Ibland kan det vara härligt att ta semester från semestern.  Vi har varit som flest 15 övernattande gäster + två hundar under samma tak så ett litet avbrott var skönt, komma bort och bryta semestervardagen.

Sagt och gjort – packade en mindre packning, slängde in hela familjen i bilen och for över sundet till Köpenhamn. Det är 1,5 timmar från dörr till dörr från där vi bor i västra Skåne. Riktigt läckert att ha så nära till en sådan härlig stad. Lockande just en sådan här sommar då stranden inte bjudit upp till dans. Det som lockade nu var storstad, slippa laga mat och diska och vara tillsammans.

Vi hade bokat en natt på hotell och siktet inställt på Köpenhamns Zoo. Nu skulle vi kolla på djur, leka, äta glass, uppleva och ha sommarlov. Något som barnen längtat till i veckor. Några saker var extra viktiga (och nu i prioordning): Äta gigantisk dansk glass, få ansiktsmålning, se på lejonen och pungdjävulen (gissa varför???). Sen var allt i övrigt bara bonus.

Vi var på detta zoo för 3 år sedan och då var äldste sonen 3 och syster var 1,5 så deras minnen var lite vaga om man säger så. Jag var väl så inne i blöjbytarkoma så jag mindes inte heller så mycket. Det som slog mig nu som jag kanske inte mindes var hur nära man kommer alla djuren. Att komma så här nära en isbjörn är ju helt fantastiskt.

Roligast var att se ”Herr Nilsson-aporna” i den fina inhägnaden. I tunnlar av galler kunde de spring till olika rum och öar i en sjö. Denna anläggning var ny och djurvänlig. De äldre känns mindre djurvänliga fast bättre än många andra zoo med små utrymmen.

Det djur som är farligst för människan – flodhästen. Det är ju ingen direkt actionshow att se på dem. Ligger prick stilla och gottar sig. Men en gigantisk gäsp imponerar massor.

Har ni någonsin fått frågan vilket djur som är ert favoritdjur? Mitt är uttern. Jag är svag för smådjur och gnagare men uttern tar det hela ett steg längre. Denne lille söting var hungrig och hade sin sten med sig, i munnen, redo att knäcka musslor som kunde komma hans väg.

Sen så finns det å djurliknande saker som också var lockande…

Här är då två drömsaker i ett: gigantoglassen med tre kulor glass, mjukglass, mjuk marängsmet, sylt och gräddboll och sen då den där ansiktsmålningen.

En liten mindre variant i söt elefantkopp som fick bli dagens souvenir.

Vid entrén finns ett vackert högt torn man kan få gå upp i. Bra att göra när kroppen är fylld med glassbensin. Väl uppe var barnen inte riktigt imponerade av utsikten men desto mer av den kraftiga blåsten. Den kan man alltid ha kul med.

På barnavdelningen finns något som heter Kaninlandet och har labyrinter som kaningångar.

Som vuxen och över medellängd var det en utmaning att hänga med lillkillen i gångarna.

Ett litet störande moment i vårt besök var den extremt frekventa inflygningen till Kastrup. När ett plan passerade var nästa på ingång. Ett konstant flygbuller. Jag är uppvuxen nära en flygplats och har alltid älskat flygplan och inte stört mig på ljuden men detta var något helt galet. Den ende som verkligen bara älskade det var lillkillen. ”schlyplan” sa han hela tiden och pekade uppåt.

Jag var tvungen att fråga om det brukar vara så här. Svaret jag fick var att en ny landningsbana nu tagits i bruk sedan tre månader. Vad säger Köpenhamnarna om detta??

Hur gick det med lejonen då? Det som låg på viktigalistan? De sov inne i sin grotta hela vår vistelse. Hoppas de är piggare nästa gång.