Om jag får endast säga två saker på vad en sommarlovsdag ska innehålla så måste det blir bada på dagen och grilla på kvällen med långmiddag. Om man liksom ska koka ner en dag till en essens så att säga.

Här på Koster så är det precis det som erbjuds. Ett sommarlovslunk med vädret som sätter dagens riktning.

Med badkläder, picknick och krabbfiskeattiraljer promenerade vi till Norrvikarna.

Perfekt strand med både sand och klippor, lagom grunt för små barn och sedan en helt underbar liten ö, klippa, att klättra upp på och hoppa ner i vattnet från.

Samt krabbfiske så klart!

Startsträckan för att barnen att komma igång är nog på en centimeter.

Alltid lika spännande att se dem, släppa dem och leta fler.

Naturen är bästa lekplatsen.

Och nybakade kanelbullar från Bastes satt fint i solen.

Promenerade åt andra hållet på vägen hem. Det är det som är bra med öar, man kan gå åt olika håll med samma slutmål. Passerade vad jag tror är Sveriges vackraste campingplats.

Koster ligger på gränsen mot Norge och här är det verkligen gränsland. Lika många norska som svenska flaggor.

Och så klart grillades det till kvällen. Vår förplanerade, in i minsta detalj, veckomeny hade hamburgare som middag en kväll. och det blev alltså denna kväll.

Och de burgare som blir över blir till lunch i bröd dagen efter. Mycket välplanerade efter förra årets alla erfarenheter.

Vår terass som kändes som världens bästa uteservering.

Och vad är bästa efterrätten när man grillat? Marshmallows funkar varje gång.

Inte för att skryta men har du sett en bättre grillad marshmallow???

Slurp så var både middag och dagen slut. En alldeles perfekt vanlig dag!

Koster är alltså två öar, NordKoster och SydKoster och även om det bara är 60 meter mellan öarna är det en upplevelse av att det är riktigt långt mellan öarna. Som besökare och icke-ägare av egen båt får man antingen ta den stora färjan som kommer en gång i timman ungefär och går in till Strömstad som slutdestination eller den lilla linfärjan som går mest hela tiden.

Denna dag hade vi bestämt att vi skulle cykla med våra vänner på SydKoster där de håller till. Nord är en så kallad vandringsö så där finns ingen cykeluthyrning och man får inte heller förra över cyklar från Syd till Nord. På Syd däremot finns en stor uthyrning och flera ställen att lämna tillbaka sin hyrcykel på. Ön är platt så det är verkligen en underbar plats att ta sig runt på cykel för alla.

Även om turen är kort över sundet är det spännande för de små.

Cyklar och hjälmar utprovade och hyrda.

Bara att ta den som passar.

Nu var vi redo och vännerna hade fika i sina cykelkorgar. Redo för en rundtur och bad.

Cyklade så långt det bara gick, till den sydligaste punkten på Syd. Nu fick vi gå en liten bit i jakten på en vik med strand vi fått tips om.

Visade sig vara den underbaraste lilla plats vi kunde tänka oss.

Att leta krabbor, musslor, kräftor, fiskar och annat spännande i strandkanten är alltid ett nöje.

”Kanske att den där lilla bryggan vid boden är en bra plats för fika?”

Jajamensan!

Alla ingredienser man önskar för en gofika!

En måste-bild!

Med salt i håret och lättbrända axlar cyklade vi tillbaka. När vi ändå var på Syd skulle vi passa på att komplettera i butiken.

I korsningen vid ICA är det liksom alltid full fart. Alltid något som händer och folk som samlas. Här var det Olle som sålde av lite grejer.

Vi var nu sugna på en sen lunch och tog sikte på Hotell Koster, eller det som tidigare hette Ekenäs och i allas mun fortfarande heter så.

Ett sådant där gammalt pensionat och havshotell man drömmer om.

Fast vi skulle inte liksom in på hotellet utan det är verandan, uteserveringen mot havet man ska till.

En stor terass med magisk utsikt.

Min första men resans andra räkmacka.

”Nu mår man” som det heter.

Vi flyttade från matbordet till sofforna, barnen sprang ner till Naturum, köpte glass och lekte. Så underbart hur man kan njuta och känna sig ledig.

Om jag får har en brevlåda vill jag ha en med målning och rep på.

Det blev en lång dag på Syd och en sen tur med linfärjan hem igen. Som om dagen varit en hel vecka i upplevelser faktiskt.

Efter ett mycket härligt mottagande av ön så var vi nu laddade för en ”riktig” dag på Nord Koster. Det som är så härligt med denna plats utöver den magiska naturen, de oändliga horisonterna och det totala lugn som man får gratis här så är vi även glada över att ha så många vi känner på plats. Denna dag skulle fyllas med heldag på stranden och sedan middag ”på stan” med vänner.

Något vi gjorde varje dag förra året vara att baka bröd varje morgon. Då det inte fanns butik då så insåg vi att det var faktiskt lättare att packa ingredienser än bröd. I år är det ju samma läge så vi tog en favorit i repris. Satte deg kvällen innan med DETTA recept och bakar ut till frukost. Vinst varje gång.

Vårt lilla pardis för en vecka.

Med picknick, cyklop och solkräm packat tog vi sikte på Björnsängen. En underbar vik med fantastisk sandstrand.

Öns biodlares bin jobbar flitigt som… bin.

”Är vi framme snart???!!!” Nä det är inte så kul att gå när man bara helst vill bada. Men alltid samma sak – det är lååååång väg dit och väldans kort väg hem. Spännande matematik det där.

Väl framme var det bad för hela slanten. Timmar spenderade på em. strand har liksom ett annat sätt, en annan typ av tidsuppfattning.

Plötsligt kurrade det till i magen och min smartaste picknick fixades. Ja, den jag visade häromdagen.

Gårdagens färsbiffar med grönsaker och sås i tortilla. Pang tjong!

Timmar försvinner fort när man är mer under vatten än ovan.

Den blå sjöstjärnan vinkar, eller hur?

På koster är det väder. Det är bra väder, blåsigt väder, regnigt väder och sedan tusen varianter till. Det kan skifta snabbt och helt plötsligt blev det grått, mulet och regnhotande. Dags att packa ihop.

Överallt är det blommor på denna ö. Som en gigantisk bukett över alla ängar.

Väl hemma igen började det åska och dåna. Efter en dusch var det en regnhotande promenad till hamnen och träffa våra vänner på middag. Vi hann precis in på Strandkanten när himlen öppnade sig.

Strandkanten, den mysiga restaurangen med precis allt du inte visste du behövde. Som jag visade igår.

Men det man behöver och det man gläds av är den goda maten. Främst maten från havet. Världens största räkmacka, himmelska gratinerade havskräftor och mustig, krämig fisk- och skaldjurssoppa.

Jo det är en räkmacka. Inte ett räkberg, ha ha. Men jisses alltså – mängden räkor. Västkustens bästa?

Min krämiga fisk- och skaldjurssoppa var helt fantastisk.

Vi blev kvar inne medan åskan for över oss och regnet forsade ner. Jag bara älskar sommarregn, det är något befriande när de kommer och är så där intensiva. Vattnar världen och sedan försvinner. Ihållande sommarregn är däremot deppigt som sjutton.

De fem barnen körde frågesport vid bordet och alla vann varsin efterrätt.

När regnet försvunnit tog vi oss för en kvällsdrink på Ekoboden.

Årets första Aperol. Förmodligen inte den sista.

Ja, att detta blev en semesterdag av bästa sort som vi lägger i minnesbanken. Gissar att mitt bankfack där kommer vara fullproppat snart.

Förra året var jag och barnen för första gången i våra liv på Koster medan maken kom tillbaka till sin barndoms somrar här på ön. Då vi hade en sådan makalös semestervecka förra året var vi ju tvungna att ta en favorit i repris och lyckades få fatt på en lägenhet att hyra även detta år.

Det gamla pensionatet Milton (saknat av många) är omgjort till lägenheter och stugby, Bastevikens stugby, som de som äger har avtal att hyra ut och nu hade alltså en blivit vår för en vecka. Barnen som mindes allt från förra året var lika laddade som vi vuxna på en skön vecka på denna västkustpärla, denna ö utan bilar där man tar sig fram till fots och är ett med naturen på gott och ont – här är det väder och natur som bestämmer. Krabbfiske, äta glass och spana på båtar i hamnen är kvällsnöje och om dagarna hitta nya vikar och stränder varje dag. Avkoppling och nedkoppling till fullo.

Vid hamnen väntade Mette, den ständigt glada och fixiga som alltid hjälper. Vår veckopackning med mat planerad in i minsta detalj då det inte finns butik på ön skjutsade hon hem all vår packning samt lillkillen.

Gissa om han jublade över att få åka fyrhjuling.

Övriga Lythar fick gå den vackra promenaden till Milton.

Jag kände med ens att själen tackade mig.

Jag packade upp i ett nafs och inom bara nån timma kändes det som vi ägde stället. Liksom hemmastökigt innan vi ens ätit vår första måltid i lägenheten.

Skoja inte bort vår utsikt från terassen. Ska detta vara vår vy för en vecka? Nästan så jag var tvungen att nypa mig i armen.

”Kan du ta en bild på mig?” frågade jag dottern. Det blev en perfekt bild tycker jag.

Vi reser utan några iPads men storbarnen har med sina telefoner för att de ska kunna ha kontakt med sina kompisar men i övrigt har vi sagt stopp för nästan all skärmtid. Denna semester ska vara ett avbrott från vår vardag och den är tyvärr rätt mycket i skärmen för många av oss. Detta är något vi alltid gör när vi reser så det är inget nytt för kidsen så de kommer snabbt in i semestermood, analogt liv, de med. Som att jag fotograferar med kamera och inte mobilen.

Koster består av två öar: Nord och Syd. Den norra har haft livsmedelsbutik, ett ICA men den togs över av några privata aktörer som inte riktigt fått det att funka. De stängde förra året pga Corona men inte öppnat igen. Verkar inte öppna alls igen. På Syd däremot finns ett ICA men för att komma dit måste man alltså åka färja och sedan gå ett antal kilometer så att handla där är inte ett alternativ om man inte måste typ komplettera med något livsnödvändigt. Så vi hade som sagt planerat ALLA måltider så vår matpackning inte skulle vare sig vara för stor eller för liten.

Den fösta kvällen var det stekta färsbiffar med färskpotatis.

Magisk uteservering om jag får betygsätta den.

Inga bilar men cyklar, någon enstaka fyrhjuling och handfull flakmoppar. Det är det som finns.

Efter middagen var det en tur ner på ”stan”.

Strosa på grusvägarna genom byn och se de vackra husen får en att drömma sig bort till svunna tider.

Alltid med en boll under foten.

Ett av öns ställen: Kosterhavets Ekobod.

Alltid tid för lek i klätterställning.

Många timmar i bil från östkust till västkust och sedan färd över havet, installera sig i huset och middag. Sedan är detta den vackra lönen för mödan. En solnedgång över hamnen med spegelblankt hav.

Restaurang Strandkanten är något unikt. Om du någonsin undrat var du kan fatt på en stretchande groda eller en plåtanka  så är det här du hittar dem. Samt riktigt god mat.

Denna kväll blev det glass.

På vägen hem passerade vi ängen som också kallas fotbollsplanen. ”Vill ni vara med?” ropade barnen som redan spelade där. Mitt hjärta gjorde volter av den öppenhet och generositet de visade. ”Ja jag vill!” ropade vår lillkille högt och sprang mot dessa nyfunna vänner.

Att det ska bli bra dagar här förstod jag med ens.