På vår korvfestival i lördags var många imponerade när vi bakade eget korvbröd. Även jag. Busenkla att göra dessutom. Från och med nu kommer vi nog alltid ha nybakat bröd i frysen, redo för några hot dogs.
Baka eget korvbröd
Ingredienser
500 g mjölk, 3 % fetthalt
75 g jäst
600 g vetemjöl
150 g grahamsmjöl
50 g rumstempererat smör
15 g havssalt
Gör så här: Blanda alla ingredienser och arbeta degen i hushållsmaskin i 10 minuter, eller för hand minst dubbelt så länge. Låt degen vila i bunken i 30 minuter.
Dela degen i 25 delar. Rulla varje del till 12 cm långa bröd. Lägg dem på plåt täckt med bakplåtspapper och låt dem jäsa till dubbel storlek i 1 1⁄2 timme i rumstemperatur.
Sätt ugnen på 225 grader. Ställ in bröden i ugnen och grädda dem i ca 10 minuter.
I helgen vill jag binda enkel blomsterkrans med mycket sommarkänsla. Känner att jag behöver sommarpeppa mig själv för värmen vill ju inte komma fast vi är i juni.
Den här kransbilden är från första året i huset och jag älskar den så mycket. Det var en skön försommarmorgon och då var trädgården ny för oss alla i familjen. Att kunna gå ut och plocka ett litet fång var den högsta lyckan. Sen så värmde det mitt hjärta att se dottern gå med kransen hela dan tills den var som en liten vissen, lös grästamp runt huvudet som med endast en hjälpande hand hölls uppe.
Binda enkel blomsterkrans
Gör så här: Att göra en krans av Bellis är väldigt enkelt. Ta en lång stälk som bas och lägg sedan en ny tvärs över, med blomman så nära den andra blomman som möjligt. För sedan stjälken bakåt och runt den egna stjälken och lägg den längs med den första stjälken. Fortsätt sen så tills du fått den längd du vill ha eller att blommorna tar slut. Jag fäster ihop kransen med en liten bit ståltråd.
Jag gillar att binda med en och samma blomma. Det rimmar väl med min formgivning i mitt yrke. Renhet och enkelhet. Här är midsommarkransen från förra året.
Stackars lilla dotter, hon får stå modell hela tiden. Får börja använda sjävtutlösaren på mig själv fast då blir det inte lika bra. Av flera anledningar…
Det är en följa John-stil som pågått i inredningsvärlden ett tag. Många tänker: ska man lägga pengar på sin inredning vill man vara säker på att man köper saker som håller och då gärna köper det som tidningar och bloggar haussar – just nu. Oftast nyproducerat dessutom. Det skapas då exklusiva hem men utan en den direkta själen. Om man inte varvar nya ting med något personligt, unikt och utvalt blir det bara ännu en snygg lya. Smaken är så klart som den berömda baken men så vill i alla fall inte jag ha det. Jag vill omge mig av ting som JAG (och min familj) valt för att vi vill ha det så, inte för att övre trendgurus valt det. Ska tilläggas att SÅKLART suktas jag av det nya och moderna men det är känslan av att mitt hem är mitt och inte en kopia av nån annans jag är ute efter. Kallas lite kul-elakt för designbingo…
Vad jag vill säga med detta är att det finns butiker som sticker ut och har den där fingertoppskänslan att hitta unika möbler. Så glad att kunna besöka ljuvliga Dusty Deco på Hornstullsstrand. En källarlokal proppad med saker som fyller mig med inspiration. Har man inte möjlighet att ta sig förbi lokalen så är butiken bara ett klick bort på webben. Håll i plånboken.
En av de nyproducerade saker som jag faktiskt har på önskelistan är mattorna från Layered. En av dem anas i hörnet ner till höger här.
Kreativitet och designlycka – det är det jag känner när jag suktas av allt här. Detta är min stil och så klart är det inte alla som gillar samma.
På sommaren bjuds de på många tillfällen för stora fester. Dels är det examen, midsommar, födelsedagar, konfirmation, jubileer men sen är det också lättare att bjuda in stora sällskap när man får större festyta – man kan vara ute på altaner, balkonger eller trädgårdar.
Det som kanske inte utökas bara för att det är varmare ute är sitt serveringsporslin och matservis. Jag tänkte här presentera några dukningstips jag använt mig av vid mingelfester, kalas och middagar där det varit mycket folk.
Olika kan bli lika. Vi har ett och samma porslin till vardags och fester med max 12 gäster. När det blir fler än så har jag loppisfyndade tallrikar jag köpt för 5 – 15:-/st. Det är en spridd blandning men jag har haft en tanke och tråd att hålla i.
Stora tallrikar med blåa mönster. Blandningen ger ändå en enhet då färgskalan håller ihop.
Blommönster och guldkant på små förrätts- och efterrättsassietter. Olikheten ger en enhet.
Fått några reaktioner när dessa tallrikar använts på barnkalas. Jag gillar tanken med att ha något beständigt som inte sliter på miljön med slit och släng. Har dessutom aldrig sett ett barn kasta en tallrik med vilje vare sig det varit papperstallrik eller i porslin.
Vissa fester är mer mingelfest och behöver sina glas. Det bästa tipset är att samla ihop en massa olika glas (låna från grannar eller gäster som kommer) och ställ ihop på bricka. Brickan håller ihop dem till en enhet och variationerna på glasen blir som en tanke.
Men om det är likadana glas är det bra att separera dem från varandra. ”Är det här mitt glas, eller ställde du ditt här?” Med en markering slipper man förvirring, extra diskglas och nervösa sammanbrott från bacillfobiker.
Ett annat sätt att separera glasen ifrån varann är att fästa etiketter runt glasfoten.
Gör små etiketter som hålas och fästs runt glasfoten. Skriv namn eller siffror. Jag ville inte ha så stora etiketter och de stämpelsiffror jag hade var för stora för att ha som tvåsiffriga. Då bytte jag färger i stället. Gästen fick komma ihåg ”ljusblå – tre”. Här är även ett annat supertips: Tar sidor från en möbelkatalog vilken innehåller många stora färgade och rena ytor. Jättebra att återanvända.
Med lättfästande papperstejp kan man enkelt färgmarkera glasen vid foten. Detta gjorde jag senast till nationaldagen. Annan idé är att skriva med tvättbar whiteboardpenna på glasfoten.
Nu säger jag emot mig själv men OM man vill ha engångsartiklar kan man nyttja just att de är av papper. Kan användas som palceringskort till exempel. Håla mugg eller tallrik och fäst en namnetikett. Här har jag använt små tandpetare med rosetter.
Ska det ätas och drickas kommer det även att spillas. Rulla ihop vanligt hushållspapper och slå ett band runt och genast känns det lite fiffigare än bara en hushållsrulle, eller hur?
Jag har både ärvda och loppisfyndade linneservetter. De är välanvända och just därför så vackra. Precis som tipset ovan kan man slå ett band runt och få enhetliga servettringar till många.
Att servera vin i box är lämpligt till mingelfester men snyggt är det då inte. Har gamla mjölkflasor som jag använder som saft- och vinkaraffer. De är i olika storlek och utförande men sätter silkespapper över öppningen och fäster med gummiband. Då hålls de ihop stilmässigt ändå och sen så kommer inga flygfän och badar i drycken.
Kanske detta kan hjälpa eller inspirera. Hoppas ni får en festlig och glad sommar med många kalas ute i det fria. Om nu värmen bara har lust att göra oss sällskap…
OCH om du sitter på ett grymt tips: Skriv gärna i en kommentar så kan vi sprida tipsen till alla och varann.
Älskar att slå in paket och paketinslagning skulle jag gärna ägna mig mer åt. Härligt att med händerna skapa något och göra så fint att mottagaren inte bara gillar innehållet utan även utsidan.
I går gjorde jag denna för de två största barnen har dagiskalas i morgon. Vet inte om det var Drottningholm som inspirerade men jag vill göra något maffigt på paketet .
Det här är en enkel paketinslagning men ser rasande snygg ut,
Ta ett långt paketsnöre/-band och fäst ena änden på baksidan av paketet med tejp. Vira sedan runt så långt du önskar, minst tre varv. Gör sedan likadant på tvären. För varje nytt tvärsvarv vävs paketsnöret/-bandet genom de första. Avsluta allt med att tejpa över snöret/bandet så det fastnar och ligger still mot pappret. Tejpa på ställen där ögat helst inte ska se på paketet.
I dag tog vi oss till Drottningholm. Lördagen blev en aktiv dag men då hela konkarongen var hos oss kom vi inte direkt hemifrån eller rörde på oss nämnvärt.
Så vi tog oss iväg och mötte upp delar av storfamiljen ute på vackra Drottningholm. Perfekt ställe att släppa lös små barn med spring i benen. Och fotoglada bloggare.
Nu är det ny vecka fylld med nya möjligheter. Vill gärna tro det illa fall.
Hade ni en fin nationaldag igår? Vår dag började med blåst, regn och kyla. Hur skulle det gå med vårt nationaldagsfirande då vi tänkt vara ute och grilla? Vi skulle ju bli hela 16 vuxna och 21 barn så tanken på att alla skulle samsas inne var lite orolig.
Som genom ett magiskt trollslag stannade vinden av och solen letade sig fram genom molnen. Det blev helt plötsligt mer än okej att vara i trädgården.
Jag dukade långbord på vår altan. Det här faktiskt en vaxduk och ni som läst mig vet hur mycket jag älskar vaxdukar. Kan säga att det behövdes för innan vinden mojnade välte två vaser med blomvatten. Blommorna kommer från trädgården och allmänningen utanför. Så vackert vilda.
Gästerna trillade in lite pö om pö och vi startade med lite snacks som välkomstbuffé. Grönsaker och dippsås. Även en fin salami i tunna skivor. Gott med grönsakerna då middagen bara skulle bestå av grillad korv.
Då vi skulle bli så många bad vi gästerna ta med sig korvar att grilla och så stod vi sedan för resten. Mycket bra koncept. Mat som tillagas utomhus ger ingen fettstänkt spis och mat som äts med händerna ger minimalt med disk.
Så roligt att se våra och kompisarnas barn bli vänner och små grupper skapas. Vår storkille blev bästis med lille hunden Jack. Den stolthet som lös om honom när han fick klartecken på att ta hunden på en promenad, utan vuxen. En liten milstolpe.
Dottern är Elsa (från Frost) dygnet runt och nu vet vi att Elsa gillar korv också.
Grillad korv kräver sin tillbehör. Olika sorters senap, olika sorters ketchup, hemmagjord vanlig majonnäs och tryffelmajonnäs, finhackad silverlök, rostad lök, surkål, mm.
Men det bästa var nog makens egenbakade krovbröd. Där fick han till det, min käre karl.
Vårt stora kärl gjorde vi om till en gigantisk ishink.
Surkål och tryffelmajonnäs, kan jag berätta, är en helt galet god kombination.
Det blev en minglig mingelfest. Ingen gång under dagen och kvällen satt vi alla ned på samma plats samtidigt.
Dekorationerna var på plats. Så klart!
Idéen var att servera mat som inte krävde tallrikar eller bestick så då blev det korv. Samma tanke för efterrätten så då blev det Blondies (dvs brownies fast med vit choklad)
Kakan försvann ner i stora och små magar, illa kvickt.
I dag är det premiär för största sonen att testa tennis. Det kan gå åt båda håll.
Hoppas ni alla hade ett fint firande igår och önskar er alla en riktigt skön söndag.
När jag å maken bilade en sommar i Apulien, Italiens klack, för massa år sedan åt jag något jag aldrig sett, mött eller smakat för – färska oliver. Jag blev helt besatt. Älskar oliver i de flesta färger, smaker och former men de här var något helt annat. Köttet och konsistensen var helt annorlunda. Lite rundare, matigare och saftigare.
Efter det första mötet med dessa gröna godingar startades det en jakt. Vart vi reste i Apulien ville vi ha dem. Inte helt enkelt, vi fick vara som tryffelsvin och sniffa till oss dem på restauranger och butiker. Att vi skulle få dem hem igen till Sverige låg högst upp på önskelistan. En STOR glasburk som tog upp all resvikt flygbolaget gav oss nästan. Men, vilken besvikelse det var inte riktigt rätt oliver. Det måste blivit nåt fel i våra italienska kunskaper. Jakten fortsatte på hemmaplan i flertalet år. Fram tills nu. Faktiskt hittades de på City Gross och min lycka är gjord. Vartenda glas rosé i sommar kommer ackompanjeras av dessa gröna oliver. Men jag får vara snabb. Barnen slukade hälften medans jag i ett obevakat ögonblick lämnade rummet.
Denna fantastiska bukett fick jag plocka själv. Nej, det var inte en magisk äng jag besökt utan ett lunchevent som Samsung höll i där man fick sätta samman en egen bukett. Jag var som ett barn i en godis affär. Eller som en inredningsbloggare i en blomsteraffär…
Frossar i rosa pioner, finns knappt något vackrare.
Har en utmaning till mig själv och det är att göra lite större bilder. Hamnar lätt i närbilder och stilleben för att det är enklare bilder. Inte lika enkelt att få hela rum att se så där läckra och inbjudande ut. Men jag måste testa och kanske att jag har lärt mig få till det om ett tag. Hoppas ni har överseende.
Här är då en del av köket. Hörna med kaffe- och temöjligheter.
Och det där eventet då? Hur var det? Väldigt inspirerande. Fick testa en manick som gav svindel fast jag stod stadigt på marken. Ett headset med optik som gör att man kan titta på en telefonskärm med filmer av utsiktsplatser. Jag såg ut över ett landskap med berg och ängar. Med gyrofunktion upplevs det som om man svävar under en helikopter. Med skärmen på sig ser man åt alla håll och och nedåt så fanns mina fötter inte där (så klart) och det fick mig att nästan svimma. Lider av en seriös höjdrädsla. Kan tänka mig att denna sak är bra lämpad för spel.
Fast, visst är jag snygg i den där manicken?? Märks det att jag är lite oteknisk…?
Sen så kunde man få en temporär tatuering där. Klart jag ville ha det oxå. Synd att det bara håller ett dygn.
Och sen var det då fritt fram att leka florist. Vilket fantastisk blomsterhav.
Hoppas att ni nu får en härlig fredag och att den lilla, lilla värme som svepte över oss igår stannar och växer.
Doften av en nybakad kardemummakaka borde kunna skapa fred på jorden. Kardemumma har en sådan snäll, god och suktande doft. Går inte att hålla fast en arg tanke när man möter doften. Och det är en doft som lovar vad den håller för när man sätter tänderna i en kardemummakaka eller kardemummabulle så blir man inte besviken.
Den här kakan är så himla bra att göra dagen innan den ska mumsas på. Gottar till sig på ett bra sätt. Servera gärna kardemummakakan med tillbehör. Blir som en tårta i lösa delar. Jag festade till med stekt persikor och grädde. Alltså! Så himla gott!!
Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader och smöra å bröa en form, ca 24 cm i diameter.
Vispa samman smör och socker med elvisp. Stöt kardemumman ordentligt i mortel och häll i smeten tillsammans med äggen. Fortsätt vispa till en smet.
Blanda i mjöl, bakpulver och mjölk. Vänd ihop till en slät smet. Häll smeten i formen och strö över pärlsocker och kanel.
Ställ formen långt ner i ugnen och grädda i ca 50-60 min. Rekommenderar att testa med provsticka för att se när kakan är klar. Ta ut kakan och låt svalna.
Stekta persikor 3 msk smör
4-6 persikor, beroende på storlek
1 tsk kardemummakärnor
1 tsk vaniljsocker
1 msk flytande honung
ev pressad citron
Gör så här: Stöt kardemumman ordentligt i mortel. Smält smöret i stekpanna och dela persikorna, ta bort kärnan och skiva dem. Lägg i den heta stekpannan med smöret och häll i kardemumma, vaniljsocker, honung. Vänd runt försiktigt. Låt puttra så persikorna mjuknar lite och spadet tjocknar något. Smaka av och ha i ev pressad citron eller ha i mer honung.
Att baka med barn är roligt. Om man har tålamod och tid till att städa efteråt. Jag erkänner att jag inte låter dem härja fritt när det är mitt bak. Vill ju inte ha för mycket bakpulver eller äggskal i smeten. Men det är inget de tänker på. De är så förtjusta i att mäta upp socker å mjöl och köra loss med elvispen. Allra bäst är belöningen – ”diska” vispar, slickepott och bunke. Det är de jätteduktiga på.
Med ett litet sjok kanel på toppen får kakan en extra doft- och smakhöjning. Nu – skjuts in i ugnen.
