Buffé till många för fest, så gjorde jag

Maträtter Nationaldag och Student Smårätter & plockmat Tillbehör Tips & Trix

Jag valde att göra en buffé till många på min 50-årsfest här hemma. Jag ville ha plock av olika sort av två anledningar:

  1. Favoritmat. Jag älskar den sortens mat och tröttnar aldrig så det blir ju då min mat.
  2. Enkelhet. Min önskan var att ha en buffe till många som liksom skötte sig själv. Då jag inte anlitade någon för att fixa innan eller under så skulle det vara så smidigt som möjligt.

Favoritmat – tips på buffé för fest hemma

Om vi börjar med första punkten så var den enkel. När det är du (eller den du planerar festen för) som får bestämma favoritmat så är det ju bara att sätta sig ner och lista just favoriterna.

För att göra det enkelt för mig så valde jag regeln om tre. Jo så här: när det är buffé ska det vara lite av varje som gärna ändå funkar ihop. Lite ost, lite chark, några röror, grönsaker osv. För att inte snurra ihop mig helt bestämde jag (kanske lite väl strikt men skönt i planeringen) att ha tre av allt. Så det blev så här:

Ost: Västerbottensost, Brie, Gräddädel
Chark: Ett helt ben lufttorkad skinka, Tryffelsalami, Fuet
Röror: Tzatziki, Hummus, Tapenad
Bröd: Baguetter, Finncrisp, Salta kex.
Grönsaker: Morotsstavar, Rädisor, Körsbärstomater
Oliver: Gröna stora, Svarta kalamata, Svarta torkade
Frukt: Gröna vindruvor, blå vindruvor, fikonmarmelad

Jag försökte beräkna maten som så att varje vuxen skulle få 150 g protein och en halv baguette. Rörorna blev det ungefär 1,5 liter av varje men det visade sig vara för mycket men hellre det än att det skulle ta slut.

Det här med att ha ett helt ben var jag tidig med att jag ville ha med på min buffé. Då jag inte skulle vinna priser på att ha den mest avancerade buffén i spännande rätter ville jag överraska med något som ändå fick blickar och konversationer.

Sådana ben finns ibland att köpa i stora mataffärer men absolut i delikatessbutiker och saluhallar. De kommer som oftast med en ställning och kniv samt instruktion att ge sig an det.

Samma sak med baguetterna. Att de i sig även skulle bli en dekoration. ”Längst bak” på min buffé ville jag att de skulle stå upp som om de var drift från ett fransk bageri.

Och mellan benet och baguetterna hade jag en gigantisk basilikaplantan. Så vackert och enormt väldoftande. Inga svåra saker men med dessa tre saker som stack upp blev buffen vacker.

Sedan är ett tips för att få än mer vacker buffé, att liksom lura gästerna att den är mer avancerad än vad den är, är att använda olika sorters uppläggningsfat och skålar. Jag hade mycket olika nivåer så det blir mycket energi på bänken.

Blanda porslin, glas och trä för att ge en skön känsla. Det var mycket viktigt för mig att det var ”jag” och inte fat från en catering om du förstår vad jag menar.

Enkelhet – tips för buffé hemma

För att det skulle vara smidigt och enkelt att hantera när väl gästerna började plocka från buffén så var det första ju att all mat var kall. Här behövdes det inte värmas något så bara där får man det smidiagste sättet att servera mat för många utan att själv behöva jobba i köket.

Det andra var att jag hade tömt kylskåpet på vardagsmaten och istället ställt allt som skulle fyllas på under tiden där.

Så Brieostarna, gräddädel och den hela västerbottensosten var rätt stora och blaffiga i sin ”råa” formar men skurna i kvartar och bara en kvart i taget ser det trevligare ut. Snabbt och enkelt att byta ut ostarna när de började sina på skärbrädan.

Samma sak med alla röror; stora bunkar i kylen likt ett storkök men på bänken bara lite i taget.

Stora påsar med skurna morotsstavar, plockade rädisor och bunkar med körsbärstomater likaså. Salami var uppskuren i mängder i lådor i kylen.

Upplevelsen jag ville ge var att det var en liten trevlig buffé som kändes lite så där fredagsmys-aktig fast det var för 70 personer.

Bestick, glas och skräp

Utöver mat så är det ju allt det där andra som också kommer med det hela. Bestick, glas, tallrikar, servetter och allt vad det är. Och sedan skräpet som ska vara lätt att få undan.

Som sagt hade vi inte någon som var där för att fixa och plocka vilket gjorde att jag innan planerade för att det skulle vara så smidigt som möjligt, att det skulle vara som ett självspelande piano så att säga.

Jag är inte så jättestolt över detta men här blev det enklare med engångsartiklar. Vi har glas så vi skulle kunna ha till alla men då hade vi behövt ha någon som diskade mellan varven och där föll det. Men 80 st gafflar köpte jag till makens 50-års fest så de var så klart med.

För att göra denna fula engångsartikelsbänk lite trevligare lade jag alla artiklar i olika hållare som korgar och låda.

För att då snabbt få bort all ”disk” enkelt, både för gästerna och mig/familjen så ställde jag stora pappkassar med plastsäckar i under köksbordet. Väldigt bra om jag får säga det själv.

Och köksbordet hade jag flyttat till väggen, stolarna var i matrummet, så ovanpå där var all dryck. Så maten på en köksbänk, tallrikar mm vid en annan och köksbordet var dryckesstation.

Öl och färdigblandad Pim’s i stora isfyllda madammer. Alkoholfria alternativ också.

Kanna med kran med 4 liter färdigblandad Cosmopolitan. I kylen fanns ytterligare 1,5 liter PET-flaskor med påfyllning.

Och sedan vitvin på bib och rödvin på flaskor.

Och utöver detta stod en stor kastrull på spisen med kokt korv ihop med korvbröd, ketchup, 4 olika sorters senap och rostad lök. Främst för de barn som inte ville ha av buffén men även för vuxna som fram på småtimmarna var lite korvsugna…

Jag torr jag har fått med det mesta. Om du har frågor får du gärna ställa dem så jag kan försöka ge svar.

Hittat vår loungeplats, innan löven kommer

Hemma hos mig Trädgård | Uteplats

Jag har bestämt mig för att verkligen njuta så mycket det går av hela vårt hus och fram framförallt skapa platser utomhus för sommaren. Att vårt hem blir vår sommarstuga på våra lediga stunder.

Minns du det där tv-programmet där en person gick genom en port för att på andra sidan komma ut som en artist de kunde imitera. Sikta mot stjärnorna tror jag det hette. Så tänker jag på vårt hem så här års. En förvandling, en ny skrud.

Just nu, innan alla löven på träden kommer så är platsen precis utanför köksdörren den bästa platsen för kvällssol. Om nån vecka när både äppelträdet på vår tomt och den stora björken hos grannen mitt över slagit ut så kommer det vara exakt noll kvällssol där.

”NU! Kom med ut nu. Nu ska vi njuta!!!” ropade jag till maken i lördags när värmen var som i juli.

Jag plockade med en högtalare ut med somrig musik, hällde upp lite goda grejer i skålar, hällde is i ljummen rosé och riktade stolarna mot solen. Åh, nu har vi det bra älskling!

Vet inte vad det var men när vi var i matbutiken senast så fick jag sådant enormt sug efter inlagda grejer, picklade grönsaker. Alltid varit mer för salt snacks än glass tex men det här med det syrade överraskade. Kanske jag saknar något i kroppen den ropar efter? Säkert nåt i klimakteriet som vill ha sånt. Min kropp har alltid varit bra på att ”ropa” på det den vill ha. Leverpastej – dåliga järnvärden, mjölk – dåliga nivåer av kalcium, socker – deppig 😅

Ut kom katt och son också. Sonen hade spelat nån sorts brännboll och offrat sig så hela han var en enda stor gräsfläck.

Lille Bernhard. Som du vet så har vi nu sagt  hej då till Birger och har  bara Bernhard kvar. Att det är han som är två år äldre än Birger som skulle ha hälsan längre är överraskande. Han har ju fått många dödsdomar av veterinärer men njuter fullt ut av livet hos oss verkar det som. Ja, han är inte snabb, kan inte hoppa upp i sängar lika bra som förr men signalerar på intet sätt att han mår dåligt, har ont eller lider. Det är det vi går på och hoppas han får vara med oss länge än. Att förlora båda två skulle bara vara för mycket.

Höghöjdsbana i Lida friluftsgård

Bloggdagbok Stockholm

”Vad ska vi göra nu när det är så fint väder?” funderade vi. Freesbee-golf på Kärsön eller Naturpasset på Lovön kanske?, var några av idéerna. Maken frågade på sitt jobb och fick förslag av kollegor att kolla upp höghöjdsbanan Accorpark i Lida naturreservat. Sagt och gjort, tid bokades och bilen styrdes dit.

Utrustning och genomgång av personalen på plats. Våra barn har kört höghöjdsbana tidigare i Ängelholm och i Danmark men vi kunde snabbt förstå att det var andra typer av krokar men det gick snabbt att komma in i det nya.

Peppiga två. Den störste var på konfirmationsträff och ”slapp”. Jag och maken stannade på marken. Vi satsade istället på de vandringsleder som finns på området.

Området var för alla. Låga banor på bara en meter upp till riktigt högt upp i träden.

Den tuffaste tjejen jag vet.

Det är en god idé att fylla på energi för det är inte bara fysiskt jobbigt utan kanske mer för hjärnan med allt man behöver ha koll på med utrustningen.

Tiden nu! Så vackert med trädens fina gröna flor på träden.

Som jag skrev här om dagen; att njuta av nuet.

Nästan så man ser hur det växer medan man står bredvid.

Härliga stråk över vatten mitt i växtligheten.

Ett litet bi har hittat massa godis.

”Hmm… ska vi gå vänner eller höger?” 

En helt underbar dag med ett vackert äventyr som gav ett minne.

Revolutionerande pannbiff på IKEA med årets kock

Pressnyheter

Idag var jag bjuden på presslunch på IKEA Kungens kurva och det skulle bjudas på revolution faktiskt. Eller helt nytänkande eller vad vad ska kalla det. Ja för något stort blir det när giganter möts, även om den ena är otroligt liten och späd men visioner och kraft som en hel kontinent.

Ok, nu ska jag sluta svamla! Årets kock 2022 var Jessie Sommarström och hennes årets rätt var 50/50. Det vill säga köttbullar gjorda till 50% nötkött och 50% baljväxter. Hennes filosofi är att vi ska äta mer grönt och klimatsmart. Och hennes otroliga energi ger verkligen effekt och hon har skapat skillnad.

Ja bara en sådan sak som att hennes mat nu blir en stående rätt på IKEA. Det är helt enastående. Årets kock och IKEA går samman för att få ut Jessies mat och filosofi till den stora skaran.

Vi inbjudna fick kliva in i en av möbelavdelningarna för köksinredning och slå oss ner. Mycket roligt för oss som alltid drömt om att flytta in i en möbelbutik 😂

Plötsligt kommer Jessie med en gul vagn fylld av vackra kopparkittlar och det började genast dofta ljuvligt bland möblerna.

En parantes: Vår äldste son som är mycket matintresserad, som du som följt mig vet, älskade att åka till IKEA som barn för det var, som han kallade det ”den stora restaurangen med många möbler”

Rätten är en pannbiff där innehållet är 50% nötkött och 50% baljväxter, serveras med samma mos, sås, lingon och gurka som övriga rätter på IKEA. Det ser inte ut att vara något revolutionerande men det är det. Rätten kommer heta pannbiff rätt och slätt, inte grönsaksbiffar eller så. Biffarna är laktosfria och glutenfria så de är helt fria från allergener.

Den första tuggan kunde jag känna att det var något mer än kött men om man inte tänkte efter så mycket som jag nu gjorde hade det gått mig för bi. Och det var faktiskt så att efter ett tag så var det inte alls att mina tankar gick åt att det är något annat än klassisk husman med 100% kött jag åt. Detta kommer gå åt som smör runt de 21 IKEA-varuhusen nu. Premiär 14/5 och rätten kommer kosta 65 kronor.

Och ett tips från mig: ät på onsdagar får då har IKEA halva priset i matsalen.

Jessie var noga med att säga att detta i sig inte är något nytt. Att blanda ut köttfärs har man gjort i århundraden men det har glömts bort och framförallt att baljväxter inte fått vara med.

Allt avslutades med en helt nybakad IKEA-bulle som har något speciellt över sig. Fyllningen är liksom extra allt.

Sen var det till stan för att fixa för den basketfestival jag ska vara lagmamma på, och vi åker imorgon. Sova på skolgolv 4 nätter kommer bli spännande… Gjorde detta förra året och det var helt underbart så jag hoppas på samma härliga upplevelse.

Ett farväl

Bloggdagbok

Att säga hej då gör ont men det är en sådan ofrånkomlig del av livet. Vi får tacka för de stunder vi haft och minnas all glädje. Då lever själen vidare. Birger springer snabbt nånstans nu på mjuka tassar och jamar sitt jätteknasiga ljud som fick alla att skratta.

Och tack ska alla ni som kommit med både stöd och berättelser. Det ni vittnat om förberedde mig men så klart var jag inte alls beredd på den torktumlare av känslor jag befann mig i.

Så här vill jag minnas honom.

Den bäste mysaren. Dotterns docksäng var så klart bästa platsen när det begav sig.

Eller sonens barnsäng-

Alltid nära mig.

Minnena lever vidare. Skratten också. Tack!

Lärt mig allt om Chablis. Långt kvar till kunnig

Dryck Pressnyheter

Idag var jag bjuden på en något så kul som en masterclass och provning av chablis. Jag älskar goda viner men är verkligen inget proffs. Absolut att jag vet vad jag tycker om, kan avgöra vad som passar till olika smaker och rätter men be mig för guds skull inte rabbla druvor och regioner.

Så fort man pratar med personer som bara kan det minste lilla och upp till fullfjädrade sommelier känner jag att jag är i en helt annan division. Men jag vänder på det – jag har allt att lära och växa med.

En liten skara elever kliver in hos Johan Lidby Vinhandel.

För dagen var Julien Brocard, sonen till chablismästaren Jean-Marc Brocard, ditrest för att lära oss.

Bara en sådan sak att se hur staden Chablis ligger i en dal där de västra kullarna ger ett sorts vin och de östra ett annat. Så om druvorna får kvällsljus eller morgonljus påverkar smaken.

Och när man gräver i marken så hittar man snabbt havsfossiler vilket bevisar att detta är en havsbotten. Så med andra ord viner som passar skaldjur och fisk. Så mycket att lära…

Till vinerna hade kocken Albin Edberg skapat meny och mat.

Från klassrummet blev vi sedan bjudna till bords för vidare provning.

Det här med att spotta i kopp efter var så klart ett måste då det var en rasande mängd vi fick som skoluppdrag att testa.

Min längtan till Frankrike blev inte direkt mindre vid en sådan här träff. Jag tror jag ska ta Julien Brocard på orden och besöka Chablis.

Helena Ekman och Niklas Berglind. Två utbildade sommelier jämte mig att ta rygg på.

Vilken lunch, vilken resa! Så inspirerande och lärorikt. Blir till att testa vidare hemma.

Invigde uteplatsen & satte därmed ribban

Hemma hos mig Trädgård | Uteplats

Det går fort i hockey. Men kanske det går fortare med den svenksa våren? I alla fall fort i svängningarna så man står med bara ben ena dagen och smörjer in sig med solskydd för att i den andra stå med ulltröja, dunväst och regnjacka under paraply.

I fredags var det i alla fall helt fantastiskt väder och jag hade siktat in mig hela veckan på att nu skulle vår uteplats, altan ÄNTLIGEN invigas. Helt otroligt hur segt det varit då jag liksom laddat sedan en månad för detta.

Under påsklovet var jag och sönerna på en utflykt kan man säga, till IKEA för att köpa de stolar jag ville ha till vår uteplats. Det har varit 4 olika stolar under de 11 år vi bott här men tyvärr har inga av dem hålla i långa loppet. Inte så att de gått sönder bara att de varit osköna att sitta på.

En före och efter piff. Och golvet som lades förra året, se HÄR, är så fint. Jag njuter så av att se på det och framförallt gå på det.

Det jag bestämde var att jag ”bara” skulle ha 6 stycken stolar. Låter kanske konstigt men jag älskar att ha långbord för minst 16 pers och hela tiden sett till att det ska finna möjlighet till det. Supermysig men det gör att jag bakbinder mig och familjen för de stunder när vi är då 5 som oftast. Så 6 stycken stolar (för symmetrins skull…) här på altanen (vet inte vad det kallas – är det altan eller uteplats? För balkong är det ju inte då an kan gå ner från den…) och sedan har vi vårt jättebord i trädgården där vi kan sitta 16 när det behövs. Så!

Äldste sonen har i två veckor haft praktik på Melanders fisk så han köpte med sig massa härliga färska räkor hem. Det finns många bra fredagsmys och färska räkor är helt klart med på pallplats ihop med tacos.

Stol som är ivrig att invigas.

Räkpasta redo att ätas upp.

Färska baguetter fick han också med sig från prao’n. Detta kan jag vänja mig vid…

Även om räkor i sig är mättande och så gott är det bra med något som gör det ”riktiga jobbet” för barnen.

En tallrik av gottigheter. Ja just det, glömde – han köpte även med en burk skagenröra. Så tre gånger räkor kan man säga.

Ett stycke tiggande katt. Han älskar räkor och framförallt räkskal, han fullkomligt hoppar över och slukar räkskal, men senaste gången var det inte så bra (utan att gå in på detaljer).

Blomrester från födelsedag.

Ett stycke altan/uteplats är invigd för året. Och jag tror ribban för den förväntade upplevelsen på alla måltider här är satt rätt högt.

En påminnelse: ta vara på nuet, det går fort

Sommar Trädgård | Uteplats Vår

Jag blir alltid så glad när jag får den här kommentaren: Du får vardagen att bli något extra med enkla medel. Om jag skulle koka ner varför jag vill fortsätta med att finnas på blogg och instagram är det just att få inspirera till vardagsfest. Och så har jag ju skrivit en bok i ämnet 😅

Så det är med detta jag tar på mig jobbet att nu säga: Missa inte varje dag nu. Det sker förändringar hela tiden och om det är nångång men ska njuta av nuet är det NU!

En sekund såg det ut så här:

Och ett ögonblick senare så här:

Så du förstår hur det ser ut om någon dag igen eller hur?!? Löven på syrenerna kommer skapa väggar och gräset grönt och mjukt. Och sedan svalor och fågelbebisar pipande ovanpå det.

Många har visat upp gamla bilder i social medier ända sedan nyår på sina trädgårdar i full blom med orden snart, längtar och vill hit. Men det får mig att fundera – är det framåt de längtar till eller är det egentligen minnet av det som var? Precis som man vill ha sommarlovsdagar som man minns från barndomen, men de var inte fyllda av sol och bad varje dag även om minnet ger sken av det.

Många är väldigt ”duktiga” på att prata om det som sker framåt, hoppa över stunden vi är i märker jag. Som sagt; som att visa junibilder i januari. Jag älskar julen, som du vet, men jag skulle inte få för mig att lägga upp änglaspel, knäck och granris nu och skriva snart, längtar och vill hit.

Och en annan sak jag måste få skriva av mig om, som kanske har med att jag har några år av erfarenheter med mig, är att det som är nuet ju blir ditt minne sen. Att skynda sig till nästa kalenderhopp gör att man kan missa att skapa minnen där vi är nu.

Som att vi har både båtluffat, tågluffat och bilat med barnen och där har jag verkligen förstått att resan inte bara är en transportsträcka mellan minnena utan de i sig själva är minnen.

Vänta inte på semestern för att skapa sommarminnen, den stora påkostade middagen i trädgården är kanske inte det som du kommer minnas mest utan den lilla lunchen i skuggan med förtroliga samtal.

Det gör ont när knoppar brister. Jag tror detta kan bli den sista sommaren vi har alla barn med oss så jag ska verkligen ta vara på alla stunder, kanske framförallt de små ögonblicken, för att skapa minnen. Och de vill jag samla på!

Funkisvilla i Södra Ängby till salu!

Trender | Inspiration

Jag vet att ni är många som följer mig som gillar funkis, att jag då och då visar och skriver om vårt hus, område och funktionalismen, stilen. Då kanske det kan vara inspirerande att se en funkispärla som just nu är till salu här i Södra Ängby. Det är inte så ofta husen läggs ut så bäst att passa på att kolla in.

Kika på HUSET HÄR för alla bilder. Så många fina bevarade detaljer att inspireras av. Alla bilder från Fjelkners.

Och det som inte syns här är då en hel drös trevliga grannar som kommer på köpet. Kanske vi kommer bli grannar?

Hur säger man hej då?

Bloggdagbok

Det är med ett tungt hjärta, tårar i ögonen och klump i halsen jag nu skriver detta. Vår katt Birger mår inte bra, han orkar inget och vi ser på honom att hans busiga, glada själ inte finns kvar. Vi förstår att det är dags för honom att få somna in. Men det går inte att ta in. Vill inte.

Han och Bernhard har varit med oss i 11 år, skrivit om hur vi fick våra katter med husköpet HÄR, så det är en familjemedlem på alla sätt som vi måste skiljas från. Hur gör man det?

Alla som har haft husdjur förstår känslan och säkert minns att stunden man måste säga farväl. Jag har haft kaniner som barn och de somnande in själva hemma så där ”slapp” jag vara den som tog ett beslut om när döden skulle inträffa. Och det är det här jag har så svårt för. Jag kan inte se hur jag ska klara av det. Vet inte om mitt hjärta kommer klara det.

Han har lurat döden så många gånger, minns DEN HÄR gången när han var riktigt illa där an och verkade inte repa sig. Att katter har nio liv kan jag intyga. Det verkar dock som vi har avverkat alla dessa liv nu.

Är det bra om barnen är med vid insomnandet eller är det precis vad de inte ska vara? Jag som själv helst inte vill vara med, hur ska barnen klara det? Jag tar mycket gärna emot tankar och tips.

Ligga i solen, vilja bli klappad och äta sitt favoritgodis. Det är det han gör nu, allt han orkar. Vår 16 åring har gett oss så otroligt mycket kärlek och vi kan bara tacka honom nu genom att göra det bästa för honom. Men det är svårt. Det gör ont.