Etikett: hortensia

Alla säsonger har sin blomma och nu är det hortensia, snittblomman, som fullkomligt tar över blomsterstånden på torgen. Finns i flera färger; vit, rosa, blå, lila och min favorit – den som skiftar i grönt och lila.

Deras fantastiska blommor är stora som badbollar och med det behövs det ju bara en säger en hortensia för att det ska bli en hel bukett. Så detta är även budgettips – endast en blomma som bukett är ju så klart billigare än flera mindre.

Vi har en fin rabatt utanför huset med hortensia men de låter jag få just lysa med sin skönhet där.

Tips till snittblomman hortensia

• Hortensian har en kraftig stjälk så de ska snittas med i ett långt diagonalt snitt för att kunna suga upp så mycket vatten som möjligt.
• Ta bort de blad på stjälken som kan hamna under vattenytan i den vas du väljer.
• Hortensian vill gärna ha lite ljummet vatten och addera på normal dos näring för extra kraft.
• Ställ vasen ljust men inte i direkt solljus då de fina blombladen lätt kan torka ut i kraftigt ljus.
• Hortensia är inte förtjust i drag så låt den stå bit bort från dörrar.
• Som med alla snittblommor mår de bra av att ställas svalt nattetid om möjligt.
• Hortensian är duktigt tålig och kan hålla sig pigg upp till 10 dagar om du gör enligt tipsen ovan.
• Men jag vill tipsa om att efter hortensians glansdagar låta den torka helt för den är väldigt vacker även som eternell-typ.

En ovanlig fredag

Jag köpte denna fantastiska, nästan helgröna, blomma på väg hem igår. Efter en intensiv dag med så vitt skilda saker som reklamfilminspelning i mitt hus, slutgiltigt val av färg till väggarna i Snickeriet, hämta min dunjacka som varit på flykt i ett halvår och nu återfunnits, svara på 1000 och en mejl, fotografera och redigera jobb och handla för fredagskvällens kvartersträff hemma hos oss. Sedan hämta 3 barn + kompis på skola och förskola som ville ordna café på gatan så vi bakade chokladbollar samtidigt som jag förberedde en after work för 30 glada grannar.

I det område där jag bor är vi väldigt sociala. Det finns en mejllista som går ut till de grannar som vill ses för en fredagsdrink, en kvarters-after work. Det är ett rullande schema där alla familjer får tilldelat sig en egen fredag och nu var det vår fredag. Detta hade jag helt förträngt! Då tar jag till mina snabbfix-knep:
• Plocka bort allt i hallen
• Ta en kasse och lägg ner allt som är på alla ytor så det blir “städat”
• Byta handdukar på gästtoaletten och torka handfatet
• Ställ fram dricka och glas så alla kan sköta sig själva om det är mingelfest
• Placera ut skålar med snacks på flera ställen så det känns okej att röra sig runt.
• och så då någon färsk blomma så det känns inbjudande och fräscht. Med denna ensamma maffiga hortensian så var ju blomfixet gjort på en handvändning.

Behöver jag säga att jag somnade lätt och gott sedan?

Varje dag när jag kommer hem tänker jag: efter middan måste jag plocka in några hortensior. Minnet är kort och kroppen är trött för nu har det väl gått två veckor utan några hortensior plockats in. Men, nu skedde det! Med sax plockades två enorma stänglar. Nån på jobbet sa att det var ett hortensia-år för alla som har några i sina trädgårdar vittnar om att de aldrig varit större. Kan bara instämma.

Här växer dem vid källaren och vid trappan upp till trädgården. Som ni ser så har ingen i detta hushåll lagt kärlek på trädgården. Det krävs väl en machete för att ta sig fram där i djungeln. Lite exotiskt liksom. Ojoj, ännu en grej på to do-listan…

Ställer dem i vardagsrummet och blir så impad av att endast två blommor kan bli en hel bukett.

De där vita papperslyktorna ovan har jag vikt själv och du kan läsa om hur man gör dem HÄR. Rotting är sedan en tid min svaghet – läs mer HÄR.

I går knep jag det sista exemplaret av Brooklyn Flowers i en bokaffär nära jobbet. Har suktat länge och det är alltid härligt att på löningsdagen få unna sig en present.

Denna bok är mitt starkaste boktips jag någonsin kunnat ge. Så fantastiskt vacker och inspirerande. Jag vill också bo med nakna tegelväggar hemma och skapa blomsterbuketter a la 1500-tals målningar från Nederländerna.

Länge har jag köpt kokböcker bara för att dregla över bilderna och kanske inte sen alltid laga från dem (nån som känner igen sig?). Detta är nästan likadant – som en kokbok för vackra buketter. Detta blir min kvällslektyr många kvällar framåt.

________________________________________________________

Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena
Och på Instagram heter jag @helenalyth

Ja, här kommer ett egentligen ointressant inlägg som inte på något sätt kommer förändra världen eller hjälpa några i nöd. Kommer inte vinna några priser i några bloggtävlingar heller… Men ibland så kan man inte låta bli att gilla det enkla. Att känna lycka i det banala.

Jag var med dottern i en blomsterhandel i söndags och hade lovat henne en blomma. Hon skulle få välja vilken som helst. (Fast hade hon valt en löjlig liten yttepyttekaktus eller grotesk köttätande växt hade jag försökt styra henne åt ett annat håll, det ska erkännas…) Nu hade hon faktiskt den goda smaken att välja min favoritblomma så här på hösten – hortensia, snittblomman. Endast en stängel kan ge lika mycket effekt som en hel bukett tulpaner tycker jag. Så ståtlig och så maffig. Favoritfärgen är den som går i grön/lila/brunt. Riktigt höstig och läcker. Nu föll valet på en vit/rosa/ljusgrön hortensia. Så söt och fin.

Denna ensamma stängel får nu pryda matbordet och jag blir glad. Glad över att det enkla kan vara så vackert. Som en pasta pesto när den är som bäst t.ex. Inga krusiduller, utan rätt på bara. Och funkar varje gång.

Sen så blir jag så varm och mild när dottern vill hålla i ”sin blomma”. Ha den bredvid sig när hon ska sova. Den är ju ungefär lika stor som hon så hon måste tycka att det är ett träd hon fått med sig.

Hur som helst. Vad jag vill säga är att jag from nu och några veckor kommer vilja fylla hemmet med hortensia, snittblomman. Det är ett steg i höstriktningen för mig. Inga skira ängsblommor utan tunga maffiga blommor och så ett gäng tända ljus. Så ser min plan ut. Som sagt, inget världsomvälvande, bara en höstig vardag…