Något man vet med den svenska sommaren är att den är varierande. Man blir liksom aldrig trött på samma samma om man så säger. Här på Västkusten, långt ut i kustbandet är vädret verkligen runt en, i en. Är det som gör att jag mår lite kymigt? Inte hundra men inte dålig. Bara lite svängig, det skiftar från trött till pigg. Skönt då med en dag som var lite oskriven och möjlig att ta minut för minut.

Det enda vi hade denna dag vara att fika med släktingar. Nybakat fikabröd köptes på Bastes och sedan satt vi under parasoll som både skuddade mot stark sol och kraftiga vindar i timmar.

Väl tillbaka vid vårt hus var det vindstilla och blå himmel. Ja ha, då var det plötsligt badväder. Jag är en badkruka så jag tog inte ens med mig mina badkläder men njöt av varma små ytvattensvågor.

Blev biten av en liten räka, följde en stor krabba längs stranden och hörde tärnan skria. Jag har bestämt mig för att tärnan är min favoritsjöfågel. Man måste alltid ha en favorit av allt. Det ha mina småbarnsår lärt mig. Man vet aldrig när ”vilken är din favoriträtt, vilket är ditt favoritdjur, vilken är din favoritfärg osv” kommer.

Konstigt nog åt vi inte upp alla räkor från kvällen innan så jag gjorde en skagenröra, räkröra och vips hade vi en tvårätters denna kväll.

Sonen var hos sin kompis så vi var bara tre till middag. Som sagt; jag måste börja vänja mig vid att inte alltid ha alla barnen runt mig längre. Varför sa de inget om detta på BVC??? Det var bara om nässelutslag, tandsprickning, öronsmärtor, krupp, smakportioner och allt sånt. Nu, när det är STORA frågor och STORA känslor känns allt det där futtigt. ”Små barn – små problem. Stora barn – stora problem” har man ju hört. Men stora känslor då????

Medans jag gjorde räkröra kokade maken en bolognese och den satt som en smäck. 

Middag avdukad och handdiskad. Sedan skulle jag möta upp sonen vid hamnen som kom från kompis på annan ö. Varmt i luften men med regn kräver en annan typ av kläder. 

”Hur mår du nu?” frågade maken. Just det, jag hade ju mått dåligt i tre dagar. Hur mådde jag nu? Bra ju! Resfebern hade lagt sig. Skönt, då fortsätter sommaren så här då???

Något vi pratade om innan vi åkte iväg på vår semester var allt vi drömmer om, önskar få med och uppleva. Det är bra att gå igenom det med alla, både stora och små, så man faktiskt ger alla sin önskan. Ett tips till alla, för alla sorters resor.

Och att lämna köksbordet och tassa ner till hamnen för att köpa nykokta räkor direkt från fiskaren var med på min lista. Och ja, den var nog med på allas egentligen men jag var snabbast på att uttala den.

Nu var dagen kommen. Vi la en beställning på hela 3,5 kg för vi skulle möta upp vänner som också firar sommar här för en skön sommardag på klipporna och som skulle krönas med den lyxigaste räkfrossan. Förhoppningsvis på en klippa vid vågorna men vädret fick avgöra det.

Den där känslan av att inte vara helt hundra satt tydligen fast i mig. Inte sjuk alls men inte superpigg. Är det resfeber, en riktig förkylning på gång eller… det alla slänger in nu för tiden… klimakteriet? Hur som helst: Gör som alltid, trycker bort och låtsas inte om det. Min vanliga metod.

Sonens kompis möttes upp och vi siktade på en annan strand denna dag, lyxen med att bo på en ö är att det finns så många möjligheter till just badställen.

En lagom, idag upplevt kort, vandring på 20 minuter över klippor och in i snårig skog. Viktigt att vara smart i sin packning med andra ord. 

Värt varenda kliv när man kommer fram till den lilla viken med lenaste sandstranden och det mjukaste klipporna.

Resterande familjedelar av våra vänner anslöt och en dag vid havet gick fort. 

Och jag tipsar igen om min favorit till sommarpicknick: gårdagens middagsrester med grönsaker och sås i tortilla. 

”Nej, vi vill inte bada. Det är för kallt” sa killarna. ”Men, ta på er badbyxor ändå och kasta boll på stranden” sa jag. Sedan ville de aldrig gå upp ur havet. Så roligt det är att vara barn; känslor och tankar svänger fort och det man tyckte nyss har man inget minne av.

En stärkande promenad som byggde upp hungern tillbaka till huset. Ska vi ta räkorna till klipporna eller blir det bäst med att äta i trädgården?

Jag hade så klart helst suttit på klippan med solen som går ner i horisonten tillsammans med kassen räkor och en sval vitvins-bib men nej, det var alldeles för busigt väder så det blev i trädgården. Fint med sådan val ändå.

Här satt vi tills regnet kom. Det som vi känt hängt i luften så länge. Men att flytta in med tända ljus och ostbricka är inte direkt fy skam det heller.

Att vakna på ett nytt ställe och liksom sakta förstå var man är, att inse att man är på semester och all vardag är lämnad hemma är en väldigt häftig och unik känsla. Det är bara en gång per år den ges. Och att då se hur solen försöker trycka sig in bakom rullgardinen och visa att det är dessutom sommar får mig att vakna. Dock är det något som inte är helt hundra med min kropp. Känner mig lite snurrig, och öm. Som om jag är lite febrig men jag är helt kall i huden. Resfeber? Kanske. Men något gör att jag inte är helt 100. Gör som jag alltid gjort och gör: tar en Alvedon och en Ipren och trycker bort det. Jag har INTE tid med detta nu. Jag ska ju ha semester, kan inte vara sjuk nu.

Jag hade ju satt en deg kvällen innan så det var bara att bulla upp en frukost och baka frukostbullar. Det ger i alla fall energi. Kanske jag bara behöver äta ordentligt?

Det här! Knäcke, smör, gårdagens kalla färskpotatis och kaviar. Sommarlov!

Solen är på bästa humör och uteplatsen är helt ljuvlig för en lång semesterfrukost. Sakta vaknar varje familjemedlem efter den andra. 

Man ska inte vara i solen om man har feber har jag hört. Men jag har ju inte feber. Mår bara inte helt hundra. Kanske jag behöver värme?

Dagens mål för dagen var en långsam stranddag i Norrvikarna. Dit är det vandring på 40 minuter så det gäller att ha allt med sig och packa smart. Inte bära för mycket men ändå ha med allt.

”Hur långt är det kvaaaaaaar?” frågar de omyndiga. ”Snart!” upprepar vi. 

Värt allt när vi väl är på plats. 

Lunchpicknick blev en second breakfast kan man säga. Frallorna från baket bredde jag mackor av, kokade ägg, tog med kall färskpotatis från kvällen innan och båda dessa äter man med kaviar. Sött från persikor och kakor.

När vi sent kom tillbaka till huset tog vi en skön kväll hemma med grillad kyckling och rostade gårdagens potatis på grillen de med. Efterrättsglass från butiken efter en kvällspromenad. 

Avslutade med att se Stranger things som vi nu ser om för att vara uppdaterade för sista (?) säsongen til hösten. 

Jag mådde bra hela dagen men på kvällen kom den där konstiga inte-100-känslan tillbaka. Är jag på väg att bli förkyld eller vad är det? Låtsas som ingenting och somnar.

Nu är det några dagar sedan vår semester började och vi är på västkusten, på Koster, där vi ska ha ett äkta sommarlov. På en ö dit inga bilar når eller ens får köra, de ljud som hörs är måsen och färjan som tutar tre gånger för back. Dagar av sänkt puls och fyllda lungor.

Bilen parkerad i Strömstad och ombordstigning på Kosterfärjan.

Vi som har vana från båtluff kändes oss väldigt hemma. Minimal smart packning är det som gäller när det är allt, inklusive mat, för en vecka ska ombord.

Kors vad det vimla av segel ida’!

Väl i land blev det att gå i omgångar med packning för det var som sagt allt för en vecka.

Väldigt konstigt att resa med ”bara” två barn. Vår store kille jobbar nu tio dagar, som sk medvandrare på konfirmationsläger, dvs på väg att bli ledare. Jättekonstigt att inte vara alla tillsammans. Det är som att jag hela tiden tänker fem platser på rastplatsen, fem biljetter till färjan osv. Förra sommaren var han på läger själv för sin konfriamtion så jag borde vant mig men icke. Och senare i sommar är det ju dottern som åka på sitt läger. Oj oj, en ny situation jag måste vänja mig vid.

Sedan gäller det att så fort som möjligt packa upp, bädda sin säng, göra sig hemmastadd och börja känna ledigheten, sommaren.

Bra jobbat. 6 timmar i bil och sedan 1 timma på färja. Nu är vi värda en skön första kväll.

Men så klart planera framåt. Kalljästa frukostfrallor är ett måste på sommaren.

Snabb middag med marinerad fläskkarré, färskpotatis, sallad och färdiga såser.

Dagar vi längtat efter länge är nu här.

Ut på byn för att sträcka på benen, se ljuset och jaga sommarlovets första glass.

Äsch, butiken hade stängt för kvällen. Får gå till hamnen.

Bingo!

Två sommarlovsungar! Det här kommer bli sköna lediga dagar. Låt sommaren börja. På riktigt.