Vi hamnade i vabträsket förra veckan och då är goda råd dyra. Alla pysselböcker, alla korsordshäften har gjorts, bakat köket varmt och odlat krasse. Jag vill verkligen inte att barnen ska hamna ner i skärmen så jag jobbar verkligen på att få dem att göra något av dagen fast de är hemma.
Nu en vecka senare är vi friska och vår odling ger nu frukt så att säga. Härlig åker av kryddig frisk krasse finns nu i köket.
Lilla krassliga tussan för en vecka sedan i odlingstagen.
Här nedan finns en steg för steg hur vi odlade i mjölkkartong.
Det bästa är att man verkligen kan se hur krassen växer dag för dag. Perfekt för vab som sagt.
Och här är min favoritmacka just nu. Ja jösses vad jag äter den – tror att jag åt 4 hela runda skivor igår.
Bästa knäckemackan:
Knäckebröd
Leverpastej
Hemmagjord majonnäs
Saltgurka (obs ej sköt smörgåsgurka)
Krasse
Nu får vi se hur hälsan är resten av terminen. Får fylla på förrådet av pysselböcker så vi är redo. Men krassens friska smak tror jag absolut håller oss friska, ha ha.
I onsdags fick jag och barnen besöka Gröna Lund på en förhandsvisning av deras halloweenpark. Tre pirriga barn och en minst lika pirrig morsa klev in i denna drömska värld.
Jag har faktiskt jobbat tre somrar på Grönan när jag gick i högstadiet och gymnasiet så jag kan varenda hörna här men barnen hade aldrig varit där innan. Äntligen fick de sin dröm uppfylld.
Nu, från 18/10 till 3/11 är parken öppen och omgjord till en halloweenvärld. Avdelningen vid stora entrén med långa av de småbarnsvänliga attraktionerna är vackert pyntat som en höstmarknad med hela 7 ton pumpor och massa halm, rotgrönsaker och vackra dekorationer.
Det är tredje året Grönan har halloween i parken och det verkar poppis då besökarna har ökat markant från det första till andra året. Så för att det inte ska bli för trångt och för långa köer är det ett maxantal besökare per dag; 12 000 personer. Så det är nog med fördel du bokar din biljett och dag om du vet när du vill och kan bli skrämd från vettet…
Det började starkt redan i entrén med en jättespindel som hängde över oss som vågade oss in.
Och så fick vi då äntligen kliva in i denna spännande värld.
Pumpadrottningen välkomnade till sitt pumpaland. Som sagt, 7 ton pumpor hade hon i sin trädgård.
Väldigt tjusigt stylat och det var verkligen en vacker höstmarknad.
På barnområdet finns Pettson och Findus-hus. Här är det inga skrämselgubbar som hoppar fram utan det har bara adderats detaljer som spindlar och skallar inne i inredningen. Sådant kan räcka för de små. Igår var inte huset öppet.
De snurrande kaffekopparna var ommålade till häxkoppar. Svartmålade och med skallar och spindelväv. Snyggt gjort.
Sonen ser lite osäker ut men så var det inte, han var så pepp…
Tjohoo vad det gick undan. Så roligt att få uppleva detta tillsammans.
Till och med lilla Nyckelpigan var omgjort till spindeltåget.
Här började jag undra om dottern var gladast för att vara på Grönan och få åka och uppleva allt detta eller om hon inte blev gladare av att få träffa The Swedish Family – en YouTuber-familj.
Efter att ha åkt lilla berg-o-dalbanan och kopparna så vi var snurriga och färdiga med det tog vi mod till oss och skulle gå genom portalen till den läskiga sidan.
Vad den läskiga sidan egentligen skulle betyda visste vi inte.
Genom portalen blev vi varse om förändringen. Dekorationerna gick från mysig höst till läskig halloween.
Och på andra sidan möttes vi av en massa läskiga clowner, häxor, dödgrävare, zoombies, spöken mm. Dessa skådespelares inlevelse och engagemang var det inget fel på för hujedamig vad läskiga de var. Och väldigt närgångna.
Att komma väldigt nära och prata med hög röst är alltid något obehagligt och när de ser ut så här spelar det ingen roll att det är i dagsljus, det är skitläskigt!
På andra sidan är dekorationerna läskigare och mer spektakulära.
Med stark monoton trumma och superläskiga ögon marscherade denna clown rakt mot mig och trummade mig högt i örat. Jag är lättskrämd ska tilläggas.
Lustiga huset är numer olustiga huset fyllt med illvilliga clowner. Barnen ville verkligen inte gå in. De clowner som rörde sig utanför räckte gott och väl för att förstå att det inte var för oss. Här sa barnen stopp, det började bli för läskigt och de tyckte helt klart att höstmarknaden på andra sidan lockade mer.
Och jag sa faktiskt också stopp som synes. Alltså, bara älskar den här bilden som min kära vän Helena/Drömhus Helena tog på mig. Ja, du fattar – så sjukt läskiga typer som liksom dök upp närsomhelst.
Helena med dottern Tilda och kompisen Chloe var ju så mycket coolare.
De största monstren var de snällaste faktiskt då de inte riktigt kunde röra sig så plötsligt som de andra. Men deras ögon skojade man inte bort. Läskiga ändå!
Det gråblå huset här i ovan i bakgrunden är den stora attraktionen Sekten. Den är från 13 år och 11 år med vuxen men även om mina barn hade haft åldern inne vet jag inte om de hade velat. Så läskigt som det var redan utanför huset vågar jag inte ens gissa hur det är där inne.
Det är den stora scenen som vanligtvis är för konserter som nu är omgjort till ett spökhus, upplevelseattraktionen Sekten.
Hela den stora ytan framför stora scenen som under halloween nu är omgjort till en begravningsplats.
Läcker eldshow till dramatisk musik som vandrade runt på hela området. Farligt och vackert.
Två modiga kids i Vilda Musen. Mycket stolt över sonen som för första gången vågade sig på en stor berg och dalbana. Dottern är modig från födseln och har alltid älskat de mest vilda sakerna. Vart hon har fått det ifrån förstår jag inte.
Efter både skrämselupplevelser och vilda turer i berg-o-dalbanan så lugnade vi ner oss tillbaka på höstmarknaden. Klev raskt in i det fina Godishuset.
Alltid så svag för godisaffärer som ser ut som den där Pippi Långstrump går lös i i filmen. Glasburkar i mängder med alla regnbågens karameller. Så fint!
Läskigt smarrigt, eller hur?!
Nu var det ju inte lördag även om det var lillördag så det blev inget godisköp. Usch vilken sträng mamma jag är.
Väldigt vacker och lysande påfågel men faktiskt läskig också då hon gick rakt mot mig med lömsk blick. Som en lömsk rovfågel som lockar med skönhet.
”Det här var den bästa dagen i mitt liv” sa dottern. Hon fullkomligt poppade av lycka.
Och den sista bilder jag tar, när vi lämnat området och jag ska ta en bild in mot området, då kommer en blodig gycklare gående så där läskigt i det perfekta spökliga ljuset. Summerar hela upplevelsen rejält. Så vackert gjort, så ambitiöst och förvånansvärt läskigt. Och riktigt, riktigt häftigt.
För ett tag sedan berättade jag i Stories på mitt Instagramkonto (@helenalyth.se) att jag skulle rensa och städa vårt lilla förråd i källaren. De må vara litet men det var rejält fyllt av en massa jox. Vi kallar det för snickarboa för att det är liksom mest fix och trix saker där, grova grejer.
När nån sladd blivit över från något har den hamnat där, en slatt färg i en burk har hamnat där, gamla batterier, trädgårdssaxar, glödlampor, plankbitar, cykelpumpar (obs plural) gamla babyprylar vi inte behöver längre och typ allt mellan himmel och jord. Ja jag här helt hundra på att du vet vad jag menar; det där skämsrummet där allt hamnar ”undertiden” eller ”så länge”. Det där rummet du måste samla kraft och andas djupt innan du öppnar.
Nu gick det bara inte längre. När det inte gick att gå in där utan för att komma åt nya batterier så fick jag stå utanför och med risk för livet sträcka mig in behövdes det rensas.
Tänkte inte så mycket på det utan la upp en snabb ofiltrerad bild som sagt på Instagram Stories om att nu skulle det rensas.
Denna bild. Helt ofiltrerad och ärlig. Hade väl inte trott att det skulle angå någon eller skapa tankar men ack så fel jag hade.
ALDRIG NÅGONSIN har jag fått så många dm (direkt meddelanden) på instagram!!! Det var lovord över att jag visade upp vardagen, glada ord om att jag bjöd in till det fula, att det var igenkänning på så många håll och sedan en enorm skara som tackade för att de nu blev inspirerade att rensa själva.
Två timmar senare ganska exakt såg det ut så här. Det mesta hade fått plats i lådor eller där det egentligen hörde hemma och en hel drös sorterades i kassar för att hamna på återvinningsstationen. Tänk så många år jag dragit mig för att städa, rensa och sortera och så tog det bara två timmar för att känna total harmoni igen.
Ska erkänna att jag ibland öppnar dörren in till vår snickarboa och går in bara att känna känslan. Känslan av ordning och reda. Hoppas det ska hålla i sig, ha ha.
Så, har du något rum att rensa? Känner du att du nu kan ta tag i det? Kom igen, jag vet att du kan. Lyssna på någon bra ljudbok eller musik under tiden så går det ännu bättre.
Hurra, det känns så galet roligt att allt nu är klart, våra interailpass har kommit, alla platsbiljetter är reserverade och hotell bokade. Snart åker familjen ut på en ny tågluff och denna gång siktar vi på Venedig.
Vårens härliga tågluff till Paris och Berlin gav helt klart blodad tand så drömmen om en till luff tog fart. Och drömmen om att få se Venedig har varit stark länge så med lite efterforskningar så hittade vi vår rutt. Vis av erfarenhet från förra resan så blir det nattåg på de långa sträckorna. Bara det känns så spännande.
Restips till Venedig?
Nu ska det pluggas på om Venedig. Har du några tips? Jag tar gärna emot alla möjliga tankar och tips.
Idag hade jag tänkt sy vackra höstlöv av tyg, ett projekt jag haft i huvudet någon månad men ännu inte fått ändan ur till så att säga. Nu när höstlöven liksom hänger väldigt löst på träden är det väl ändå på tiden tänkte jag.
Hade en idé om att använda vackra stuvbitar jag köpt som är i höstiga färger och göra till lövformer. Ek, lönn och körsbärslöv blev det. Men det blev bara ett enda löv.
Sedan sa nämligen maskinen åt mig att jag kunde glömma det.
Här satt jag idag och svor högt.
Tror det var för kraftig tråd för nålens öga och sedan att maskinen inte direkt används jätteflitigt så den är nog lite segstartad.
Jag ska köpa ny tråd, bara ha ett lager och ge mig på ett nytt försök. Ska då också få ner mina mallar till löven om det finns intresse av att få dem???
Ja ja, man kan inte vinna alla pysselfajter, ha ha.
Denna vecka blev en hel vecka med vab. Lite slut i huvudet av att försöka aktivera barn som är för dåliga för att vara i skolan men för pigga för att ens sitta still. I dag var det två av tre möjliga hemma och jag har fått ungefär 24% gjort av det jobb jag behövt göra. Men får skylla mig själv egentligen då jag har vägrat sätta dem vid skärm. Lite nördig där… Men då blir det ju upp till mig att aktivera.
Hur som helst, aptiten är inte den bästa på sjuklingarna så då tänkte jag på ett säkert kort som ugnspannkaka för att stå och vända pannkakor – där gick gränsen faktiskt. Men för att göra det skojigare tänkte jag att vi kunde hälla smeten i muffinsformar. Det blev pannkaksbakelser av det hela. Energirikt och och snällt i smaken samt söt sylt eller bär är alltid bra medicin tycker jag.
Helt och hållet ett experiment, aldrig tidigare gjort eller tittat på något recept. Och det gick ju hur bra som helst det!
Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Häll mjölken i en stor bunke och knäck i äggen. Vispa ihop. Häll i en dl mjöl åt gången och vispa ihop smeten mellan. Tillsätt salt.
Häll upp i muffinsformar, upp till hälften. (Jag hade stora formar men de var faktiskt för stora då pannkakan sjunker när den kommer ut ur ugnen.) Klicka i sylt eller lägg i bär. Sylten hamnade som en gömma i mitten medan blåbären flöt på ytan.
Grädda mitt i ugnen 20-25 minuter, tills den stelnat helt och fått gyllene fin färg. Känn med en sticka att hela pannkaksbakelsen stelnat.
Ta ut och låt svalna. Strö över florsocker och servera med grädde och en extra klick sylt om så önskas. Vilket vi önskade, ha ha!
Blev så där perfekt barnsligt gott. Riktigt bra medicin för de krassliga men bra även för mig som mår alldeles prima ju! Och nu med dessa i energidepån lär jag hålla högt tempo resten av dagen.
Vilken är den godaste gröten tycker du? Jag är är så svag för havregrynsgröt i alla dess former så jag måste väl säga havregrynsgröt fast att den gröt jag unnar mig när jag ska ha något mer festligt är mannagrynsgröt med socker och kanel. Ljuvligt!
Idag är det faktiskt grötens dag, hurra! Jag och dottern som jag fått mysa med under vabb firade lite i förskott med god grötlunch.
Havregrynsgröt – godaste gröten
Det som är så bra med havregrynsgröt är att den kan varieras i näst intill det oändliga. Med basen 1 del gryn mot 2 delar vatten kan sedan allt gott man kan tänka sig adderas. Torkad frukt, nötter, bär, frön, byta ut gryner, andra vätskor mm. Det viktiga för mig bara är att gröten fortfarande har en bra salthalt. Finns inget värre än en jolmig gröt. Salten behövs verkligen.
Och sen toppar så klart med det godaste äppelmoset – det som jag gjorde själv för nån helg sedan.
Oktober till mars är de två bästa grötmånaderna. Lite kallt på morgonen så gröt värmer och stärker och sedan ett sådant skönt sätt att vakna genom att stå och meditativt röra i kastrullen.
Denna gång gjorde jag en sats för två, delade upp och la blåbär i den ena och bitar av katrinplommon samt mandlar i den andra. Samma bas, olika smak och stil.
Vill testa mig fram med fler grötvarianter och mer smak. Får se vad det blir. Risgrynsgröt har jag ännu inte lagt upp på bloggen så det måste ju med. Julmyset!
Rotmos var något jag skydde som elden när jag var barn. Det kändes som en bestraffning när det orangea moset lades upp på tallriken. Vet inte om det är mina smaklökar som utvecklats eller att jag nu mer uppskattar smaken av kålrot bättre men det är ju så gott med äkta rotmos.
När sonen sjöng på Idas visa Lille katt: … jag vill ha rotemos till midda”, avbryter sig och säger: Jag vill också äta rotmos – det låter ju såååå gott är jag inte sen att leverera. Men jag tänker att deras möte med rotmos inte ska vara som mitt barndsommöte utan göra en lite mildare variant. Lite mindre kålrot och mer morot helt enkelt.
Och se: det gick hem. De gillade det!
Enkelt & milt rotmos
Ingredienser
8 mjöliga potatisar
4 morötter
1 liten kålrot
2 tärningar, grönsaksbuljong
1,5 l vatten
vitpeppar
50 g smör
0,5 dl grädde/mjölk
ev grönsaksspad
Gör så här: Skala och skär kålrot, morot och potatis i mindre bitar. Lägg kålrot och morot i en stor kastrull. Häll upp vatten i en annan kastrull och kloka upp. Smula ner buljongtärningarna och låt koka 1 minut. Häll över sedan i kastrullen med morot och kålrot. Låt koka 15-20 minuter tills kålroten blivit mjuk och lägg då sedan i potatisbitarna. Koka ytterligare 15-20 minuter.
När alla rotgrönsaker är mjuka och färdigkokta hälls de i durkslag i en skål så spadet sparas. Lägg tillbaka i stora kastrullen och mosa de varma grönsakerna med potatisstompare. I med smör och mjölk/grädde och stompa in. Smaka av med vitpeppar. Avsluta med att vispa moset luftigt med elvisp. Om moset är tjockt kan spadet från koket späda ut det.
Så härligt att laga med rotgrönsaker just nu när de är i säsong. Bra på alla sätt.
”Mamma – det luktar jul!” Måste vara kålen som sprider juldofter. Bra betyg bara det tycker jag.
Snabbt fixat, gott till tusen, prisvärt, i säsong och dessutom väldigt vackert.
När en vardagsmiddag med falukorv i köket också är vacker som en festmåltid.
Serverar med en supergod och krämig senapsås (recept på såsen HÄR). Bara klassiker!
Gött mos som det heter i Göteborg…
Och sedan en råkostsallad på riven vitkål. Riktig höstmiddag det.
Senapssås är en ny favorit hos mig. Eller en nygammal favorit för den har alltid funnits där men jag har inte själv gjort den så ofta på sista tiden. Nu när barnen blivit större och matmodigare får såsen kliva in och så klart gick den hem. Krämig, len och smakrik utan att bli för stark eller för pikant. Denna gång tog jag utan dijon för att inte skrämma iväg de små smaklökarna men ska nog smyga in lite nästa gång.
Hade den igår till falukorv med rotmos (recept finner du HÄR) så det var verkligen en sås med husmanskost-anor. Senapssås passar verkligen till skinka, kyckling, korv, fläsklägg och mm. Och den kan serveras både varm och kall. Jag är så där lagom och gillar den ljummen.
Gör så här: Smält smör och vispa i vetemjöl till en smet. Fortsätt vispa i mjölken, med plattan på mellan temperatur, lite i taget. Vispa tills alla klumpar lösts upp, smöret stelnar till klumpar när den kalla mjölken häls i. Fortsätt med all mjölk och låt puttra och sjuda i 15 minuter. Rör om då och då, ha koll på att såsen inte kokar över eller bränner fast i botten.
Klicka i senap och vispa ihop. Ta i dijon om du önskar hetta. Smaka av med salt och vitpeppar.
Hoppas det ska smaka. Fungerar som sagt till det mesta. Nu blev jag sugen på senapsås till vit fisk. Nästa middag kanske?
I helgen gick Open House Stockholm av stapeln och jag fick kliva in i Ralph Erskines ”Låda” ute på Lovön, väster om Stockholm. Eller det var ju så klart inte bara jag som klev in där utan vi var en hel drös av entusiaster och funkisintresserade som hade snappat upp Open House Stockholm. Det var drygt 100 olika byggnader som denna helg stod öppna. Allt från rikskända byggnader som slottet, KTH och Grand Hotell och sedan andra mindre kända som olika kollektivhus. Det jag ville gå till var Ralph Erskines kända hus Lådan eller The Box.
Efter en biltur ut i den vackra oktobersöndagen skulle vi parkera vid Rörby Gård och sedan följa skyltarna. Det var inte mycket till skyltar men det var desto fler hästar. På Rörby Gård var det nämligen en hästtävling av något slag samtidigt så det var enormt mycket trafik. Bilar fyllda av arkitektintresserade och bilar med hästflak fick samsa på den leriga parkeringen. Så galet roligt att iaktta faktiskt. Denna krock av fritidsintressen.
Efter några fel hittade vi rätt tillslut. Skyltarna var små och få men med ballonger. Mycket bra uppdrag att ge åt en 5-åring; leta efter ballongerna.
Ralph Erskines ”Lådan” på Lovön
Ralph Erskin flyttade från England till Sverige 1939. Han hade blivit intresserad av den stil som växt fram här i Sverige och blivit omtalad på Stockholmsutställningen 1930. Han hade fattat funkisen alltså. Ja du hör ju – det här är min kille det!
På Wikipedia går det att läsa: Han fångades av välfärdssamhälletstankegångar och av det nära sambandet mellan formgivning, arkitektur och socialt ansvarstagande. Något som låter som om det skulle vara idag.
Hans låda på 20 kvm som var hans och fruns samt de två döttrarnas hem under 4 år är verkligen en funktionalistisk dröm. Compact living på högsta nivå.
Det hus de byggde då 1941 var främst byggt av återvunnet (vilken hjälte) material så mycket av tex träplank osv hade ingen vidare livslängd. Den som nu går att se på Lovön byggdes upp 1989 och där var Erskine med för att se till att det blev på pricken rätt, fast med bättre virke så att säga.
Det var nämligen så att hans låda blev så känd och ansedd en sådan arkitektonisk viktig pjäs att den fick återuppstå av Arkitektmusset. Och så glad är jag att jag fick se denna pärla.
Så vad säger du… Ska vi kliva in?
På 20 kvm har han fått med det mesta men som min kompis undrade: ”vad är wifi.n?” skämtsamt så är ju såklart denna låda daterad för att kunna passa ett modernt liv men samtidigt så är detta en dröm för alla oss som önskar det enkla livet.
Smal terass utanför med utsikt mot ängarna där hästarna hoppade fint. Här kan jag tänka mig att sitta.
Min söner sprang snabbt in. Detta var ju faktiskt som en lekstuga och rolig att upptäcka. De baxnade när jag sa att en barnfamilj hade bott så här.
Vardagsrummet, arbetsrummet, sovrummet, allrummet, matrummet. Och här ser du den enda sängen upphissad i taket.
Inne i en av garderoberna fanns hissanordningen. Skulle du lita på den?
Jag bara älskar den här arbetsplatsen. Bordet fälls upp som på en väggfast strykbräda och sedan skjuts garderobsdörrarna för. Så smart, så snyggt, så… funkis!
Och det är något japanskt över det här också, eller hur!? På motsatt sida mot fönstren av hela väggen av förvaring bakom skjutdörrar.
Det mäktigast i rummet är ändå eldstaden. Så galet snygg.
Och ljusinläppet från de stora fönstren gör att den lilla ytan plus den mängd människor som var här (fick några bilder trots att det var trångt som en t-bana i rusningstrafik) ger stor effekt.
Köket bakom eldstaden är en funkisdröm. Massor av förvaring trots den lilla ytan. De runda hålen från eldstaden går igen i köket. Coolt.
Hatten av för dig Ralph!
Sedan började de små studenterna tappa greppet. Dags att tacka för oss.
Baksidan ställer jag mig dock frågande till.Vad kan meningen ha varit med den lilla ytan under tak? Förvaring av vädertåliga ting?
Ser jag inte ut att passa med en låda? Ta den här lådan, lägg på 100 kvm, lägg den vid en sjö och du har min största dröm här i livet!
SÅ mycket som nu lagts i inspirationsmappen i huvudet.
Slår aldrig fel – Naturen är den bästa lekplatsen.
Sedan var det promenad tillbaka till bilen och återigen närkontakt med hästgänget.
Det var en hel del osande högar att akta sig för vilket fick vår yngsta att ha roligare än alla lekland på senaste tiden. ”Akta bajset!!!”
Äldste sonen är som sagt världens djurvän. Som han älskade att få hälsa på alla vackra hästar.
Vid Rörby Gård finns även en liten filial till Lovön Magasin som är ett cafe och butik.
Hit får vi komma tillbaka till och ladda med aptit för de där mackorna såg magiskt goda ut.
Tackade för en helt magisk höstdag med inspirationsmappen full. Wow är allt jag kan säga!
