Etikett: födelsedagsmiddag

Tack snälla för alla grattishälsningar! Wow, vad mitt Instagram plingade av de mest underbara hälsningar. Ni är underbara.

Ytterligare en födelsedag har lagts till och jag är så glad för det. När jag var 20-nånting så var alla över 40 passé, ointressanta och på väg utför. Så fel jag hade – det är ju nu, efter 40, jag verkligen lever livet och skapar något. Himlastormande egentligen. Men, det kanske är ett annat inlägg för nu tänkte jag visa lite hur denna rätt egentligen ointressanta födelsedag blev så fin.

Vaknade av att en liten 4-åring vänder, vrider, lägger fötter i mitt ansikte medan han själv sover som en stock. Jag sover räv, för det ska man göra på sin födelsedag.

Maken tassar ner, stora syskonen kommer in och försöker väcka lillebror. “Kom, vi ska göra frukost åt mamma” väser de. När de tre går ut ur rummet säger äldste sonen “Förlåt att vi väckte dig” för han genomskådade min rävsovning, ha ha!

Efter skrammel och klang i köket hörs det sång, steg i trappan och en glad familj kommer med min favoritfrukost på en bricka.

Grekisk yoghurt, frukt å bär, nötter och rinnande honung. Barnen ansvarade för uppläggning. Jag har närt en matstylist vid min barm…

Efter lämning fixade jag för den fotografering jag skulle fylla arbetsdagen med. Ett kul och gott samarbete. Och köpte mig en riktig födelsedagsbukett.

Sedan förlöpte en fotodag i allt för snabb takt hemma i köket. Det blev både gott och snygga bilder om jag får säga det själv. Ska bli kul att visa upp för er.

Hämtade barnen från skola och förskola för att förbereda för kvällen.

Matsalen fullkomligt badade i solljus. Måste fixa gardiner att kunna hänga upp sådana här dagar för det blir faktiskt för ljust.

Jag är så förtjust i Royal Copenhagens musselmalet, som ni vet, och köper allt jag finner på loppisar som kommer i min väg. Som denna assiett hittade jag nu i påskas i Skåne för 40 kr. Det är ett kap!

Jag hade lyxen att få bestämma meny. Hade tre önskningar: sparris, löjrom och sill.

Maken var mästerkock och dukade upp pizza bianco med löjrom, stekt sparris med prosciutto och sedan en härlig sillmiddag med 6 sorters sill och gubbröra. Ostar och knäcke så klart.

Min typ av lyxmiddag. Alltid rätt med sill!

Sedan var det presentöppning och barnen bjöd på så mycket gåtor, musik- och dansshower så det till slut snurrade i huvudet. Mycket tacksam över den här dagen med mina nära och kära. Jag är född 21:21 så just då lyckades vi fira lite extra.

Och det här med att åldras säger jag som Giorgo Moroder:

På med dansskorna, höj volymen och släpp loss oavsett kroppslig ålder. Nu kör vi!

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

“Åh du fyller ju år snart! Vad ska du hitta på? Vad ska du äta?” undrar nära och kära. Får man säga att jag inte tänkt på det och knappt bryr mig? Är det för att jag passerat ett streck för ett tag sedan och avdramatiserat hela grejen födelsedagar? Eller så är jag inne i en matdepression nu igen. Nej, inte det att jag inte vill eller kan äta – det är det inga problem med, utan att jag inte är sugen på nåt annat än bacon, gröt och rostat bröd med smör typ. Tappat smaken på nåt sätt. Detta kommer ibland, inte ofta, men tillräckligt för att jag ska känna igen det.

En kollega för längesen myntade ordet matdeprimerad  (hon var för övrig redaktör på en av landets största mattidningar) och ända botemedlet var raggmunk med fläsk och lingon. Håller helt med. Salt, syrligt, fet, energirikt och jäklit gott.

För att få igång inspirationen tittade jag på tidigare födelsedagar – en av fördelarna med att ha en blogg. Häng med nu för nu far vi bakåt i tiden!

Förra året önskade jag mig en italiensk buffé.

Wow, vad fint det blev. Så smidigt att plocka fram en massa delikatesser och bygga ett vackert bord. Och det var precis enkelheten jag var ute efter då för det var en rätt kaosig och utmanande period…

Året där innan var det minsann pompa och ståt med skaldjur och franskt.

Oj vad bortskämd jag blev här. Och jag minns hur kul det var att göra tillsammans med hela familjen. Det var en mycket glad dag och tid.

Och så året innan det var det ju väldigt speciellt då vi hade min födelsedag på samma dag som dopet för lillkillen.

Det var snittar, smörgåstårta och sedan en hel diskbänk av charkuterier. Bästa dagen, godast maten. Ler vid minnet och är så tacksam.

Och så backar vi till 2013 och ser en japansk måltid.

Här hade jag en nästan 6 månaders bebis och en 3 + 4 åring och var rätt svajig. Minns att jag ville ha enkelhet så en löpe-sushi var höjden på lyx.

Wow, vad denna memory-lane var nyttig. Har hänt en del om man säger så. Och jag ser hur mitt fotograferande har utvecklats.

Lite hungrig blev jag allt, eller ja, hungrig det är inte det som är problemet utan vad jag ska vara hungrig på. Nu har jag haft födelsedagar i Italien, Frankrike, Spanien och Japan. Kanske i Sverige nu. Är det raggmunk det ska bli?

Måste bestämma mig NU! Tips???

Jag hade tre önskningar till min födelsedag och alla gick i uppfyllelse. Så galet tacksam och glad!

Efter en tid av mycket stök och bök var det skönt att släppa allt och känna nuet och lugnet. Min första önskan för min födelsedag var att bara ha lilla familjen samlad och njuta en riktigt god, maffig middag som jag visste att alla i hela familjen skulle gilla. En italiensk plockmiddag. Ganska enkel att sätta samman om man köper färdiga saker från butikshyllan; oliver, tapenad, inlagda kronärtskockor, skinkor, ost, päron, tomat, mozzarella och kex. Det enda som måste lagas är pastapesto. Blir så gott och snabbt får man till världens snyggaste lyxigaste buffé.

Jag älskar att bygga upp buffeer i köket. Det blir så vackert för ögat och det vattnas i munnen av att se allt tillsammans. Sen blir middagsbordet lugnare, inga armar som sträcks över tallriken med risk att man tappar en oliv i nåns glas eller få en gaffel stucken i armen.

När vi rörde i peston i pastan och den där omisskännliga doften av basilika slog emot oss insåg vi hur längesen vi åt just pastapesto. Ett tag, för typ 7 år sedan, var det ju standard, alltid en pastapesto. Blev ett kärt återbesök. Och de små älskade det. Lär bli fler gånger.

Vårt matbord står vid ett fönster som fullkomligt kastar in kvällssolen. Blir nästan outhärdligt starkt ljus och jag har en bra plan på en temporär gardin för det rör sig bara om några få timmar om dagen, några få månader om året gardinen behövs. Men det är ett annat inlägg… Jo, som sagt, det var starkt ljus så dottern behövde keps och storebror flyttade iväg lite.

Hur gott???

Maken och storebror överraskade ju mig med min drömfrukost, nu slog de till igen med en gammalmodig tårta och familjeikon – Budapeststubbe! Jag smäller av!!!

Jag fick fin hjälp att blåsa ut ljusen av lillkillen.

Nötmaräng, grädde, inlagda mandariner och lite choklad. Så perfekt. Har aldrig bakat själv men nu blev jag lockad.

Sen kom då önskning nummer 2. Jag har alltid tyckte det känts lite fel att önska sig saker i vuxen ålder. Jag har en lön som gör att jag borde kunna köpa saker själv så att säga. Men nu, vid 42 tyckte jag mig faktiskt våga önska något rejält och inte bara “en fin tvål, kanske?”. Jag tog i och önskade mig en sak som jag suktat efter länge, länge, länge. Och då jag håller på å bygger upp ett hemmakontor så är det faktiskt även ett behov. Vad kan det vara…???

Jo, världens snyggaste papperskorg. Känner mig lika bortskämt lycklig som när jag fick min enormt efterlängtade Monchichi som barn. Lovar!

Sen var det läggning av barnen med gonattsagor som höll på att knäcka även mig. Men, önskning 3 var ju kvar. Jo, jag önskade få en supé med maken. Att sitta still och prata utan barn, jobb, tv-titt på baklagning eller viktminskning. Som att gå på dejt hemma så att säga.

Det blev en helt perfekt födelsedagskväll. Dagen var inte så dålig heller med spontanbesök av mina finaste tjejkompisar. Det tråkiga var att ett jobb var tvunget att levereras och jag missbedömde tiden så det blev ett alldeles för kort möte. Kärlek till er bruttor och förlåt. Kompenserar senare <3

Dotterns ben är lite bättre. Hon är fortfarande liggande men så himla tapper. Känner dock så dåligt samvete över att jag måste jobba medan hon ligger där. Svårt att kombinera. Detta sk vobbande tär på själen.

Bygget går nu över till en målningsfas så ljuden har stillats. Nu kommer det istället bli omöjligt att sova på övervåningen då det kommer vara så starka ångor. Den trävägg, fanérvägg, som sätts upp ska målas och lackas i omgångar.

Så, med detta säger jag TACK för alla fina, kära, varma hälsningar. Det är så värmande att fylla år med de nya sociala digitala kanalerna, hälsningarna blir så många och för varje “grattis” växer själen lite.

Då var man alltså 40+. Äntligen är jag på rätt sida. Detta firades igår med min fina familj. På dagen åkte vi till Jungfrusund på Ekerö för en helt fantastisk brunch. Där dök även mina föräldrar upp och överraskade mig. Hade tänkt ha en väldigt lugn och stillsam födelsedag i år. Förra året när jag fyllde 40 var det mera uppståndelse och gäster. Dottern var mycket besviken på kvällen: “När kommer alla kompisar?? Va! Är det bara vi?” Hon är van vid mycket folk här då vi har så stora familjer, jag å maken.

Jag är grymt bortskämd med en make som är som en gastronomisk jukebox. Om jag önskar något så skapar han det. På min önskelista stod det fransk mat med bouillabaisse. Han lagade maten ihop med barnen medans jag dukade och softade. Det är bland de bästa presenterna man kan få.

Barnen har hittat en ny favoriträtt – havskräftor. Äpplet faller alltså inte långt från trädet…

Måste tipsa om Picard om ni inte hört talas om dem. Picard är en fransk matkedja som öppnat butiker i Stockholm och Uppsala. Det är butiker med endast frusen mat. Låter kanske lite torftigt men det är ruggigt smart. Speciellt om man som i detta fall ville göra en avancerad rätt men inte kan lägga hur mycket tid som helst. Färdighackad lök och kryddor tex.

Och deras snittar är grymt goda. Om man inte berättar att de är färdiggjorda och köps frusna kan man lura vem som helst med att de är hemmagjorda. Och jag och maken hann få i oss en var innan barnen rafsade i sig alla.

Ska det vara fransk mat ska det även vraa fransk dryck. Maken hällde upp en pastis. Alltså, jag gillar det mesta men jag tror att jag behöver stå vid en boulebana i Provence för att verkligen uppskatta denna dryck. Men snyggt är det ju…

Det är inte alla som gillar ostron men jag är helt galen i dessa havsmolusker. Med citron så är det som att “äta sommaren”.

Dessa visade sig vara gröna! Lite oroliga googlade vi och fick läsa att gröna ostron tydligen ska vara extra delikata. Jaha, men grattis då!

Slurp!

Dukade på min nya vaxduk. Rätt enkelt men smakfullt.

Porslinet är från Gustavsberg och vinglas från Orrefors

Dottern fick göra en rouille – en sorts aioli gjort på torrt bröd och olivolja. Hon älskade att mortla (eller mosa som hon sa) brödet.

Och då var det serverat!

Jag ville inte göra en tårta utan portionsbakelser i stället. Det är liksom lite mer jag över det. Jag bakade smördegsbakelser som fylldes med vaniljkräm och skivade jordgubbar. Blev rätt stora men då smördegen är så luftig så tog det bara några få tuggor innan de var borta. Eller så var det för att de var så goda…

Sen sa de två stora barnen att i och med att det var min födelsedag fick jag välja kvällsfilm. Schysst!

Valde en favorit från min barndom – Annie. Jag somnade som en stock ca 1 timme in i filmen. Förortsglamour.

SparaSpara

Kommer du ihåg hur det var när man var liten och skulle få välja vad som helst till middag på födelsedagen? Maken frågade mig detsamma nu och då tog jag i. Bästa att passa på 😉 Kände att det skulle vara kul att testa något nytt och festligt, speciellt då vi fick vara hemma med vattkoppspojken. Det blev en japansk middag med sushi, sahimi, edamame, algsallad, kimchi och kålsallad. Vet inte om det var mitt Omega 3-begär som suktade efter lax men det var så gott och fräscht. Och så klart, barnen är mycket förtjusta i lax med soja så det gjorde ju valet lite enklare. Mina föräldrar kom över så det blev ett litet firande detta året. Men som sagt, får ta igen.

Edamame (sojabönor) köper man numer i dagligvaruhandeln och är snabba och enkla. Koka upp och låt sjuda nån minut. De är förkokta men behöver kokas nån minut bara. Häll av och lägg upp. Några nypor flingsalt över och sen redo att serveras. Obs, inte skidan, bara bönorna.

Kålsalladen är min variant av den starkare kimchin. Jag gillar verkligen kimchi, den syrade och kryddade salladskålen men den kan bli för stark för mig. Jag gör en mycket mild variant; Skiva ett helt salladskålshuvud och lägg i en plastpåse. Häll över 1 dl soja, 2 msk vitvinsvinäger och lite flingsalt. Knyt ihop påsen och “buffa” så salladen marineras. Låt ligga i kylen tills det är dags att servera. Ju längre den får ligga desto mer smak. Vill man så kan man hetta upp salladen med chili eller blanda i lite av riktig, stark kimchi.

Sashimi, mmmm så gott. Det är alltså sushi utan ris. Köper Salmalax som är färdigfilead lax och den skivar jag upp i lagom tunna skivor. Vinst varje gång, det går inte att misslyckas med den laxen. Doppar i soja och sen; mums.

Har en dröm om att få åka till Japan nån dag. Föreställer mig att det är fantastiskt och häftigt. Den gamla historiska kulturen i kombination med det moderna pop-samhället verkar så intressant. Nån dag, nån dag…