Följ mig:
Min dag Skåne

Josef Frank- & pelargonutställning på Sofiero avslutad med grillkväll

6 augusti, 2020

Sista stoppet på vår västkustturné med tidigare destinationer Brännö, Kungshamn och Koster är då västra Skåne, Kullahalvön. Dagar av sommar ligger framför oss.

Första dagen i Skåne där vi nu ska fira semester med makens familj bjöd på klassiskt sommarväder med solmulet så att säga. Inget badväder utan utflyktsväder. Det fick bli en tur till Sofiero.

En slottsträdgård med mycket att uppleva; park med lummiga skogar, slott med utställning om Josef Franks blomstermönster, orangeri med pelargonutställning, handelsträdgård och enorma fält att springa på.

Så roligt hur barn alltid springer till dit de ska. När slutar man göra det? I puberteten? Borde vara mer som ett barn känner jag nu. Vill ju också springa här och trilla mjukt.

Vi skulle börja med picknick och letade efter bra plats.

Bänkar som vette mot havet blev alldeles utmärkt.

Jag var den ende som ville se utställningen med Josef Franks tyger så jag lämnade gänget och gick mot slottet. Kraftiga restriktioner pga smittorisk så det var kö utanför. Men med vackert att titta runt slottet så gick det bra.

Utsällningen om Josef Franks blomtyger var fylld med… ja, Josef Franks blomtyger.

Hans mönster vackert upphängda i slottets olika rum och en liten skylt med information.

Kanske jag hade förväntat mig mer men det kändes som om jag inte fick med mig något nytt när jag lämnade utställningen. Nu bor ju jag i Stockholm och har nära till Svenskt Tenn där alla tyger finns så kanske jag redan upplevt dem? Men ändå, det kändes lite snopet. Vill ju veta mer om Frank, kanske köpa nån bok, eller stuvbitar av de vackra tygerna? Blev liksom inte något att ta med alls. Förlåt, men så kändes det.

Vackraste rummet vara detta.

Letade sedan upp gänget och fann dem i skogen.

Nu vidare till orangeriet.

Om jag gick oinspirerad från den andra utställningen så gick jag fullproppad här ifrån.

Ska erkänna att jag inte är en pelargon-person utöver Dr Westerlund men nu vet jag mer. Det finns ju såååååå många varianter så att dra alla pelargoner över en kam är inte rättvist. Det finns å många fler än den starkt lysande röda och den klassiska Mårbacka ju!

Så vacker utställning och den stora bilden med Carl Larsson-målningen kom till liv.

Här! Här har du min typ av hörna. Mycket grönt, prunkande och lite vilt. Så här vill jag också ha det. Nu fattar jag!

Och en riktigt matnyttig utställning med fin och givande fakta.

Dottern föll för de flerfärgade.

En skylt med text om att vi besökare inte skulle sno med oss sticklingar (så klart!) utan om vi var sugna finns de flesta sorter att köpa i Vallåkra och Tomatens hus. Men så bra då – då har vi det å göra i veckan.

Men Sofiero har en egen handelsträdgård, om än utan pelargoner, som vi ville till. Så vackert och inspirerande alltså!

Så klaart hittade sonen en vän. Eller kanske katten hittade honom?

Men nu fick det vara nog med kultur och växter. Nu ville vi ha glass.

Om man går ut från handelsträdgården och tvärsar gatan rätt över så kommer man till ett glassigt paradis.

Sjukt goda glassar i massa varianter och smaker.

Den perfekta moroten att ta med till barnen…

Grillkväll så där som man vill har den

Jag och maken stod för kvällens m idag så vi åkte hem medan resten gav gänget tog ett bad i Mölle (se tidigare inlägg från Mölle HÄR). Vi dukade upp för en riktigt härlig grillkväll.

Fördrink i trädgården. Så klarat hade vi fixat perfekt kvällsljus också.

Äpplena som fallit från trädet är för syrliga för att äta rätt upp och ned men kanske baka dem? Så tänkte jag och gjorde en äppelkaka. Återkommer med recept.

Familj som inte setts på ett år. Äntligen här.

Jo då, vädret skulle hålla i sig. Det blev dukning ute.

Hotande moln men solen tränger sig igenom.

Jag grillade min favorit: grillad gurka med fetaoströra. Recept HÄR.

Matig sallad med typ allt.

Satt ute tills kylan och myggen bet. Dags att flytta in.

Och här är kakan med syrlig fallfrukt. Fallfrukt som i vanliga fall skulle slängts på komposten. Detta blev superlyckat. Vill alltid ta vara på fallfrukten nu.

Fick godkänt av alla. Och det är inte alltid jag får det ska du veta, ha ha.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar

  • Svara Katarina 13 augusti, 2020 at 08:21

    Håller helt med dig om utställningen, blev också väldigt besviken, man får ut mer av ett besök på Svenskt Tenn.
    Med tanke på den mängd reklam de gjort för utställningen i Skåne så var det en besvikelse att där inte fanns mer. Hade också gärna sett mer av /om Frank och allt annat han gjort än just tygerna.

  • Lämna en kommentar