästa dag skulle det bli skidåkning för hela slanten.

Från +8 i Skåne till -13 i Värmland

Att resa i Sverige är alltid så spännande då vårt land verkligen skiftar. Detta blev jag varse nu på vår resa från Skåne till Värmland via Bohuslän. På några få timmar reste vi från vårsol till vintervärld.

Bilens temperaturmätare sa +8 grader när vi lämnade huset och rullade genom ett grönt landskap.

Solen lös starkt och jag förbannade mig själv för att jag inte packat solglasögon. Starkt ljus rätt in i bilen och vad det kändes som – fågelkvitter utanför bilen.

Efter några timmar i bilen och vi hade bytt både landskap till Bohuslän och vintervärld med 6 minusgrader. Marken var vintervit och vägen hal.

Den vår vi nyss kände var borta.

Vi hade löst i väderapparna att det hade varit orangevarning med kraftigt snöfall. Det var det vi nu såg resultatet av.

Mycket snö och kyla med fuktig luft gav en helt överrumplande dimma. Svår att fånga på bild men den var magisk.

Tillslut kom vi fram till vännerna och stugan i Värmland och en iskall vintervy. Minus 13 grader bet hårt i kinden.

Vi kämpade igång huset med alla medel tänkbara. Den lilla stuga måste blivit helt chockad för kraften tog slut. Alla lampor lös, elementen var på och elvispen gick att använda men allt var liksom i lägre volym/tempo/kraft. Den värme vi fått upp började sippra ut från huset. Nu gäller det att få igång det hela igen. Får barnen blev det en lektion i NO med amper, watt och volt. Eller för mig ska jag ärligt säga.

Efter många försök och kluriga tankar kom allt igång igen. Men det var en stund där hur jag såg 14 personer ligga framför brasan tätt ihop för att hålla värmen ha ha. Det hade varit nåt det.

En spännande landning i Värmland och naturen. Nu väntar fina dagar innan vardagen drar igång hemma igen.