På måndag är jag och kåken med i ”Vem bor här?” på SVT

Herre jösses! På måndag kl 20.00 så sitter jag bakom en skämskudde och kikar på ”Vem bor här?”. Oj oj oj!

Jag bestämde mig för ett år sedan att tacka ja till (nästan) allt som kom i min väg. Att jag skulle vara med i ett nöjesprogram på SVT hade väl aldrig slagit mig. Men varför inte hoppa på detta? Kul grej ju!, tänkte jag när frågan damp ner i mejlen. Och det var det. Inspelningen är nog bland det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Träffat fantastiska människor som jag idag kallar vänner. Fick en enorm kunskap om tv och inspelningar (kom väl till användning i Nyhetsmorgon).

Men nu, nu när det ska sändas blir jag lite nipprig. Det är en helt annan sak än när jag var med i Nyhetsmorgon för då är det direktsänt och det som sker då är det som sänds. Här har det varit produktionsbolag som i månader haft möjlighet att klippa till så det blir ett bra och förhoppningsfullt roligt program. ”Vad sa jag? Vad gjorde jag? Hur var jag?” Ingen aning. Jag har inget sett, förutom detta klipp, så jag är på riktigt helt j-kla supernervös.

Ni som följer min blogg kanske inte kommer tycka att det är något vidare spännande då ni vet hur jag bor, till viss del, men jag kan säga att de övriga hemmen – håll i hatten! Så häftiga!!! De vill ni inte missa om ni är inredningsintresserade.

Alltid lika knasigt att se sig själv. Det som slår mig mest är att jag aldrig sett mig blinka. Det kan man bara se när det är rörligt, eller hur. Många bilder där jag blundat och lika många med ögonen öppna. Men just det där blinkögonblicket – det känns ovant. Och att se mig överlag så klart. Är jag lite vindögd…? Missat det…

Så lova nu att vara snälla och bara komma med varma ord på måndag framför rutan.

Sista droppen av snödroppar i min nya vas

Fredagsblommorna denna fredag kanske är den sista urkramade droppen av trädgårdens snödroppar.

 

Nu är snödroppar, krokus och vintergäck på väg att tacka för sig här i grannskapet medan scilla och pärlhyacint tar över stafettpinnen. Häftigt att se hur naturens vågor följer sin invanda turordning. För varje steg så känner jag ett litet sting av ”jaha, då var denna period över” för att i nästan samma minut känna glädje för nästkommande. Skulle aldrig kunna leva utan årstiderna – känna hur naturen och allting hela tiden rör sig framåt.

Den här vasen som för tankarna till laboratorium kommer från Indiska och var med på den visning jag var på tidigare i våras. Föll som en fura och i helgen var jag å barnen på bio i Vällingby och de var så snälla så och tillät mig ta en vända inne i butiken efter filmen. Kanske att de inte jagade ut mig var för att de fick trycka på hissknapparna i kundhissen hur mycket som helst. Vad gör man inte för shoppingron…?

Planerar barnkalas med Labyrint/Daidalos-tema

Nu drar kalassäsongen igång och planering av kalas med tema Labyrint från SVT är i full blom!

På lördag är det 7 år sedan jag blev mamma. Det är alltså 7 år sedan jag konstant började oroa mig. Andas han, svettas han, fryser han, andas han, är han hungrig, äter han för mycket, andas han, trivs han, varför skriker han, andas han… Sen kom två guldklimpar till i tät följd och oron kanske inte ökade utan bara adderade på nya frågor. Får en känsla av att mina föräldrar fortfarande kan vara lite oroliga för mig så jag gissar att denna oro kommer fortgå. En del av jobbet alltså.

Men nu var det ju inte alls detta jag skulle skriva om, förlåt, tankarna flög iväg… Hur som helst; det planeras ett labyrintkalas eller även kallat Daidaloskalas. Det fantastiska barnprogrammet Labyrint, SVT, älskas av vår son tillika födelsedagsbarn så det bestämdes för flera månader sedan att han ville ha ett Labyrintkalas. Jag älskar temafester så jag var ju inte sen att haka på.

Då hela programmet handlar om att lösa övningar och fysiska hinder så är det ju givet att få med sådant på kalaset. Kanske att vårt hem inte skulle klara det frågade vi om vi kunde låna skolans gympasal men det var tydligen helt omöjligt. Då frågade vi sonens gamla förskola och det gick hur bra som helst. Kärlek till er!!! Så, den ska vi piffa till.

Steg ett i vårt Labyrintkalas-piff är att göra ”livspuckar”. Dessa tänker vi att barnen, i lag, vinner och när de fått ett visst antal ska de få gå på jakt efter skatten dvs godispåsen.

Detta är väl enda gången jag haft positiva tankar om makens snusning! Varje dosa har sparats i månader och igår satte jag barnen i arbete.

Rita, klippa och klistra på gröna lappar på locken.

 

Jag hjälpte att rita cirklarna och ta bort klisterlappen på undersidan, annars var det faktiskt de som gjorde dem. T.o.m. lilleman var med! ”Vad funkar bäst? Teamwork!” Ni som fattar, fattar 😉 Så, check på första fixet.

Och med detta pyssel skulle jag säga att min nya arbetsplats, hemmakontoret, är invigt. Ser fortfarande ut som ett kaos men jag har storartade planer och vet att det kommer bli perfekt. Får ta den tid det tar.

Levande grön gardin av planterad rosenböna

Planterade rosenböna för ett tag sedan och nu börjar det verkligen bli som den gröna gardin jag önskade. Så roligt att se den växa så snabbt och jobba sig upp. Stora blad och tunna fina stänglar.

Min idé var just detta – att i dotterns rum som är gardinlöst (persienner i fönstren) rama in fönstret med denna växande klättrare. Verkar funka bra då det växer så det knakar. Superkul för henne att följa växtens framfart. Och lära sig vattna och hålla vid liv. Jag är då inget föredöme vad det gäller detta…

Planterade bönorna i krukor med blompinnar nerstuckna bredvid bönan för den att klättra på. Den behövde dock lite extra stöd så jag band upp den på vissa ställen med blomsterståltråd. Ska bli spännande att se hur den utvecklas över våren och sommaren. Sen tackar den nog för sig.

Kom & träffa mig på IKEA Linköping 16/4

IKEA startar nu en kampanj på temat Hållbara ihop där hållbarhet och klimatmedvetenhet genom enkla lösningar ska belysas. Den 16/4 har alla IKEA-varuhus i vårt avlånga land olika aktiviteter med tips, överraskningar och föreläsningar. Och tänk – jag har fått den otroliga äran att få vara en av dessa föreläsare och jag kommer husera i Linköping.

Då mitt hjärta bultar för inredning och pyssel kommer mycket av det jag tänker tala om cirkulera runt detta. Och så ett stänk av hur man i ett stressat småbarnsliv kan få in hållbarhetstänk utan att gå av på mitten 😉

Jag skulle bli jätteglad om du kom! Alla IKEA FAMILY-medlemmar är välkomna och anmäler dig, det gör du HÄR. Hoppas vi ses!

Om det är så att du inte direkt har Linköping som närmsta tätort så tycker jag att du ska ta dig till ditt IKEA varuhus denna dag. Detta är ett ämne vi alla bör ta till oss. Håll bara ihop nu!

Porträttbild: Charlie Bennet

 

Hurra! Kontrakt påskrivet & drömjobbet börjar

Här har ni världens gladaste brutta norr om Turning Torso! Jag har idag skrivit på med Adlibris och ska bli deras content manager. Vilket på svenska betyder skapa och fotografera innehåll utifrån deras sortiment.

Jag har arbetat de senaste 13 åren nästan uteslutande med marknadsföring av varumärken som funnits i dagligvaruhandeln så jag kan handel rätt bra. Rätt bra på att plåta ändå skulle jag säga och så pyssla är ju min passion så detta uppdrag var liksom som gjort för mig. Ibland är man på rätt plats vid rätt tidpunkt när chanser dyker upp.

Jag kan nog inte med ord beskriva hur glad jag är. Detta är helt klart mitt drömuppdrag!

Klev in genom porten på Albert Bonniers förlag där Adlibris också huserar. Mäktigt bara detta. (Att sedan sitta soffan bakom Per Moberg som hade ett möte gjorde det hela inte så lite mindre häftigt. Nyp mig i armen!) Klev ut med påskrivet papper, massa information och med en energi kraftigare än Barsebäck!

Tack alla som peppat mig och trott på min satsning som ensamföretagare. Era tummar som hållts verkar ha gett resultat.

På natten fylld med bebis. På dagen fylld med katt

”När katten är borta dansar mössen på bordet” heter det ju. Här hemma är det ”när bebis är i förskolan sover katten i bebissängen”.

Där ligger vår Bernhard helt ihoprullad efter en natt i skogen. Det ser rofyllt och sött ut och det är det till viss del men nu är det så att vi har en högt snarkande katt och hans snarkningar hörs ända ner till undervåningen. Förstår att han sover inne för han skulle vara ett lätt byte ute i ”vildmarken” då han inte gör sig så hemlig.

Så söt, så lugn, så högljudd!

Jag är frukostsnobb! Och det står jag för

Det är mycket som talar för att jag är en frukostperson; morgonpigg, matglad, gammal frukostvärdinna på hotell och stor förkärlek för snygga bufféer.

Kl 06.27 kommer äldste sonen, även han morgonpigg, och viskar ”ska vi gå upp?”. Ja, det gör vi. Passar på att njuta av lugnet före stormen, bara vi två.

Kylskåpsdörren öppnas och nu trillar den ena ingrediensen ut efter den andra. Nu ska jag bygga upp den perfekta frukostbufféen. Vet inte vad det är men jag mår så galet bra av att gotta till det när dagen knappt börjat. Liksom få bjuda familjen på en bra start på helgmorgonen (till skillnad från vardagsmorgnarna då det är mest tidspress och tråkig ton).

Och så här uppstyrt ser det ut i ca 12 minuter. Sen så är det liksom frukost överallt. Det slipper ni att se…

Tips: Häll upp juice i fin flaska, köpegurkan i konserveringsburk och sylt i fina syltburkar. Med lite finare, mysigare uppläggning blir det genast ”hotellfrukost”.

Personer i pyjamas, oavsett ålder, är alltid lite mysigare än påklädda, korrekta sådana. Svårt att föra seriösa, hårda diskussioner eller fajter med någon iförd flanellpyjamas eller sovkalling! Bättre att då bara följa känslan av lugn och mumsa honungsmacka iförd morgonrock och ta de djupa tankarna senare.

Liten kan själv. Faktiskt! Första gången hela ägget åts upp och inte kastades på golvet. En milstolpe alltså.

Sedan är just morgontimmarna på helgen så tillåtande. Alla i familjen sitter lite för sig själva. Med tidningen vid frukostbordet, med läsplatta, djupt ner i legolådan eller kvar i sängen. Det är verkligen här det är lugnet före stormen. För den kommer…

Önskar er en fin söndag. Här ska det flyttas böcker från övervåning till källare. En del av vår ombyggnad på övervåningen. Lagom söndagsgöra.

Bönan (och jag) som växte från sidan

Jag planterade för ett tag sedan rosenbönor och de växer sig höga i dotterns rum. Som växande gröna gardiner. Ville göra en ny plantering till mig och vardagsrummet också.

Planterade och bönan lät vänta på sig. Helt plötsligt poppar en liten, liten grön grodd upp – fast på sidan. Precis vid krukkanten spirar det. Men, vaddå? Jag satte ju dig här i mitten och med en stor blompinne att klättra upp för. Ja, ja, bara att acceptera och vattna på. Lär väl bli bra sen.

Lite så här kan jag känna att jag just nu också växer. Det har hänt så mycket i mitt professionella liv på väldigt kort tid. Jag har under hela mitt vuxna liv skapat en bra grogrund för ett yrkesliv inom marknadsföring och reklam. I 22 år har jag arbetat med reklam och som Art Director. Kanske ett av de mest spännande yrken som finns. Få vara kreativ och skapa reklamkampanjer ihop med varumärken, bestämma hur kampanjerna ska se ut, rodda fotograferingar, formge. Men det är rätt tufft att varje dag skapa och kreera. Helst helt nya saker. Och reklambranschen är faktiskt tufft att åldras i, speciellt för kvinnor. Det är stor skillnad i dag än för 10 år sedan men det är fortfarande bättre att vara 20 än att ha 20 års erfarenhet. Faktiskt.

Började närma mig 40 och insåg att jag borde göra en förändring om jag nu inte ska förbli Art Director i ytterligare 28 år. Resultatet blev denna blogg och hur det startade har jag skrivit om HÄR. Lyckades göra en rejäl förändring och satte upp nya mål för mitt yrkesliv. Sa upp mig nu innan jul för satsa helt på egen verksamhet. Nu, när vi kliver in i årets fjärde månad har jag nått mål jag aldrig vågat tro på, så här snabbt. Jag växer upp, lite från sidan och lyckas ta mig upp ändå. Och detta är när 40-strecket passerats och med tre små barn.

Jag har medverkat i Nyhetsmorgon tre gånger, varit med i P5 STHLM, fått föreläsningsuppdrag, intervjuförfrågningar från tidningar, ska skriva kontrakt på drömuppdrag nästa vecka, samarbetsförfrågningar med nyp-mig-armen nivå, slagit besöksrekord, lärt känna fantastiska människor som jag haft som förebilder hur länge som helst och knyta nya nätverk. Så många långa sena timmar och hårt arbete börjar betala sig. Har aldrig tvekat för jag har hela tiden känt passionen. Har man passionen måste det bara löna sig. Så tacksam över att jag kan få växa.

Nästa vecka kommer jag kunna få berätta hur mitt 2016 kommer se ut. Det verkar spira och jag tror att det faktiskt kommer kunna blomma.

Mitt största tack vill jag ge till dig som är här och läser. Att ni lägger er dyrbara tid på att titta in här. Vet vilka vissa av er är då ni ibland ger små kommentarer här eller ännu hellre på min Facebook men de flesta är för mig okända vänner. Oavsett så är jag rysligt tacksam för det är sådan lycka att få veta att det jag skriver uppskattas. Fått bilder skickade till mig på de pyssel jag tipsat om tex. Värmer mer än ni kan ana! Ni har blivit några fler nu och det är också så fint. Välkommen alla nya.

Hur förvara färskt bröd på bästa sätt

Att förvara färskt bröd är A och O för att när som kunna få den bästa mackan!

Jag är en stor brödätare och vill gärna ha färskt bröd hemma. Då är det viktigt att ha brödet på bästa sätt för att hålla färskheten.

Hur förvara färskt bröd

Finns två sätt att förvara bröd:
1. Lägg brödet i en pappåsen och sedan i en plastpåse. Pappåsen håller brödet krispigt och plastpåsen håller färskheten.

2. Skiva hela limpan och lägg i fryspåse och vidare i frysen. När du vill ha en smörgås tas önskade mängd skivor ur påsen för att tinas eller rostas.

Och sen är det bara att njuta goda mackor på välbevarat färskt bröd.