Helena Lyth

En blogg fylld med inredning, pyssel, recept och allt annat som kan få dig inspirerad.

13 januari, 2022

En K-brunn 19 år senare

Det jag nu ska skriva har jag aldrig berättat för någon men kände att nu är jag på “andra sidan” och kan tryggt säga detta högt och inte känna att jag jinxar det hela.

I måndags hade jag mitt första möte för året och vägen dit var samma som jag hade under 11 år när jag jobbade på en reklambyrå i bara nåt hus bort från dit jag skulle. Det är nu 7 år sedan jag sa upp mig från reklambyrån (hur kan det ha gått så lång tid??? Det var ju nyss?) så det blev lite av en minnesresa att gå samma väg. Det fick mig också att minnas en mängd olika saker.

Det var under hela 11 år jag jobbade där och det är en väldigt lång tid. Så mycket hände under dessa år med mig privat; hjärtekrossad, upprymd av livets härliga, nedstämd av allt det tunga, önskan om ett gladare liv, känslan av att vara på topp, tvivel som gnagde och många många drömmar om framtiden. På 11 år hinner man med väldigt mycket och den Helena jag var när jag fick mitt anställningsavtal i min hand 2004 var en helt annan Helena när jag med tårar på kinden men med ett lätt hjärta sa upp mig 2015.

En K-brunn 19 år senare

Under en period under dessa år mådde jag riktigt riktigt dåligt. Allt kändes nattsvart och enda stället jag var bra på var faktiskt jobbet. Jag arbetade som art director på reklambyrå och fick vara kreativ till tusen. Då vet jag att jag kunde spruta ur mig idéer för övrig vaken tid var jag tom. Då såg jag att jag varje dag passerade en K-brunn mellan tunnelbanans utgång från Gamla Stan och till promenadstråket vid Centralbron. En K-brunn ska ju betyda tur om man går på den (ja, jag tror på sånt). Så det började jag göra, varje morgon. Sen blev det som en ritual och jag liksom sa högt en önskan varje gång jag klev på den.

Till slut kunde jag komma på tre saker jag verkligen verkligen önskade och för att de verkligen skulle slå in skulle det vara saker på K, precis som brunnen. Det blev Kids, Karriär och Kontanter. Barn kände jag då var något jag inte kunde se mig utan i framtiden men som singel var det ett stort frågetecken på det men en enorm längtan. I punkten Kids fanns även Kärlek – de båda hör ihop. Karriär – inte för att bli rik utan få komma till en nivå av erkännande, att det jag presterar är uppskattat, att jag blir efterfrågad. Jag har växt upp i en familj där det aldrig någonsin ställts krav eller förväntningar på att vi barn skulle skaffa oss “ordentlig” utbildning, bli chefer eller högt uppsatta utan som pappa sa: Satsa på det du älskar ska du se att det blir bra. Alla vi fyra syskon älskar våra jobb, är efterfrågade och uppskattade. Så karriär betyder inte för mig pengar utan att bli den bästa professionella versionen av mig. Nu är jag inte alls driven av pengar utan till 100% av lust men för att ha möjlighet att göra det man vill, bo som man vill måste man ha råd så då fick den tredje punkten bli pengar men för att det skulle vara på K blev det kontanter.

Under dessa år av travande på K-brunnen och som ett mantra säga mina tre önskningar började de gå i uppfyllelse. Kärleken spirade på allra bästa sätt, Kidsen kom som den största gåvan och jag kunde påbörja en egen Karriärsväg (läs om hu jag startade HÄR) vilket gav Kontanter vilket gav ännu mer tid att skapa mig möjligheter att ge mig en helt ny Karriär jag inte ens visste var möjlig när jag började trampa på K-brunnen.

När jag kände att K-brunnen hade levererat allt jag ville började jag önska om mer där varje morgon men något i mig började känna att jag ändå var nöjd. Och att jag borde gå vidare. Det var då jag sa upp mig. Den där Karriären jag skapat med mitt lilla sidoprojekt hade ju blivit min största professionella drivkraft. Att då vara heltidsanställd höll ju inte. Två jobb och tre barn är ingen bra ekvation.

När jag nu, 19 år från första gången och 7 år sen sist, mötte K-brunnen igen kom alla minnen tillbaka. Den största känslan i mig var tacksamhet. Jag drömde hårt, önskade ännu hårdare och jobbade fullkomligt ashårt för att nå allt. Tacksam för att jag kunnat nå mina önskningar och en sådan stolthet över att jag lyckats skapa allt själv.

I huset längst ner till höger låg reklambyrån jag jobbade på i 11 år. I ett av Stockholms mest vackra hus – Mariahissen.

Nu gäller det att hitta mig en ny K-brunn och sikta mot nya mål. Va de är måste jag fundera på och kanske om 19 år våga berätta om. Vill ju inte jinxa min framtid nu heller.

Comments (20)

  • Åh, fick tårar i ögonen här vid frukostfilet när jag läste. Så fint skrivet, och så fint att dina önskningar gick i uppfyllelse! Tack för en fantastisk blogg!

    • Åh Miriam! Vad fin du är. Tack snälla för att du delar med dig av din känsla. Jag blir rörd av den. Tack!

      Kram
      Helena

  • Så fint detta var. Både historien och ditt att att formulera dig. Heja k-brunnar och din inre kreativa kompass ✨ ❤️

    • Tack snälla Lovisa för din fina hälsning. Mitt syfte med att finnas i sociala medier är att inspirera till pyssel, bakning och annat. Kanske detta också kan inspirera någon att våga drömma och satsa. Och att våga tro, även om det tar många många år att nå sina drömmar.

      Kram
      Helena

  • Wow, vilken story! Du är en stor inspirationskälla! Hittade din blogg för en tid sedan och älskar den! Köpte din fina julbok också, och har testat flera pyssel och recept. Verkligen en toppenbok, som jag kommer plocka fram varje jul hädanefter! 🙂

    • Hej och stora tack Kristina! Vad enormt glad du gör mig!!! Ditt svar här är som den största bekräftelsen på att just drömmar kan bli sanna. Att jag kunnat skapa ytor där jag får vara kreativ och komma ut med en bok som ger dig och andra inspiration. Min högsta önskan. Tack!

      Kram
      Helena

  • Men alltså! Så fin text! Det bubblade i mig när jag läste! Jag skulle vilja ha min egna K-brunn! Men vet du – jag tror du hade kommit dit du är utan brunnen också! Kram

    • Fina Tess! TACK!!! Kanske jag hade det men den blev som min terapeut jag mötte varje morgon. Den påminde mig om att sikta framåt. Det var väldigt bra att ha. Ja, alla borde genast leta upp en brunn och skrika ut sina önskningar. Det ät när man formulerar sig de blir till verklighet,

      Stor kram
      Helena

  • Så fantastiskt , fantastiskt skrivet. Det värker inombords när jag läser, både av glädje för dig (heja dig, du är så grym) och av smärta för att jag ännu inte tagit mig loss och skapat min egen väg. När du skrev om din resa för några år sedan kommenterade jag och jag minns att du gav så mycket pepp om att våga. Men jag är så feg och vet inte var jag ska börja. Men längtan är stark! Jag får helt enkelt uppsöka lite fler K-brunnar… 😉 Keep on flying Helena! <3

    • ÅH HELENA!!! Som jag önskar att jag kunde ge dig en styrkekram och säga att du visst vågar! Det du måste ge dig själv är tid. Inget görs på en kvart, ett år eller ens 5 år. Ett steg i taget, en dag i taget. Börja med att bestämma för de sade du vill ändra/uppfylla och ta stegen i den riktningen. Inget sprintlopp utan se det som ett maraton där du ska orka i mål. Jag fyller 48 år i år och jag tänker absolut göra fler resor på min livsväg så inget är försent. Att jag är en late blommor vet jag och det är bara att tack för det. Då har jag ju så mycket erfarenhet att ta av nu tänker jag.
      Hoppas du redan idag kan formulera en önskan, ett mål och ta ett steg. Det kan räcka för denna vecka och månad.
      Jag hejar på dig!!! Hör av dig!

      Kram
      din namne

    • Tack snälla Annelie! Att önska är på något sätt att skapa sin väg mot detta. Vid varje vägskäl ta steget i den riktning som leder mot min önskan. Många som glömmer de där små stegen som tillslut faktist tar en fram.

      Stora kramar till dig du inspirerande kvinna!
      Helena

  • Tycker väldigt mycket om Din fina blogg. Fortsätt så! Det enda jag skulle önska var att Du inte alltid vore så forcerat skrattande. Jag kan sakna ett allvar och djup i Din personlighet. Det är inte ett överdrivet skrattande som alltid ger den största responsen. Våga nu visa Dig, med också allvar och eftertanke, till oss som givetvis också följer Dig då! Kanske ännu mer hängivet…

    • Hej Kicki. Kul att du gillar min blogg men jag förstår nog inte riktigt vad du menar i kritiken. Jag uppskattar verkligen kritik och vill ta den till mig men förstår inte hur jag ska tolka dina ord. Har du tex läst min text som du kommenterar under? Kanske jag inte har så mycket mer allvarjag önskar dela med mig av? Det gör nog andra bloggare bättre än jag. Jag har aldrig önskat ha en blogg som är allvarlig, debatterande eller kritiserande så det kommer jag tyvärr inte kunna leverera. Det är inte jag och jag måste ju vara ärlig, eller hur?

      Med vänlig hälsning,
      Helena

  • Helena! Så vacker text! Du är underbar! Läste kommentaren ovan, det kändes inte alls som den du är (här i bloggen och på instagram i alla fall) Sen kanske du har mer allvarliga sidor i ditt privatliv, vad vet jag Jag har följt dig så länge och är så glad för det. Du är unik och otrolig på att sprida glädje och inspiration! Är själv fast just nu men har en väldigt stor längtan av att bara våga kliva ur, det är så svårt! Känner hur kreativiteten bubblar inom mig, måste få utlopp för det på något sätt, måste bara komma på hur ☺️ Tack för att du delar med dig, du är en förebild för många! Kram Hannah

  • Härlig historia. Det handlar om att våga och följa sina drömmar. Inspirerande att läsa.
    Jag får erkänna att jag helst kliver på K- brunnar har önskat en hel del eller bara känt att det för tur med sig. Har nog klivit på dem i 50 år
    Jag har fann min stora kärlek , vi har tre fantastiska döttrar som nu har sambos. Så vi har en härligt stor familj där det ingår hundar. Så jag kommer att fortsätter att kliva på mina K- brunnar. Och kanske önska något igen.

    • Du ser, unversum svarade på dina förhoppningar och önskningar. Tror bara att man just blir varse om vad man verkligen verkligen önskar när man möter en brunn. Det är fint det.
      Ja, önska på! Livet ska fyllas av drömmar och önskningar 🙂

      Kram
      Helena

    • Finaste Hannah! Tack för att du alltid är så snäll och peppande. Ditt stöd är så värmande ska du veta.

      Hoppas och önskar att du vågar ta steget men ta mig som exempel – det tog mig många år att nå mina önskningar. Det måste inte gå fort för att det ska bli rätt.

      Stor kram
      Helena

      • <3 Tack snälla du! Åh, pepp och snällhet mår alla bra utav! Och dina ord kommer jag att lägga på minnet 🙂 Ha en härlig helg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.