Jaha, nu var det förkylt! Tror inte jag är ensam om att snörvla och känna sig lite purken. 5 av 5 möjliga i familjen har drabbats. Och just det en av katterna nyser också.
Då jag jobbar mest hemifrån är det väl lite business as usual men det är ju skönt att kunna jobba i raggsockor.
Jag har aldrig gillat de där kosttillskotten. har liksom inte funkat på mig, brukar faktiskt få feber ibland. Kanske att det blir förryckte, inte anpassat efter mig?
Hur som helst – jag väljer då hellre att få i mig nyttigheter den naturliga vägen. Frukter, nötter, kryddor… Just nu är det ingefära som kroppen verkar ropa efter.
River färsk ingefära på en skål med det som finns i köket. Denna gång blev det keso, clementiner, äpple, päron, hasselnötter, tranbär och lite kanel. Samt då färskriven ingefära.
Så vansinnigt gott och både mättande och nyttigt. Med clementiner, kanel och ingefära får jag dessutom en liten härlig julfeelning. Och det är så klart alltid bra för hälsan, ha ha ha!
Nej, jag har inte helt bestämt mig ännu om min och monsternas relation är något vi ska bygga vidare på men först måste vi ju ge varann en rejäl chans. Började då med att minda upp den som sagt och nu ska den få ett bättre spelrum. Visst behöver man lite egen space i en relation…
Det lilla runda sidobordet få bli blombord i hallen. Då kan grenarna få växa åt alla håll.
(Och nej, som du ser har inte spegeln i hallen sålts än. Fick den inte såld på Blocket och ska försöka med Auktionsverket där jag själv köpte den 2004.)
Men alltså den där bastpinnen… Så himla ful! Ja ja, det handlar om att ge och ta i relationer.
Nu har vi många i familjen som fyller år. Dotter och yngsta sonen fyller med bara en dag emellan så det är liksom kalas i dagar här.
Detta skulle firas i det lilla men då vi är en stor släkt blir det många ändå. Om några veckor ska det bli kalas med hela min släkt men nu ”bara” lilla familjen + far- och morföräldrar samt gudfar.
Vi hade en dag fylld med aktiviteter så vi visste att det inte skulle finnas tid till att göra storslagen middag men vi löste det på allra bästa sätt. Ja, ett sätt som jag kommer köra på jämnt nu!!!
Men först det jag älskar allra mest: pynta, dekorera och duka!!!
Min mammas fantastiska ballongpump från 60-talet som jag lånat. Tydligen på långlån då den legat här ett bra tag… Finns ingen pump som går upp mot denna. Provat flertalet nya men de går sönder eller är värdelösa så om du ser en sådan här på loppis: ta den!!!
Satsade på att bara fixa matsalen. Ballonger runt om och ovanför. Rama in ordentligt.
Med rätt kort om tid och 11 runt bordet blev det i övrigt en snabb dukning med vardagsporslin men med kristallglasen i alla fall. Hade kökshanddukar till servett då det skulle bli pizza tyckte jag det passade.
Ju fler ballonger desto roligare.
I och med att det var kalas med färgglada ballonger ville jag fortsätta med mer färg även på bordet. Ingen bukett hann jag fixa och vardagsporslinet är vitt så då fick det bli färgade ljus jag hade i förrådet. Kul ju!
En dukning kan se fin ut men det är först när det är mörkt och mysigt med levande ljus det är riktigt färdigdukat.
Och ser jag då den här lille parveln (i sin present-,morgonrock) stå och hålla på vid chipsen. Så där tyst att man förstår att det är nåt bus på gång… Och japp, han tog läsk och snacks på en gång. Går ju i och för sig fortare men vet inte om det blir så mycket godare. Han tyckte i alla fall det.
Pizzabuffé
Även om det var kalas för flera så var det ju ändå dotterns dag och då fick hon bestämma meny. Fanns bara en sak hon ville ha: Margaritapizza. Alltså den tråkigaste pizzan man kan tänka sig. Eller en baspizza som jag och maken då konstaterade. Då kläckte vi den goda idéen att vi köper en massa Margaritapizzor och sedan har en plockbuffé av saker man kan lägga på sin pizza om man vill.
Oh My God vad det blev bra. Hela fantastiskt faktiskt. Alla gjorde sina egna pizzor och fick precis det de ville och vi lyckades på ett smidigt sätt komma undan hela baka-pizza-för-11-pers-stressen.
Med pizzorna kommer så klart pizzasallad (tydligen bara i Sverige det är standard…) men vi la till en skål bladsallad. Sedan var det körsbärstomater, mozzarella, burrata, gorgonzola, bresaola, parmaskinka. och smaksättarna peppar, oregano, balsamvinäger, tryffelolja och olivolja. Här hade vi så klart kunna haft oliver, lök, svamp mm men nånstans måste man stoppa.
Och så perfekt att hålla dem varma i ugn medans man tar några i taget. Så smidigt!!!
Bara att ”slajsa” upp och börja toppa.
Guuuu så gott det blev. Och så roligt. För den som inte vill ha så mycket pizza gick det ju bra att göra sallad och för tex lillkillen som inte vill ha något på fick en klassisk Margaritapizza.
Inget födelsedagskalas utan tårta och vid så här festliga tillfällen krävs det ju en isfackla kan jag tycka!
Myset! Och detta var det lilla firandet, om några veckor blir det storfirande med mina brorsor med familjer och fler födelsedagsbarn. Hektiska dagar minsann.
Fast vissa verkar ta det lugnt. I sina hett efterlängtade kattöron-hörlurar i silver/regnbåde/glitter. Som han önskat sig dessa!
Förra veckan skrev jag om den lilla kökshyllan och lite om att jag faktiskt kan känna mig glad av den. Ett annat hyllsystem, eller vad man ska kalla det, i köket som också gör mig lite upprymd är vitrinskåpet. Det är både funktionell förvaring och samtidigt vacker del i köket. Som ett levande tittskåp kanske?
Nu är det städat och helt klart värdigt att visas upp, ha ha ha! Ja för tro inte att det ser ut så här till vardags när det öppnas flera gånger varje dag för att dra fram flingor, müsli, pasta mm.
Glasburkar! Jag är besatt av glasburkar. Kan tydligen aldrig ha för många. Och det blir ju så fint när det just är ett vitrinskåp med glasfönster och dörr. Blir liksom lite lugnare är med förpackningar i papp med mycket tryck på.
River av den information som behövs på originalförpackningen, tex risets koktid, och lägger i glasburken ihop med riset.
Den stora skorpburken i metall och glas var ett sommarens bästa loppisfynd. Bjuder helt klart in till kvälls-te med skorpa.
Vad som står ovanpå vitrinskåpet? Jo det kan du se HÄR.
Vad jag gillar och inte gillar det är jag väldigt tydlig med men just nu vet jag dock inte vad jag ska tycka om min monstera. Jag är inte bra på det här med växter, jag vet. Gröna fingrar har jag aldrig fått hur mycket jag än jobbat på det.
Min monstera har levt här hemma i flera år och jag har verkligen inte tagit hand om den på bästa sätt. Usch och fy – nu är jag skyldig till missvård av växter igen.
Men att monstera är så poppis måste ju ha att göra med att den är så lättskött. Den liksom lever vidare, kämpar, trots att den kanske inte får så mycket kärlek.
Nu har dock min monstear växt sig lite vildvuxen och jag funderar på att ge den till någon som kan ta bättre hand om den och ge den den kärlek den förtjänar. Ska först göra ett försök att se om vår kärlek ändå kan få leva lite till.
I det här fönstret har den stått och då den bara har en väga att slänga ut sina grenar mot blir den ju liksom vriden och ensidig. Grenarna har tvingats ut mot rummet medan bladen så gärna vrider sig bakåt mot ljuset. Så kan vi ju inte ha det!
Vad jag har emot monstera är just denna! Den här apfula pinne som monsterna tydligen så gärna vill ha för att klättra på. Men som i alla relationer så måste man ju både ge och ta. Vill nu denna gröna vän ha den får jag ge den.
Jag testar att binda upp monsteran på den.
Men hallå så fult! Näe!!! Inte alls så jag känner att den ska se ut. Är detta inte lite kejsarens nya kläder? Är den verkligen så snygg???
Ja, den ska få sig nu lite bättre rymd och se hur den gillar det och kommer må. Vår parterapi fortsätter ett tag innan jag/vi känner om det är dags att gå skilda håll…
En fredagsbukett med torkad bomullsblomma för evighetsbuketter. En bunt med gosig torkad bomullsblomma är inte bara vacker att se på utan även så lockande för barnen att känna på. Den liksom bjuder in till att röra.
Torkad bomullsblomma
Har länge tänkt köpa mig några pinnar med bomullsblommor men nu äntligen kom jag till skott. Du har sett dem överallt va? Jag kan i alla fall känna att de varit med i både inredningsreportage, reklamskyltar för smink och med i modestylingar. Förstår det för den är ju så fin och just bomull är ju ett material som används till det mesta och passar in överallt.
Och nu passar den in superduperbra på vitrinskåpet i mitt kök.
Här blir det hastigt och milt i sin färgskala men jag ser ju hur den kan matchas med grangrenar till jul och varför inte knoppande grenar till våren? Skulle säga att det är en bra investering som kan hålla i en evighet.
Och här är 3 pinnar med torkade bomullsblommor tillsammans med andra saker som är bra att styla med; torkad vallmo, gamla vinkorkar och lök till matlagningen.
Då kör jag årets första juliga inlägg och jag vågar ge mig på en trendspaning för julen. Kanske lite vågat men det är något jag sett dyka upp lite var stans och det är väl definitionen av trend?
Potpurri! Ja, det är något jag inte trodde att jag skulle ägna ett inlägg åt faktiskt. För mig är potpurri något som synts på restauranger som en lite bortglömd dekorationsdetalj i något dammigt hörn men som så mycket annat handlar det om presentation. I rätt miljö kan den mest udda sak komma till sin rätt.
Potpurri till jul
Definitionen av potpurri är blandning. På franska betyder det rutten kruka och var ordet för en blandningsrätt. Ja, lite som den svenska pytt i pannan vilket också är en liten knasig benämning om man tänker på det. Men det är just blandning av torkade örter, kryddor och blommor som är ett äkta potpurri. Något som ska ge goda dofter.
Och goda dofter är väl precis vad man vill i jultid. Så många dofter som man kan koppla till julen som kan passa perfekt i ett julpotpurri – kanel, gran, apelsin, kardemumma, nejlikor…
Och sedan en annan sak med ett potpurri är ju att den kan bli otroligt vacker. Länge! Ett hållbart julpynt som kan skapas nu och hålla sig fin ända till mellandagarna. Hur bra är inte det då!!!??
Men hur var det nu? Visst kan man droppa lite väldoftande oljor för att förstärka dofterna? Har en badolja av granbarr – den kanske jag kan droppa på kottarna lite?
Så det är bara att samla vackra kottar, ta fram kanelstänger och torka skivad citrusfrukt i ugn mm och lägga på fat eller grunda vaser! Årets första julpyssel 🙂
Kära julvän!!! Som jag vet att du väntat och längtat, eller hur?? Ha ha ha!
Nu kliver vi in i november och då måste jag så klart börja julen. Jag har hållt mig ska du veta. Inte velat ta ut det för tidigt för vi ska ju hålla på i dryga två månader.
Det ligger paketinslagningar, julpyssel, julgodis, tips o trix och allt annat mysigt att inspireras av ända in i julafton. Så länge kan du kolla i mitt jularkiv för där finns det ju massor att ta av redan.
Kanderade päron med läskigt spännande grönt sockertäcke och knotiga grenar blev ett roligt och lite annorlunda halloweengodis. Tänker att det är som häxans giftpäron.
Kanderade päron
Ingredienser
8-10 päron 8-10 st långa pinnar
3 dl socker
1,5 dl vatten
2 msk glykos
1 tsk hushållsfärg
Gör så här: Torka av päronen ordentligt med kökshandduk eller hushållspapper. Vrid och dra bort skaftet och stick sedan ner en lång pinne i päronet. Lägg och vänta bredvid spisen på bakplåtspapper.
Häll socker, vatten och glykos i en kastrull och koka upp tills allt socker löst sig och det blivit en genomskinlig vätska. Låt koka på medelhög temperatur till sockerblandningen nått 120°C. Använd gärna sockertermometer men om det inte finns går det bra att göra kultestet; droppa lite sockerblandning i en kopp iskallt vatten – om det stelnar helt och snabbt är det klart. Häll då försiktigt i hushållsfärgen och rör sakta ihop.
Sänk ner spisplattan till svag temperatur och doppa ner ett päron genom att hålla i pinnen. Luta kastrullen något så stora delar av päronet som möjligt täcks av sockersmeten. Lyft upp och snurra lite så överflödig sockersmet rinner av. Ställ sedan rakt upp på bakplåtspappret för att stelna och svalna. Upprepa med samtliga päron.
Blir så där härligt knäckigt och crunchigt samtidigt väldigt saftigt från päronet.
Frågan är bara om man vågar ta ett bett i häxans giftgröna päron…
Kanske inte att man just nu behöver ett flugskydd då det inte är varm sommar med surr i luften men ett bra matskydd (ett sk food cover) kan behövas året runt. Små ivriga barntassar som vill åt småkakor kan ju dyka upp när som helst.
Jag såg så fina matskydd på Rosendal här om sistens och så var matskydden överallt i somras tycker jag. Men nu blev jag påmind och då slog det mig att jag ville göra en själv. För liknar inte, speciellt den klockade, en lampskärm?
Med en naken, gammal lampskärm, tyll och limpistol borde det ju gå att fixa till en själv tänkte jag.
Klart det gjorde men det behövdes både en och tre försök innan jag kom på vilket sätt som fungerade bäst för denna skärm.
Denna skärm är rätt liten och nu fick jag helt klart blodad tand (bildligt) så jag vill hitta en bamsing till lampskärm och göra en till. Kanske i lila…?
Gör ett trendigt matskydd
Jag ska beskriva hur jag gjorde men då inte alla lampskärmar är lika min så kommer det självklart inte vara en exakt beskrivning. Och jag hoppar över de första försöken som gick åt skogen…
Jag klippte till en tygbit som mall efter att ha måttat på min lampskärm, på en av sidorna. Nålade fast på tyllen och klippte ut 6 stycken likadana. Innan tyllen skulle fästas vred jag upp lampfästet så det blev som ett handtag. Sedan limmade jag med het limpistol längs en bit på en sida, på skärmstommen och la på tyllen. Limmade och fäste efterhand tills en sida var täckt och sträckt. Klippte bort överflödig tyll. Jag limmade och fäste på utsidan men det är en smak- och ambitionssak. Fortsatte hela vägen runt och sedan klippte jag till en bit som tak. För att få in den klippte jag upp som ben för att tyllen skulle ligga plant vid handtaget. Limmade fast på samma sätt som på sidorna. Torkad lim från limpistol är inte det vackraste som finns så jag klippte till bitar av kraftig bommullssnöre och limmade ovanpå. Avlustade med att klippa bort överflödig tyll, stora limpluppar, limtrådar och snörtåtar. Klar att användas.
