Etikett: skåne2020

Jag bad om tips till Skåneresan innan semestern och det drösade in tips på mitt Instagramkonto (en lista jag måste sortera och lägga ut btw) och ett återkommande tips var Vallåkra. Det var Tomatens hus i Vallåkra, det var Miss Alice trädgårdscafé i Vallåkra samt stengodsfabriken i Vallåkra.

Ja, det verkar bästa att åka dit då tänkte jag. När vi sedan blev uppmanade att köpa pelargoner där när vi var på pelargonutställningen i Sofiero blev det bestämt. Vallåkra it is!

Tomatens hus

Vi började hos grönsakshandlaren, odlaren och växtbutiken Tomatens hus.

Vacker innegård med porlande väggfontän och skön skugga.

Och en galet högljud tupp. Ja jösses vad han skrämde livet ur våra barn när han gol.

Inne i växthuset är det försäljning av kryddväxter…

och en massa olika pelargoner. Med pelargonutställningen färskt i minnet kunde vi känna igen flera av dem.

Men mest är det tomatodlingar. De får man inte gå in i, bara kika in.

Och sedan finns en butik som säljer alla grönsaker och annat härligt för köket.

De där söta ljuvliga auberginerna var jag sugen på men inte denna gång tyvärr. Mat har vi så vi klarar oss hemma tills avfärd tillbaka till storstaden.

Miss Alice

Men lunch måste man ha. Och då jag fått tipset om “världens godaste tomatpaj” hos Miss Alice som ligger tvärs över gatan så var det ju dit vi skulle.

I en underbar trädgård i skuggan av plommonträden fick vi sitta.

Och hur var tomatpajen? Helt fantastiskt god. Kan dock inte avgöra om det är världens godaste då jag inte ätit någon tidigare när jag tänker efter. Men denna vill jag faktiskt göra ett försök att återskapa. Så makalöst god. Förstår att folk vallfärdar hit för den pajen.

Och det är även butik hos Miss Alice. Fint och noga utvalt sortiment.

Vallåkra Stenkärlsfabrik

Med mätta magar letade vi sedan fram via bilen till Wallåkra Stenkärlsfabrik.

Här får man alltså 3 för 1! Krukor, krog och natur.

Wow, vilken miljö. Så vackert bruk så att det nästan kändes som en tidsresa när vi gick från parkeringen ner för backen i skogen.

Nu vet jag vad jag ska göra nästa år på Skånesemestern: dreja. Sign me up! Tyvärr var det fullbokat nu så klart.

Så vackert, både krukorna och miljön.

Den gamla ugnen där allt fortfarande bränns. Så häftigt och imponerande.

Ålabodarna

Väldigt varma själar behövdes svalkas av. Vi tog oss till stranden vid Ålabodarna med utsikt mot Ven och Danmark.

“Så skimrande var aldrig havet…”

Så vackert här. Vilken eftermiddagssol!

Hon som aldrig bangar ett bad.

Jag och lillkillen körde mästerskap i kasta macka. Blivit lite av vår grej på stranden. Bara att leta platta stenar tillsammans är mysigt redan det.

Den numer traditionsenliga skaldjursmiddagen

När något sker för en tredje gång är det tradition och då är det alltså nu mer en tradition att äta en hejdundrande skaldjursmiddag när vi alla ses i Skåne.

Efter vår enorma och häftiga dag i Vallåkra bullades det upp en massa härligheter på långbord.

Hej hej! Älskar dessa blå skuggar sommarsolen ger.

Ja men se goddag då! Detta blir väl bra??!!! Att jag blivit än mer förtjust i skaldjur kan väl inte undgått någon som följt mig???

Och som alltid, varje kväll, flyger gässen ner till stranden i stora V-former. Ännu en dag, ännu en semesterresa är slut. Nu ska vi packa ihop oss efter en hel månad i kappsäck. Helt otrolig resa vi haft. Nästan så jag glömt hur vi varit på Brännö, hyrt hus i Kungshamn, mellanlandat i Strömstad, förlorat en bit av hjärtat på Koster utöver våra dagar här i Skåne. Så mycket vi fått vara med om.

Fast bara för att semestern är slut är inte sommaren det. Det måste vi alla påminna oss om. Nu tar vi tag i alla härliga dagar vi har framför oss också.

Alla väderappar sa att det skulle bli strålande sol och rätt varmt. Kanske vi nu kan få den där härliga dagen på stranden? Visst, det var lite mulet på förmiddagen men vid 12 skulle det vara helt blå himmel – vi drar iväg!

Klart man kan vara på stranden fast det är helt grått och rätt blåsigt. Mysigt att hitta en liten plats bland sanddynorna i lä. Bara njuta av lugnet tills solen kommer och vi ska svalka oss i badet.

Men molnen vägrar skingras. Jaha, nu hade väderapparna ändrat sig och visade att det skulle bli sol vid 14.

Jaja, vi myser vidare och läser. Det går ingen nöd på oss.

Vackert är det ju i alla fall.

Och kul kan man ha ändå. Måste ju som sagt inte bada på stranden.

Hungriga och lite kyliga värmde vi oss med pizzabullar (igen!) och började undra när solen skulle orka ta sig igenom molnen ändå.

Vid 14.45 kom de första strålarna igenom och molnen skingrades.

Och när det väl var på gång gick det fort. Helt plötsligt var det helt blått.

Inte ett moln faktiskt under ett tag.

Och nu blev det bad. Massa långa bad. Det gäller att ha tålamod minsann.

Stannade så länge det bara gick på stranden för att verkligen få all sol vi kunde. Hade vi kämpat för den skulle vi ta ut allt vi kunde.

Sista stoppet på vår västkustturné med tidigare destinationer Brännö, Kungshamn och Koster är då västra Skåne, Kullahalvön. Dagar av sommar ligger framför oss.

Första dagen i Skåne där vi nu ska fira semester med makens familj bjöd på klassiskt sommarväder med solmulet så att säga. Inget badväder utan utflyktsväder. Det fick bli en tur till Sofiero.

En slottsträdgård med mycket att uppleva; park med lummiga skogar, slott med utställning om Josef Franks blomstermönster, orangeri med pelargonutställning, handelsträdgård och enorma fält att springa på.

Så roligt hur barn alltid springer till dit de ska. När slutar man göra det? I puberteten? Borde vara mer som ett barn känner jag nu. Vill ju också springa här och trilla mjukt.

Vi skulle börja med picknick och letade efter bra plats.

Bänkar som vette mot havet blev alldeles utmärkt.

Jag var den ende som ville se utställningen med Josef Franks tyger så jag lämnade gänget och gick mot slottet. Kraftiga restriktioner pga smittorisk så det var kö utanför. Men med vackert att titta runt slottet så gick det bra.

Utsällningen om Josef Franks blomtyger var fylld med… ja, Josef Franks blomtyger.

Hans mönster vackert upphängda i slottets olika rum och en liten skylt med information.

Kanske jag hade förväntat mig mer men det kändes som om jag inte fick med mig något nytt när jag lämnade utställningen. Nu bor ju jag i Stockholm och har nära till Svenskt Tenn där alla tyger finns så kanske jag redan upplevt dem? Men ändå, det kändes lite snopet. Vill ju veta mer om Frank, kanske köpa nån bok, eller stuvbitar av de vackra tygerna? Blev liksom inte något att ta med alls. Förlåt, men så kändes det.

Vackraste rummet vara detta.

Letade sedan upp gänget och fann dem i skogen.

Nu vidare till orangeriet.

Om jag gick oinspirerad från den andra utställningen så gick jag fullproppad här ifrån.

Ska erkänna att jag inte är en pelargon-person utöver Dr Westerlund men nu vet jag mer. Det finns ju såååååå många varianter så att dra alla pelargoner över en kam är inte rättvist. Det finns å många fler än den starkt lysande röda och den klassiska Mårbacka ju!

Så vacker utställning och den stora bilden med Carl Larsson-målningen kom till liv.

Här! Här har du min typ av hörna. Mycket grönt, prunkande och lite vilt. Så här vill jag också ha det. Nu fattar jag!

Och en riktigt matnyttig utställning med fin och givande fakta.

Dottern föll för de flerfärgade.

En skylt med text om att vi besökare inte skulle sno med oss sticklingar (så klart!) utan om vi var sugna finns de flesta sorter att köpa i Vallåkra och Tomatens hus. Men så bra då – då har vi det å göra i veckan.

Men Sofiero har en egen handelsträdgård, om än utan pelargoner, som vi ville till. Så vackert och inspirerande alltså!

Så klaart hittade sonen en vän. Eller kanske katten hittade honom?

Men nu fick det vara nog med kultur och växter. Nu ville vi ha glass.

Om man går ut från handelsträdgården och tvärsar gatan rätt över så kommer man till ett glassigt paradis.

Sjukt goda glassar i massa varianter och smaker.

Den perfekta moroten att ta med till barnen…

Grillkväll så där som man vill har den

Jag och maken stod för kvällens m idag så vi åkte hem medan resten gav gänget tog ett bad i Mölle (se tidigare inlägg från Mölle HÄR). Vi dukade upp för en riktigt härlig grillkväll.

Fördrink i trädgården. Så klarat hade vi fixat perfekt kvällsljus också.

Äpplena som fallit från trädet är för syrliga för att äta rätt upp och ned men kanske baka dem? Så tänkte jag och gjorde en äppelkaka. Återkommer med recept.

Familj som inte setts på ett år. Äntligen här.

Jo då, vädret skulle hålla i sig. Det blev dukning ute.

Hotande moln men solen tränger sig igenom.

Jag grillade min favorit: grillad gurka med fetaoströra. Recept HÄR.

Matig sallad med typ allt.

Satt ute tills kylan och myggen bet. Dags att flytta in.

Och här är kakan med syrlig fallfrukt. Fallfrukt som i vanliga fall skulle slängts på komposten. Detta blev superlyckat. Vill alltid ta vara på fallfrukten nu.

Fick godkänt av alla. Och det är inte alltid jag får det ska du veta, ha ha.

Halloj och hälsningar från Skåne! Nu har vår sommarturné tagit oss till Skåne. Våra tidigare stopp Brännö och Kungshamn börjar kännas som en evighet sedan medan Koster ännu ligger färskt i minnet.

På vägen söderut hälsade vi på vännerna Hanna och Martin Wendelbo. Det blev en tankning av skratt, plask, hundgos, grönskande skönheter och goda nybakade muffins. Kanske bästa “macken” någonsin jag tankat på.

Våra barn och deras barn hoppade runt i poolen med stor glädje medan vi vuxna njöt av samtal och gofika.

Det var många som ville ha de helt nybakade muffinsen, ha ha. Och muffinsen var bakade med egenodlade vinbär samt med ägg från egna höns. Fatta sådan lyx, verkligen en dröm att ha några höns i trädgården.

Och vår minsting som blev helt till sig i höns bara dagen innan hade samma kärlek till dessa fjäderfän denna dag. Kanske kärleken dessutom växt? Är det höns vi ska skaffa???

Hanna lärde jag känna via mitt jobb i sociala medier. Hanna är en helt underbar inspiratör i sina egna kanaler där hon visar sin fantastiska odling i sin trädgård, gör live-sändningar på Instagram och har onlinekurser i kreativitet med främst akvarellmålningar av blommor. Men det hon är en enastående gigant i är hennes “riktiga” jobb som designer och mönsterkonstruktör för olika tapetproducenter. Hon har bla varit kreativ chef på Sandbergstapeter. Du har garanterat sett några av hennes mönster.

Och sen är hon ju bara världens härligast kvinna med ett hjärta av guld. Så glad att ha lärt känna henne.

Så inspirerande att få hälsa på i hennes blomstrande värld.

Jag förtrollade mig helt i hennes trädgård varpå maken insåg att vi ju hade en bit kvar att köra till Skåne. Tyvärr dags att åka vidare. Inte lätt att dra upp barn från pool och hundkramar. Stort tack Hanna och Martin för ert enormt mysiga stopp på vägen.

Efter nån timma till i bil planade landskapet ut och vi äntrade äntligen Skåne.

Något så magiskt med dessa stora vyer och fält. Ljuset är verkligen annorlunda här.

Och som sagt, nu är vi här och ska njuta sista tiden av vår semester tillsammans med makens familj. Glada dagar och vi hoppas på värme.