Ett blåsigt Smögen med krabbfiske & musselmiddag

Koss va’ det vimlar av segel i da’! Citerar lätt Lasse Dahlquist när man är här på västkusten och speciellt när det blåser så kraftigt som det gjorde vår första heldag i Smögen. Helt okej temperatur och skapligt med sol för att bli en baddag men vinden, eller den kraftiga blåsten, ändrade på det. 

Men först njöt vi av frukost på vår läckra balkong och vi spanade länge på den dramatik som utspelade sig framför oss.

Alltid lika spännande att ta sig an ett kök man inte äger, att använda spis, servera på annat porslin och försöka förstå hur allt är tänkt.

Vi hade kunnat sitta här i evigheter. Se de enorma motorbåtarna och de snabba segelbåtarna lämna hamnen och nya anlända. Man kan konstatera att visa angör en brygga som proffs utan att darra på manschetten medan andra skapar kalabalik och engagerar hela bryggan. Mycket kul och tryggt att sitta på en balkong på andra sidan, ha ha.

Med lunchmackor och vattenflaskor i väskorna tillsammans med badkläder, solkräm och handdukar gick vi mot Smögens närmsta strand.

När vi kom till badplatsen så insåg vi att det inte fanns en chans att ligga där. Vinden var så stark och temperaturen med den var allt annat än strandskön.

Men vid den lilla barnbadplatsen var det lite lä och en perfekt plats för krabbfiske. Något som mina söner har längtat hela året efter.

Det här är sommar! Min 13-åring och 8-åring. Samma kärlek till sommaren och sommarlovet.

Efter några tappra timmar på klippor och med hopp om att vinden skulle mojna gav vi upp. Vi går mot hamnen för att handla lite.

Och här är “vårt” hus. Lägenheten på mellanvåningen längst till vänster – där har vi vårt hem för tre dagar. Najs!

Alltid en god känsla att få se gamla hederliga ångbåtar ändå.

Den här hamnpromenaden, den här bryggan! Så mysig att strosa på och glo på folk och imponeras av båtar vid.

Med nyköpta baguetter och makens ihopslängda röra med räkorna som blev över från gårdagens skaldjursmiddag.

Det blev härligt snacks till fotbollen som visades på dataskärmen.

Kan inte se mig mätt på vår utsikt. Helt fantastiskt.

Middag och bord var bokat på Musselbaren, som ligger i bottenvåningen på “vårt” hus. Nära dit och hem.

Vi hade sett framför oss hur vi skulle sitta på uteserveringen i solnedgången men ack nej. Vinden var alldeles för stark och kall så det blev bord inne.

Blev ju bra det med men kanske att det inte kändes direkt somrigt. Men maten smakade sommar i alla fall.

Om du följt mig så vet du att jag försökte äta musslor i Paris men misslyckades, fick revansch på min födelsedag och njöt nu något så närodlat som det bara går.

Som musselbaren beskrev i sin meny: Många letar efter nya och hållbara protein men varför inte ta det som funnits länge och finns nära? Musslor!

God natt Smögen. Tack för en fantastisk dag.