här ligger jag i sängen och skriver ett inlägg via mobilen, vilket jag aldrig gör. Vet inte ens om det kommer synas men testar. Laptop är min plats att jobba från.
varför jag gör det är för att jag har dragit på mig nått jäkelskap. Så fort jag sätter mig upp så är det som om jag åker berg- och dalbana. Illamående är bara förnamnet. Vi går inte in på detaljer…
det går jättedåligt att blogga via mobilen märker jag så jag ska bara säga detta: åh vad mycket kul som kommer på bloggen för det har hänt en massa innan jag fick den här skiten. Så tills dess: ta hand om dig när man är frisk har man tusen önskningar, när man är sjuk har man bara en!
BFU! Eller Bild För Uppmärksamhet som det heter i SoMe
En mycket trevlig bi(!)effekt av att göra egna bixavljus är att man kan få till ljus som passar just sin egna ljusstake.
Jag älskar min lilla samling, både ärvd och loppad, av Nagel-ljusstakar men har så svårt att hitta ljus till den. Lite större än julgransljus mindre än Christinaljus eller vad de där lite smalare ljusen heter. Så att göra mina egna hjälper ju massor.
Så nu blir det inte bara en vacker installation, dekoration utan faktiskt en ljusstake på riktigt. Att användas och synas.
Göra små smala bivaxljus
Gör så här: Mät upp hur mycket som behövs för din ljusstake. Hur brett du måste ha för att få rätt diameter på ljusen. För mina Nagelljusstakar var det 65 mm bredd.
Skär eller klipp rätt över så det blir långa rektanglar.
Klipp till veksnöre så det blir längre än bivaxkakan. Lägg på en långsida och tryck till så den fastnar i vaxet vilket hjälper när du sedan ska rulla, snurra ljusen.
Vik över en smal kant av vax över veken. Mjuka fingrar behövs då vaxet lätt spricker.
Snurra, rulla sedan vidare så vaxet kommer tätt och tajt runt veken. Fortsätt hela vaxkakan.
Om du som jag gillar lite rundade toppar högst upp trycker du runt veken runt toppen. Sedan bara att använda.
Egengjorda ljus är en så alltid bra present. Ska göra ett lager till mig och ett att ha som gå-borts-present.
Och en till bra sak med dessa ljus är ju färgen. Jag verkligen tokälskar den honungsgula färgen som ju är mer än trendig i år. Så kanske det ska bli fler ljus i alla möjliga storlekar. Hur du rullar de sneda långa ljusen kan du se HÄR. De är verkligen favoriter.
Vissa saker tar tid, beslut kan behöva marineras och motstånd ska övervinnas men tillslut sker det. Nu vid 50 är det dags för mig att ta körkort! Lite senare än de flesta och med det kanske också lite mer orolig. När jag var 20 var jag inte rädd för något och oövervinnlig medan nu kan en stege vara lika med fara och att gå utan mössa i 15 minuter ge mig förkylning. Hur ska jag då våga sätta mig bakom en ratt…? Men skam den som ger sig och nu ska det bli av, jag vägrar tro att jag inte skulle klara det.
Här sitter jag och tar körkort. Ja du läste rätt, jag ska nu 32 år senare äntligen få ändan ur och bli ordentligt vuxen. Körkortet ska bli mitt och du ska få följa med på denna resa. För en resa kommer det bli då jag aldrig någonsin tidigare suttit bakom ratten…
För så är det. Jag är uppvuxen i ett hem där ingen av mina föräldrar hade körkort och så klart ingen bil. Det tog 7 minuter att gå till tunnelbanan och vidare 22 minuter till T-centralen så att ta mig runt var det inga problem med. Sedan så valde jag att plugga och arbeta inom reklam och då var det Stockholm som gällde så jag behövde inte körkort vidare i vuxenlivet. Det ska också tilläggas att jag haft fantastiska vänner som agerat budfirma när det behövs samt att jag har en alldeles för snäll make som alltid ställer upp och kör fast vi har barn med massa aktiviteter och väljer som oftast bilsemestrar. Han är för snäll och familjen behöver lite avlastning på skjutsfronten till alla gympahallar, återvinningsstationer och helgutflykter. Och mitt företag skulle behöva minska på taxiresorna…
Jag lär behöva all pepp och hjälp jag kan få så jag hoppas innerligt på dina hejarop längs med vägen och till hjälp tar jag med STR, Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, vid min sida som stödhjul. ”There is an app for that” heter det ju och i detta fall heter den Körkortsboken™. Som de flesta nog vet så består körkortet av två delar: den fysiska körningen och teoriprovet och det är här appen Körkortsboken™ blir min nya bästis. Att alltid ha teoriboken nära att läsa och plugga när och var jag vill samt att testa mig själv och hålla koll min körutbildning. 100-tals olika övningar och filmer varvat med fakta och teori.
Om du som jag är en som lite (!) senare än andra, eller kanske har en ungdom i din närhet, som är i startblocken för att sätta igång så ska du ladda ner Körkortsboken™ där du hittar appar. Du får testa på gratis i 48 timmar och sedan välja hur länge du önskar få tillgång till den genom köp och av mig får du 20% rabatt med koden Helena, gäller t.o.m. 30/6-25. Klicka HÄR och läs mer, nu börjar resan.
Jag tänker inte hymla, jag är livrädd och att sätta mig i skolbänken igen är inte helt enkelt. Men skönt då att jag kan plugga på bästa platsen. Jag kommer dela med mig av mina mot- och medgångar för det kommer nog bli av båda delar. Min första utmaning märker jag är att disciplinera mig och få in rutinerna på plugget… Är det bäst att sitta lite varje dag eller flera timmar vid ett tillfälle? Jag måste få upp hur jag ska lägga upp studierna för det här med att plugga var inte igår. Som sagt, jag ligger 32 år efter de flesta…
Säg att du nu är med mig på denna resa! Jag ska dela med mig om alla steg och kanske det kan inspirera någon annan att ta steget eller få någon att stödja en ungdom vid sin sida. För om jag kan kan du heter det ju. Det har nog aldrig varit mer sant än nu!
Det är 15 år sedan vi sa ja under takkronorna i Berns salonger. Du kan se mer från vår dag HÄR i ett gammalt utförligt inlägg. Jösses vad tiden går och det är knappt så man minns vilket år det var.
Det riktigt datumet för vår bröllopsdag var igår 30/1 och vi kommer fira på riktigt imorgon lördag. Då ska det firas så in i femton! Men presenter fick jag ge min älskade make igår. Och jag är så nöjd med dem.
Jag bad en fotofirma printa ut den mäktiga bilden från Berns. Där hela det vackra taket syns samt vår då lille 10-månaders son längst ner.
De viktigaste i livet med på samma bild kan man säga. Nu ska bilden ramas in och sättas upp. Får se var…
Jag gav en till present men den visar jag separat för nu måste jag rusa iväg.
När man inte vet vad man ska äta så är Pasta Aglio e Olio en av de bästa lösningarna. Nykokt spaghetti med massa vitlök och generös mängd olivolja som liksom kramar en med de godaste smakerna. En rätt som verkligen passar när man säger ”jag är hungrig men inte sugen på nåt”.
Pasta aglio e olio kan ätas som egen rätt men även som tillhör tycker jag. Oavsett så blir det lyckat! För vad kan gå fel med vitlök ch olja ihop med spaghetti liksom?
Pasta aglio e olio, spaghetti med vitlök & olivolja
Ingredienser2 pers: Spaghetti, (recept på egen pasta) 3 vitlökar 2 dl olivolja Knippe persilja Ev 1 dl vitt vin severa med riven parmesan
Gör så här: Koka upp stor kastrull med välsaltat vatten och lägg i spaghetti för två personer. Koka enligt instruktioner på pastapaketet.
Under tiden: skala och finhacka vitlök. Hetta upp olivoljan en stekpanna och fräs vitlöken. Sänk temperaturen, vitlöken får inte brännas, bara bli mjuk och väldoftande. Hacka persilja.
Häll av spaghettin och spara ca 2 dl pastavatten. Häll i den avrunna spaghettin i stekpannan med vitlöken. Höj temperaturen till medel, häll i några matskedar pastavatten och vänd runt spaghettin så den täcks av vitlöksoljan. Vänd ner persiljan och häll på mer pastavatten om den kokat bort helt. Eventuellt kan pastavattnet bytas mot vitt vin för extra smak. Låt puttra nån minut.
Lägg upp på tallrik och riv över parmesan och peppar om så önskas.
Då har jag spenderat timmar efter timmar på något helt nytt för mig. Det är gymnasievalet 2025 om några veckor och Stockholm stads alla gymnasium har öppet hus. Ett schema har fått läggas och tunnelbaneresor planerats för att se till hur vi skulle hinna till alla. Jag är helt slut nu. Men det är ju inte jag som har det jobbiga valet…
En mycket ambitiös 15-åring här hemma står för sitt livs hittills största val. Vilket gymnasium ska han välja??? Det är program, det som förut hette linjer, att välja på men sedan skolor i massor. Hela hösten har vi fått så många reklamblad från olika skolor så pappersåtervinningshögen har svämmat över. Hur sjutton ska man förväntas kunna ta in allt detta? Enklare på min tid, ha ha. Väldigt få linjer att välja på och man fick ta den skola som låg närmast. Ja, enkelt men också inte riktigt mitt val så att säga. Plus och minus.
Alla skolor vi nu har besökt har varit fantastiska. Alla har sin unika egenskap och med det känns så självklart. Södra Latin med sina estetiska program och hela huset sjöd av musik, dans och sång samtidigt som det var fullt utrustade laboratorier. ”Här kommer jag trivas”, sa sonen. Valet verkade redan klart. Jag fattade precis.
Men fler skolor att besöka, granska och förstå. Fler lärare och elever att möta. Näst på tur var Blackeberg som ju var min skola. Det var rätt knasig känsla att gå in i den skola jag lämnade för hela 31 år sedan. Såg till min besvikelse att jag inte var med på deras Wall of Fame ha ha.
Krypavstånd från hemmet och en erkänt riktigt bra skola. Många av våra vänners barn kommer gå där så det är tryggt från start. En skola som lockar massor. Men kanske just det – att det är för bekant tänker sonen.
En av stans största Östra Real. Mitt i stan med elever från hela kommunen. Det drog rejält med folk på öppet hus och trängseln var enorm.
Så många underbara elever och lärare som verkligen spred god energi. Återigen så åkte en ny favorit upp på topplistan. Efter varje skola som vi besökte så var det den som kändes bäst.
2 timmar spenderades på varje skola och mitt huvud började bli trött. Alla ämnen, lärare, elever, program, individuella val, matsedlar och allt vad det var började gå i varann. Jag började kolla på inredningen för att lugna huvudet…
Ny dag och ny skola. Vi konstaterar att varje skola satsar på marschaller och/eller eldfat och Norra Latin tog rekord på båda. Det var som att komma nära en valborgsbrasa i doften här.
Måste ge de gamla arkitekterna en eloge för hur man byggde skolor. Slående hur vackra alla dessa innerstadsskolor är. Maffiga, pampiga. Man känner lite sorgligt att det är tydligt hur det satsades på skolan på ett annat sätt förr…
Ytterligare två timmar av samtal och besök. Lärare som går igenom läroplan och elever som går igenom elevkårer och fester. Granska skolsalar och studieytor.
Det är stora val att ta men vilka lyxiga sådan. Så fantastiskt att alla har samma möjlighet till studier och gratis. Det är faktist helt enastående. Och sedan möjligheten att hitta vänner för livet. Blir alldeles rörd nu när jag inser hur stort detta kliv är. Vår fine son kommer få det toppen oavsett var han hamnar, det är jag övertygad om. Han ska följa sitt hjärta, som vi alltid bett honom göra.
På tunnelbanan hem sitter vi och diskuterar alla val. Han frågar mig om hur jag och hans pappa gjorde. Vi hade helt olika vägar efter skolan då jag var mer praktisk och ville jobba inom reklam och fysiskt med design, formgivning så jag har gått konstskolor och reklamskola. Min man har gått den akademiska vägen med högskola.
”Förlåt att jag lägger mig i men jag kan inte låta bli” säger den äldre mannen bredvid mig. ”Jag tror verkligen på utbildning. Den har man alltid med sig. Om jag skulle leva om mitt liv skulle jag ha studerat. Visst, det har gått bra för mig men jag ångrar att jag inte pluggade”
Vi samtalade vidare och den här mannen var helt ljuvlig. Vi tre satt hela vägen hem och pratade och skrattade. Det visade sig att det inte bara hade gått bra för honom, han hade jobbat som hockeytränare i NHL i Kanada och USA sa han efter lång tid, när jag nästan fick dra det ur honom. ”Men ni ska veta att endast 0,68% av alla som utövar en sport kan livnära sig på det!” Det var en deppig siffra och den skulle nog få många fotbollstjejer och -killar att bryta ihop. Men hoppet finns ju alltid.
Jag måste få visa en sådan fin 50-årspresent jag fick. Den har äntligen kommit upp och den är som gjord för vår kaffe- och tehylla i köket.
Eller hur?!! Så otroligt snygg tallrik och man kan inte annat än bli själaglad när ens vänner ger en gåva som är på pricken jag. Fint som snus.
Om det är något jag verkligen slutat med så är det att vara orolig för att sätta saker på väggen. Vet inte hur många hål jag spikat och borrat för olika tavlor och hyllor. Visst, det kan bli snett och göras om eller att den tavla eller hylla jag satt upp inte längre passar platsen men vad gör det om det är lite hål efter?
Den här varmadryckeshyllan satte vi upp 2018 och oj vad bra den blev just där. Smidigt att ha saker nära till när man önskar sin kopp te eller kaffe. Men även så härlig och enkel att anpassa efter säsong eller högtid. Mycket pyntar om man kan säga så.
Jag har blivit en stor tedrickare sedan i höstas. Det hände något i oktober tror jag, jag fick plötsligt avsmak för många saker, från ingenstans. Jättekonstigt och vilka tråkiga 2-3 veckor det var. Kaffe gick inte men te – det gick hur bra som helst. Och då bytte jag helt sonika ut de båda och sedan dess blev det nu te för hela slanten. Jag har druckit kaffe och det var så där gott som det alltid varit men på nåt sätt så har te blivit mitt första val. Får se hur länge det håller i sig.
Att hitta produkter för huden när den fått en annan lyster, blivit mer mogen och du inte längre känner att de krämer och produkter du ”alltid använt” är som att leta i en djungel. Jag tror inte att jag är ensam om att uppleva en förändring när man har hamnat mitt i livet. Jag trodde nog att jag liksom bara skulle få acceptera hur det blivit. Det är mycket som sker i huden för varje år man blir bättre och att passera 50 var en spännande upplevelse. De fina linjerna djupnade, käklinjen mjuknade, lystern fick sminkas fram och detta var jag okej med för det är en del med lyxen att få åldras. Inte visste jag att jag kunde på ett enkelt sätt dra tillbaka tiden…
Jo men det här måste du ta del av: Jag fick testa det nya serumet från Eucerin som med sin unika Age Clock Technology, en algoritm som hjälper till att mäta skillnaden mellan biologisk och kronologisk hudåldring, vilket har lett fram till utvecklingen av formulan med den aktiva ingrediensen Epicelline. Svårt namn men du behöver bara veta att det är enkelt att använda. Att Eucerin bara finns att köpa på apotek gör det hela också mycket tryggt, och nu till 25% rabatt!
Och ja, så kan man säga att det blev. Jag har absolut accepterat att min hy har förändrats och det behövs andra produkter än de jag haft men man kan ju göra det bästa av det. Att det ändrats betyder ju inte att det behöver bli sämre.
Jag fick med mig informationen om att det kommer synas skillnad efter 4 veckors användande men jag märkte redan efter bara en vecka! Efter två veckor så stod jag vid spegeln och gapade. Lyster, fasthet, glow och fukt. I gråaste tiden på året!!! Vad händer?
Gör så här: Applicera serumet morgon och kväll som ett första steg i din hudvårdsrutin efter rengöring. Enkelt va?!!
Snabbt förklarat så vrider Epigenetic Serum tillbaka hudens biologiska ålder genom att återaktivera de inaktiva gener som ger ungdomlig look och som har stängts av på grund av yttre faktorer som dålig sömn, stress eller solexponering. Serumet förebygger och reducerar fina linjer, har en upplyftande effekt, förbättrar ansiktskonturer.
Nu kan jag se fram emot att göra min kvällsrutin för den får mig att må så bra, att ge mig själv både klapp på kinden och på axeln för att jag ger mig detta.
Beviset på att jag känner att huden mår bra måste väl ändå vara att visa upp mig själv helt osminkad. Känner mig stärkt på både ut- och insida. Jag hoppas nu att du får samma fina resultat som jag. Klicka HÄR och kolla in produkterna från Eucerin.
Utöver serumet så använder jag nu även: • Rengöringsgel som också tar bort makeup 25% rabatt • Dagcreme, Hyaluron-filler Day 3X effect – som säljs som refill • Nattcreme, Hyaluron-filler Night 3X effect – som säljs som refill • Ögoncreme, Eucerin Hyaluron-filler eye cream 25% rabatt • Anti-Pigmentcreme, Eucerin Anti-Pigment night cream 25% rabatt
Som jag skrev så hade vi en underbar kväll och middag att se fram emot i lördags. Vi var hembjudna till vår vänner några stenkast bort men dottern där blev krasslig. Istället för att ställa in kom de friska familjemedlemmarna över hit med kokande grytor i högsta hugg. En mycket bra lösning och knytis är väl det nya svarta!??
Samt var ju ingen gladare än jag som fick duka fram mitt nya favoritporslin. Sedan min resa i Neapel är jag så galet förtjust i de italienska handmålade tallrikarna. Så alla glada!
En väldoftande ragu ställdes på spisen, pastavatten kokades upp och ett litet plock dukades fram i köket. Ett hopkok av det vi hade i kylen. Och ja, vår kyl kan som oftast leverera riktigt goda grejer.
Som en Mont d’Or maken fyndat på halva priset i matbutiken. Det är ju en säsongsost och den är nu på sista versen. Om du inte ätit den ska du läsa HÄR och med ens bli väldigt sugen.
På den Södervända jag och sonen tog timmarna innan såg jag flera smörtaxar och kom på att det var ju perfekt för denna gaffel-sked-dukning jag skulle göra. Egentligen är det ju till smörkniv, därav namnet, men så strikt måste man väl inte vara?
Så där ja! En riktigt härlig ragu med parmesan, mozzarella, persilja att toppa tagliatelle med.
Sedan fortsatte kvällen med glass, godis och…
Hitster. tror jag spelat Hitster fyra gånger redan detta år. Här hade våra vänner med sig en uppdaterad version: Guilty Pleasures, som då ska vara låtarna man älskar men inte vågar erkänna. Och nu spelade vi alla helt solo, annars har vi alltid varit lag. Mest imponerad av 11-åriga sonen som storspelade trots att de flesta av låtarna var oceaner av år före hans födelse.
En mycket bra lördagskväll för alla inblandade. TACK!!!!
Januari är en grå månad och det är skönt att den lider mot sitt slut. Min energi är lägre än lägst, jag har verkligen svårt att få upp nivån till min vanliga och allt är motigt tycker jag. Sover dåligt på natten vilket gör att jag är dödstrött när klockan ringer för då har jag precis lyckats somna om från vargtimman. Frånvaron av solen och kalendern är lite av ett blankt papper som saknar glitter och glam. Det är lite segt med andra ord… Mitt bästa knep för att lyfta är att lämna hemmet. Så fort jag kommer ut bland folk så händer det något i mitt sinne. Förr var museum och skogsutflykter något barnen verkligen gillade men jag märker att deras fokus inte ligger på det utan mer det som ger något närmare dem. Som den underbara dag jag hade med dottern på stan här om sistens. När 15-årige sonen sa ”det är 50% på allt i vintagebutiken Napoli Centrale idag” var jag snabb och förelog att vi skulle åka dit på stubben. Han har nu funnit second hand-världen och det är så kul att dela den ihop med honom. Mot t-banan och en dag tillsammans på Söder. Bara tanken på att få hänga helt själv med honom gav energi!
Vintage & second hand-shopping på Södermalm
Det var snabba steg som vi klev till vårt första stopp på vår second hand-shopping på Söder. Som om vi måste skada innan alla godbitar tagits. En av de härliga grejerna med vintageshopping är ju just detta: att känna att man fyndat, hunnit plocka godbitar.
I mina stövlar och min väska jag köpte second hand för länge sedan smälter jag in fint…
Sonen provade några tröjor men ingen var rätt. Jag provade dessa helt fantastiska byxor men de var ca 1,5 cm för små. Attans! Hög midja vilket jag gillar och alla tråda på den svarta byxan var metallic så de var verkligen läckra men men. Kan du inte röra dig i dem kommer du inte använda dem.
Vi sörjde i nån minut för att inse att vi var hungriga. Tvärs över gatan ligger Eatnam och en Pro skulle göra mig glad igen.
Världens finaste 15-åring om jag får säga det själv! Sådan lyx att få tid tillsammans och prata om allt som snurrar i huvudet nu med gymnasieval, vänner, skola, intressen, framtid och allt vad det är. Så viktigt att finnas i barnens liv när de är små men kanske än mer viktigt nu när de ska ta klivet ut i självständigheten. Att mjukt putta dem över till sin egna planhalva och samtidigt få dem att veta att vi står här och alltid tar emot med kramar och stöttande ord när det behövs.
Mätta och varma av chili tog vi oss vidare ut på Söder. Jag hade ett måste-ställe att gå till allra först…
Nämligen Tea Centre på Hornsgatan. Ett sådant där ställe som får en att resa långt bort bara genom att kliva in genom dörren. Så kul att visa sonen denna pärla.
Doften som slår emot mig så fort man kliver in är fantastisk. Så många underbar tesorter, svårt att välja.
Två trygga klassiker. Och du vet väl att det te som kallas Söderblandning kommer härifrån. Originalet är godare än alla du kan köpa i dagligvaruhandeln.
”Nu så ska vi bara gå längs med Hornsgatan och kolla in alla vintage- och second handbutiker som finns här” sa jag till sonen och kanske att han insåg att det inte bara var en liten promenad… Vi började med Stockholms Stadsmission vid Mariatorget. Dock utan napp. Men det som förvånade mig var hur den så tidigare stora hushållsavdelningen med massor av fat, glas, tavlor, husgeråd osv hade minskat radikalt i storlek. Hm… varför?
kungen att fota det vackra blomsterberget i blomsterbutiken bredvid. Gav lite färg åt Hornsgatans gråa värld.
Om jag nu saknade inredningsdetaljer innan så fick jag det till 100% hos Brandstationen. Alltid värt ett besök.
”Har inte vi en sådan där?” frågar sonen och pekar på en hylla. Jag inser att det här är verkligen min stil. Kreativt, unikt, lite skavigt och allt annat än avskalat så ja, det fanns mycket där som vi har hemma.
Brandstationen har även en studio vägg i vägg med än mer möbler och ting. Så det är mer av allt fint. Inga köp för oss men en önskan om att ta fram våra champagnekupor där hemma för det är så härligt att dricka ur och här hade de massor av dem. Så inte alltid man vill köpa utan snarare bli inspirerad till att använda det man redan har.
En annan butik jag ville till var Gamle Amsterdam som har så underbara holländska ostar. Vi köpte på oss orimliga mängder under vår Amsterdamsresa i höstas men de är nästan alla slut så det är läge att fylla på.
Jag kollade mitt bloggarkiv och det var 2017 jag bjöd maken på en överraskningskväll med bland annat ost- och vinprovning här. Nu nr jag och sonen stod här och provsmakade ostar kom det in massa folk som just skulle på en sådan som skulle starta i källaren. Det fick mig att vilja återkomma för en sådan. Men då med min myndige make…
En galet god Gouda fick vi med oss denna gång. Men nu vidare på vår vintage- och second hand-shopping på Söder.
Gick inte in på Uppåt väggarna men blir alltid glad av att se butiken.
Jag har tidigare fyndat en favoritklänning, syns HÄR, på Brocante. En riktigt finns-allt-butik.
Den mest stylish vintagebutiken är ändå Judiths som har en butik för herr och en för dam. Här var det så nära att sonen slog till på en tröja men är man 194 cm är det där med storlekar så svårt. Jag testade messa härliga plagg jag med men nej, inget satt som en smäck. Och då ska man inte köpa. Även om det är cirkulärt och billigare är det inte bra att spendera pengar på sådant som man inte till hundra vill ha.
En snabb vända på Beyond Retro vid Zinkensdamm men när en t-shirt kostar 450kr som det dessutom var hål i (och inte ett sådant där desigenrfixat hål) så inser jag hur loppis förflyttat sig till second hand och vidare till vintage.
Vi var nu rätt möra och med två tepåsar och en ost i väskan återvände vi hem. Kanske inga klädfynd men en mysig dag rikare var vi i alla fall.
Kom hem till en rosa himmel på vägen mot huset. Till och med en fotbollsplan blir fin med en sådan himmel.
Nu var det dags att lördagskvällsduka för vänner som var på ingång för middag. Återkommer med den för nu måste jag äta lunch…
