Helgen bjöd på lite sommar och det fick i alla fall mig att längta efter lediga sommardagar och semester.
Något jag sett på många ställen och suktat efter är en stråväska. Måste vara den somrigaste väskan av dem alla. En liten som handväska, en stor till strandväska. Här är några jag spanat på. De runda är ju riktiga godbitar.
När vi hyrde hus i Bretagne för några år sedan så lärde jag mig att den stora stråväskan (som nr 5) är standard i alla hem. Den tar man med sig till torget, marknaden och affären för att bära hem sina varor i. Inga plastpåsar eller tråkiga reklamkassar. Var på vippen att köpa en där och då men avstod. Något jag ångrat i alla år. Nu får jag slå till!
Första helgen i maj har bjudit på två fantastiska sommardagar. Några få måsten så mest lata dagar. Faktiskt fick jag uppleva något jag inte gjort på flera år, säkert inte sedan 2009 – nämligen en ensam stund på en helg! Maken iväg på jobb och alla barn borta på olika saker gav mig, typ en timma helt själv på en ledig dag. La mig platt på en filt i trädgården.
Eftermiddagen på lördagen blev ett fejande och tvättande. Alla utemöbler kom på plats förutom en träsoffa som inte alls klarat vintern så bra. Och så börjar jag ju skissa i huvudet på hur jag skulle vilja ha det om jag hade massa pengar och tid. ”Om bara…”
Helt fantastiskt solljus i trädgården.
När jag kan vara ute är det lättare att ta hand om de stora krukväxterna. Ut på trappen med dem och duscha dem rena och sköna. Ett riktigt härligt växtspa.
Och minsann, där hittade jag en citronblomma! Hoppas på frukt i år. Förra året kom det en massa små, små gröna skott, som minicitroner, men de föll av. Den stora här ovan har hängt med ända sedan butiken förra året.
Jag är lite av den där typen som inte gör nåt, inte gör nåt, inte gör nåt och sen allt! Och när saker väl sker kan det gå lite för fort. Jag vet inte vad som hände här till exempel. Klippte tydligen av en massa på min Dr Westerlund jag håller på och stammar upp. Återkommer med det.
Barfota i kvällssolen. Den bästa känslan.
Sedan lagade maken en underbar sparrismiddag.
Vit sparris med hollandais, portobellosvamp och grönsallad. Försommar på en tallrik.
Nästa dag började tidigt. Inte lätt att hålla kidsen sovande när solen fullkomligt drar upp en i ottan. Men ska inte klaga för så som vi längtat efter solen, eller hur?!
Vackert ljus i köket på vacker bukett.
Nu är kökstrappan vårt bästa ställe. Köksdörren står alltid öppen och alla, både människor i olika åldrar och katter, travar ut och in.
Min supergren: frukostbufféer. Sätts upp och äts av under flertalet timmar.
Men vad är detta egentligen? Maken köpte, för sonen önskade (säkerligen väldigt bestämt och högljutt i butiken) sig ”nalleskinka”. Nja, den får ni inte i mig.
Med köksdörren öppen blir det för kallt tyckte lillkillen.
Maken åkte iväg på jobb och dottern kvistade över till kompis. Jag tog killarna plus kompis till skogen för nu skulle vi leta efter grodyngel. Äldste sonens högsta önskan.
På vägen lärde jag dem göra trumpeter av maskrosstjälkar, visselpipor av grässtrån och att suga nektar ur gullvivor. Blev en långsam promenad.
Väl i skogen blev killarna helt förtjusta i alla blommor. Varenda en de mötte skulle tittas på.
I vår skog finns det anlagda grod- och salamanderdammar för att öka på beståndet. Skyltar berättar att man får ta med yngel hem men lämna tillbaka allt när de växt till sig samt att man får fånga salamandrar för att undersöka och sedan lägga tillbaka. Så kul äventyr på hemmaplan.
Men var var grodynglen? Liten började storkna…
Ingen fångst i dammarna och ingen i sjön heller.
Strunta i grodynglen – nu siktar vi på salamandrarna.
Och det fann vi. Så himla söta små varelser. Ser så snälla ut. Med varsamma små barnhänder plockades de tillbaka i dammen.
Väl hemma igen vet jag inte vad som hände – det blev chokladbollar i alla fall. Jag skapade ett nytt recept jag velat testa medan killarna gjorde ”vanliga” och gick loss på alla möjliga strössel.
Sedan var det kalas för storkillarna och lek hos kompis för lillebror vilket gav mig ensamtid som sagt. Jag la mig i skuggan med salta snacks och en hel tunna vatten.
Denna helg hände det ingenting samtidigt som det är en helg vi kommer minnas. Kanske den bästa typen av minnen är just så – att det är det enkla som betyder något.
Var på Eataly för första gången och det blev en oväntad upplevelse. Från botten till toppen.
Förra helgen träffade jag min bror med familj som var på besök. Målet var att äta lunch tillsammans i stan och då vi skulle bli ett stort gäng med väldans olika smaklökar och olika spring i benen hade vi lite svårt att komma på ett lämpligt ställe. Stort och stort utbud var önskemålet. Det blev Eataly på Biblioteksgatan.
Jag har varit på Eataly i New York men ännu inte ätit på den i Stockholm.
I den gamla biografen Röda Kvarn (där jag och maken för övrigt var på vår allra första dejt…) är det nu ett stort matpalats. Mat och matvaror med koppling till det italienska köket.
Oj vad hungriga vi var när vi kom fram så att få ett bord snabbt var allt vi tänkte på. Följde första bästa pil och skylt vi såg. Tacksamma för att det fanns ett bord för oss alla, slog oss ner och blev så förvånade över menyn. Här hade vi sett fram emot massa mat, olika sorters pasta o pizza och det var en ganska svår och dyr meny.
Ja ja, nu är vi här och det gick att få barnportioner så det fick gå. Men förvånad var jag. Trodde det skulle finnas mer att välja på…
Pasta vongole är alltid pasta vongole. Gott och krämigt (men varför smakade vattnet sump? Faktiskt riktigt odrickbart)
När vi hade ätit klart ville vi ta en vända och kolla på hela lokalen och matbutiken.
Så vackert, som en liten saluhall. Allting väldigt snyggt presenterat och inbjudande. Och att det finns en lektionssal med kortkurser måste undersökas närmare. Äldste sonen som är superintresserad av matlagning såg genast barnkurserna han vill gå.
Personlig smakprovning. Underbart.
Härligt med varor som du inte hittar annanstans. Känslan av att ha rest långt fast egentligen bara med tunnelbanan är så underbar.
Men till vår överraskning upptäckter vi ju då de där menyerna och andra restauranger i samma lokal som hade passat oss så mycket bättre! Vi hade helt enkelt låtit vår hunger tagit över och gått på första bästa servering istället för att först gått runt och hittat det italienska kök som passat oss bäst. Pizzorna såg fantastiska ut!
Ljuvlig matsal. Rosa väggar och lejongul sammetssoffa. Här vill jag vara!
Vi landade i cafédelen och kände oss tillslut väldigt nöjda ändå.
Kan bli annat än nöjd med detta utbud?
Har aldrig ätit en så maxfylld nutellacroissant.
Italiensk glass. Någon som vill smaka?
Hej hopp från glad och chokladfylld Helena, ha ha! Måste ta mig tillbaka för att göra om och göra rätt.
Via grönsaksstånden gick vi till Kungsträdgården och körsbärsträden. Var ju där helgen innan och nu var det full blom.
Spelar ingen roll om himlen var grå och hotande, allt bli vackert med dessa rosa blommor.
Hur är det att få sitt hem granskat av 28 främlingar? Skulle du känna dig lite stressad av det eller skulle du tycka det var kul? Som att vara med på visningsdagen och lyssna på vad de som eventuellt vill köpa ditt hem säger om din stil och dina val.
Jag var med om detta för några veckor sedan när en busslast utvecklare från IKEA kom på besök hem till mig.
Inte många stora chareterbussar som brukar passera på vår lilla gata annars, ha ha!
Detta var det tredje besöket jag haft av IKEA och det verkar vara en växande grupp, fast olika personer varje år, för så här många har de nog inte varit.
Det är utvecklare från hela världen som besöker ”vanliga familjer i vanliga hem” för att se, analysera och utveckla passande saker till hemmen.
Welcome to my funkis-home…
Jag får börja med en föreläsning om vårt hus och det område huset finns i då det är Europas största sammanhängande område med funkishus. Det är bara vårt område och Gamla Stan som är de hela områden som är K-märkta i Stockholm (så var det iaf för några år sedan…)
Sedan vill de höra vilka vi är, vad vi gör, hur vi rör oss, hur vi planerar för oss i hemmet, vad som är typsikt oss och huset.
Det är så otroligt roligt att få sitt hem analyserat faktiskt. En kvinna från Saudi Arabien undrade om mina samlande av mässingsljusstakar. För henne var min grupp av några mässingsljusstakar på soffbordet samlarobjekt och som att jag ville visa upp dem.
Det som det frågats om vid varje tillfälle är den avsaknad av gardiner vi har i vårt hem. Och just att de kan se in till grannarna för de har ju inte heller gardiner. Att inte ha gardiner verkar vara himlastormande för några.
Försöker förklara att det är så mörkt i vårt land från oktober till mars så vi vill ha så öppet som möjligt och sedan när solen kommer vill vi se den. Och så det praktiska i att vi har två-fas-fönster så det inte blir kallt. Det är intressant alltså hur olika vi tänker.
De hade fått lära sig att i Sverige tar man av sig skorna när man kliver in ett hem. Det var det inte många som kom ihåg i början och bad så hemskt mycket om ursäkt.
Jag fick så många fina komplimanger om hur vårt hem kändes personligt, hemtrevligt och ”inte så perfekt”. vet inte riktigt hur jag ska tolka det där sista men gissar att vårt hem är just ett levande hem och det är kaos lite här och var.
Ja, jag får höra att det ser så städat ut här på bloggen och att det verkar vara en himla ordning men det kan jag lova att det går inte med två yviga föräldrar och tre virvelvindar till barn.
Vi lever gott i vårt alldeles perfekta hem för det är perfekt för oss.
Har du sett min kategori ”Hemma hos mig”? Där lägger jag många av de inlägg som visar stora delar av vårt funkishus. Välkommen hit, via länken så att säga.
En kort vecka kan tyckas men känner ändå att denna fredag är värd en riktig avslutning. Den tre dagar långa arbetsveckan lyckades ändå fyllas med en massa.
En helg har vi nu framför oss och den är fylld med ingenting och allting. Märks att det fördelsedagstider för nu duggar kalasen tätt för våra barn. Det varvas med avslutningar på sportaktiviteterna. Vi vuxna har det lugnare. Men jag har några grejer på lut jag vill göra. Typ dessa:
1. Inred ute!
Hos oss står fortfarande trädgårdsmöblerna fint packade på altanen men nu ska de placeras ut. Det ska ju bli varmt nu!
Tyvärr är möblemanget lite skadat av både väder å vind samt år av slitage så tankar på en ny sittplats börjar ta form. Innan den tanken får landa i ett stort beslut blev jag väldigt intresserad av de roliga sittpuffarna från IKEA.
Deklarationen är inlämnad, höstlöven är bortkrattade, barnens simskola och basketträning är inne på sista vändan, fodrade jackor, vantar, mössor och kängor stoppas undan. Ett kapitel till i årets bok är avklarat och vi stänger vinterlådan. Det är nu ryggen är fri och det är bara framåt som gäller. Ja lite så känns det.
Stora förvaringslådor är jag nu i behov av. De där garderobslådorna vid vår grovingång är så fullproppade att det inte går att lägga ner en fingervante till där. Och ändå är det så konstigt för när jag gräver för att hitta den mössan, den sockan eller vad det nu är hittar jag ingenting. Fullt men tomt alltså. Ska rensa ut, ta bort udda vantar, för små fleecejackor och trasiga plagg och plocka undan till nästa säsong.
3. Kom igen då grillen!
Det är ju grillens dag i dag som jag nämnde i förra inlägget och då det ryktas om värme i helgen lutar det nog åt att något mål denna helg kommer tillagas på grillen. Speciellt om jag nu lyckas baxa ut alla utemöbler i nämnda punkt ovan, ha ha!
Alla har vi någon typ av superkraft eller hur?! Nån är grym på fågelläten, en annan kan koka den bästa tomatsåsen och så då jag som är helt galet bra på att göra upp eld och få det perfekta grillglöden. Därför gillar jag kolgrillen bättre än gasgrillen. Ska göras i helgen, helt klart.
4. I säsong: sparris!
Jag önskade mig både grön och vit sparris till min födelsedagsmiddag men den vita var då inte helt på banan. Men nu! Åt fantastisk sparris på en lunch i veckan och det var ju inte sista denna säsong om man så säger. Grön och vit – ge mig båda. Med hollandaise, gärna en tryffelhollandaise, med prosciutto eller kallrökt lax. Eller bara nykokt, smält smör och flingsalt eller vad som eller inget. Kraftig sparriscarving om man nu kan ha det…
5. Cirkulera runt cykeln
Sedan en tid är cykeln framtagen och jag cyklar runt i området dit jag ska, har ju inte körkort… Tycker den gnisslar och bankar på ett oroväckande sätt. Samma sak med barnens cyklar. Ska nog lägga en timma på att smörja, höja barnsadlar och tvätta bort grus.
6. En kulinarisk havsresa till västkusten
Mycket mat denna helg men det är nåt som uppenbarligen drar i mig. Sommarmat finns i många olika skepnader. För vissa är det grillat, andra sallader med primörer och så då färskt från havet är given sommarmat. Jag skriver under på samtliga och när jag såg Artilleriets lansering av en egen kokbok A. Journal of West Coast Culinary fick jag en enorm sommarkänsla och längtan efter saltstänkt seafood. Maken är från Göteborg och jag har en bror som bott i Göteborgs skärgård i snart 20 år så mitt västkustbehov brukar mättas några gånger per år men nu blev jag lockad att göra ett västkustryck i mitt egna kök. Havskräftor, räkor och doft av saltvatten. Går det?
7. Lyssna på hela helgen
Underbara Jens Lekman. Gillat hans fantastiska röst och underbara melodier länge. Denna låt kommer spelas hela sommaren i mina högtalare och hörlurar.
Önskar er alla fina läsare en härlig, solig och vänlig helg!
Hurra för grillen idag för enligt årets temadagar är det minsann grillens dag. Du kanske redan tagit fram grillen annars kan det ju vara läge att göra det just idag?
För några veckor sedan, när det fortfarande var kall vår med snö på marken, hade ICA en pressträff i stark vårsol på fantastiska Rosendals trädgårdar på Djurgården där de presenterade årets grillrapport för 2018. Årets grillrapport från ICA undersöker svenskarnas kärlek till grillen utifrån ett holistiskt perspektiv. Hur påverkar grillen, maten och omgivningen i kombination vårt välmående?
Ska vi ta och titta på dem och se om vi känner igen oss eller blir lockade?
Grillrapport och grilltrender 2018
Grilla får oss att må bra
Att grilla och äta grillat är inte bara gott för magen utan vi upplever att det gör gott för själen också. Grillrapport visar att nästan hälften av svenskarna anser att grillning påverkar deras psykiska hälsa positivt och att varannan (47 %) uppger att de blir gladare av att grilla.
Avkoppling, glädje och harmoni är de känslor som svenskarna starkast förknippar med att grilla. Kanske inte så konstigt egentligen då vi grillar när vi har tiden och är lediga; på helgen (31 %) och under semestern (27 %). Sedan finns det då de där (20%) som grillar så ofta de kan.
Grillrapporten visar även att 58% tycker att maten blir godare av att grillas jämfört med annan tillagning. Att grillning aktiverar flera av våra sinnen kan vara hemligheten bakom svenskarnas kärlek till grillad mat. När man grillar mat uppstår Maillardeffekten som ger en unik sensorisk profil bestående av doft, smak, textur, arom och utseende. Denna kombination blir oemotståndlig för våra hjärnor.
Tid tillsammans
Ytterligare en förklaring till att grillen associeras med välmående kan vara den gemenskap som den bjuder in till. Grilla är inget vi önskar göra i ensamhet. 69% tycker att sällskapet är en av de viktigaste faktorerna för att de ska må bra vid grillen, jämfört med 51% som tycker att maten är den viktigaste faktorn.
62% mår som bäst av att grilla tillsammans med familj och vänner. De ämnen svenskarna tycker att vi borde prata mer om vid grillen är värderingar, känslor och miljön.
Mer grönt & högre medvetenhet
54% vill grilla mer grönsaker. Kvinnor uppger i högre utsträckning att de vill grilla mer grönsaker, 63% jämfört med 35% för männen. De som väljer att grilla grönsaker som huvudrätt har ökat från 37% 2015 till 50% 2018
45 procent av svenskarna svarar att svenskt ursprung är den viktigaste faktorn när de väljer kött till grillen. För kvinnor är det extra viktigt, där anger 52% svenskt ursprung som den viktigaste faktorn (män 38 %). För männen är kvaliteten på köttet en viktigare faktor än för kvinnorna, 37% jämfört med 22%.
64% tycker att doften är det sinne som är starkast förknippat med att grilla.
Grilla morötter har varit en favorit sedan några år hos oss. Och om du inte har grillat avokado måste du göra det snarast!
Och det är ju just det – man kan nog grilla allt! Det finns tillbehör till grillen som småhåliga galler mm som gör att även små saker kan grillas. Som broccoli.
Tofu var något jag inte testat att grilla tidigare. Så gott och perfekt ju! Det lär det bli mer av i sommar.
Det jag blev väldigt glad av var de yttepyttesmå korvbröden. Perfekt för den lilla förrätten.
Att sitta i ett varmt växthus och äta grillat är den perfekta kickstartern för sommarkänslan. Här inne åkte både jacka och tröja av. Sommarvärme och sommarsmaker.
Runt om oss, längs väggarna, växte det så det knakade. Tänk den som hade detta växthus, bara knipsa några grödor och lägga på grillen ju!
Måltiden avslutades med något så annorlunda som en grillad glassburgare med sesamglass och Melon Pan (som är en blandning av briochebröd och mördeg, snabbt förklarat). Måste återkomma med receptet för detta vill jag testa. Väldigt spännande och nya smaker.
Innan jag gick vidare tog jag så klart en inspirationsvända inne i Rosendals växthus.
Åh den som 1) har gröna fingrar och 2) har ett växthus. Ja ja men inspirerad blir jag i alla fall. Både till att göra fint i min trädgård och att ta mig an grillen.
Och då fortsätter jag min båtluffarguide och reseberättelse från Grekland. Del 1 med starten i Aten kan du läs om HÄR. Mina tips på planering och packning kan du läsa om HÄR.
4 öar blev det förra året och första ön blev Antiparos som är en av mina absoluta favoritöar i Cykladerna. Varför ön heter Antiparos är för att den ligger mitt emot Paros. Paros är en större ö och en ö många någon gång passerar under sin båtluff då den är en av de mest trafikerade hamnarna i ö-gruppen Cykladerna.
Jag har varit på Antiparos 4 gånger tidigare och det lär bli fler gånger för ön har så mycket att ge. Olika stränder varje dag, nya restauranger varje kväll och ett lagom stort myller av folk att glo på medan sippar på sitt grekiska kaffe om kvällarna.
Efter den stora, stora färjan från Aten klev vi av på Paros för att snabbt gå till den lilla båten som går en gång i timman över till Antiparos. Skönt att lämna den stora färjan och gå ombord på denna luftiga, enkla och ibland skumpiga båt. Mer som en större fiskebåt.
Köper biljett ombord och lämnar ryggsäckarna inomhus för att sätta oss på däck och leta efter fiskar i havet i väntan på avfärd.
Efter ungefär 45 minuter går vi hamn på denna söta, vänliga ö.
Rum, lägenheter & hotell
Har du inte bokat rum finns det några rumsuthyrare som hojtar men inte många så att ha bokat innan är att föredra. Det är ett tips överlag när det gäller små öar som då har få hotell och rumsuthyrare.
Kostas Teacher Här försökte vi få rum nu i år men gick bet. Bra läge och fräscha rum. Nästa gång! Artemis Ett lite lyxigare hotell som ligger längst till höger i hamnen och krypavstånd till en barnvänligt långgrund strand. Paris Rooms Här bor du enkelt men med allt du behöver. På hamnpromenaden med utsikt över hamnen och precis nära stora bygatan. Mitt i smeten men ändå bredvid. Vänligaste ägarna, ett brödrapar, tar hand om dig på bästa sätt. Förra årets boende. Hotel Antiparos Här ska vi bo i år. Precis det där enkla, typsikt grekiska rummen med precis det man behöver. Bra centralt läge och bra pris.
Vill du leta efter rum och hotell på Grekiska öar ska du inte bara ta till de stora bokningssidorna i ditt letande då många små rumsuthyrare inte har råd att vara med på dessa. Jag har tagit till google-sökningar, recensioner på TripAdvisor och bildsökningar när bokningssidor sagt att det inte finns lediga rum på ön. Då fått direktkontakt med rumsuthyrare och det har visst funnits lediga rum. Det är lite av ett detektivarbete.
Ön är liten och hamnstaden är lagom liten. Perfekt för barnfamiljer vilket märks för här är det full fart med glada, springande barn i alla gränder.
Staden är uppbyggd av smala små gränder och det är rätt så bilfritt (men se upp för moppar) så här går man runt på kvällarna i sakta mak.
Hamnstäderna i ögruppen Cykladerna är uppbyggda som labyrinter med smala, vindlande gränder vilket ibland kan vara förvirrande. Jag har hört att städernas uppbyggnad var för att vara som skydd mot pirater som skulle gå vilse när de försökte ta sig in i staden. Sant eller inte? vet ej. En annan kanske mer logisk förklaring är att med de vindlande gränderna står staden pall mot hårda vindar från öppna hav. För det kan jag lova – det kan blåsa i den grekiska övärlden.
Färskt!
Vi bor alltid i lägenhet när vi båtluffar och då med ett litet kök i rummet. Ugn har vi nog aldrig haft men kokplattor så mat kan vi tillaga och det vill man när det finns så många härliga råvaror på gator och torg. Härliga frukostar med yoghurt, frukt, nötter och rinnande honung är ett måste.
I hamnen är det fiskmarknad tidigt om mornarna, den ska man inte missa.
Restauranger på Antiparos
Det finns så många fina restauranger och tavernor så egentligen kan man ta första bästa man trillar på. Här är de som vi gått på och de jag gärna besöker igen
Avra Restaurant Ligger längst till höger om hamnen (med staden framför sig) och i svängen. Fantastisk liten fisketaverna med personlig service. Uteserveringen ligger på kajen så barnen låg mest på mage och letade fiskar mellan mattuggorna och hittade kompisar på två sekunder.
To Kentpiko står det på skylten och på menyn men är inte helt hundra på namnet. Namnet To Kentro har också förekommit. Ska förklara var det ligger: den stora huvudgatan/gågatan som går genom hela stan kommer upp till en ganska stor öppning som är både ett torg och en korsning. Mitt på platsen finns ett stort träd. Runt om här finns flertalet barer och uteserveringar och den jag vill tipsa om heter alltså To Kentpiko, eller så står det i alla fall på skyltarna.
Här sitter gubbarna med sina radband, skvallrar, dricker ouzo och spelar backgammon och verkar ha all tid i världen. Du blir smittad och lär sitta här länge och beställa in meze efter meze (smårätter att dela). Beställ dakos, ett rätt torrt bröd med hackade tomater och Antiparos egna variant på fårost (inte lika salt som feta) och så då en generös mängd grekisk olivolja på. Beroendeframkallande!
Sifneiko Café Jag blev tipsad om detta ställe av Ulrika/Seventeendoors som jag sammanstrålade med på Antiparos. Jag hörde solnedgång och pizza och det räckte för mig att bli lockad. Med den vackraste solnedgången framför sig och helt magiskt goda pizzor eller traditionell grekisk mat njuter man länge av kvällen här. Och det finns en stor lekplats för barnen så när de inte tycker det är superintressant att se på en sol som rör sig en millimeter i sekunden finns det massa att göra och leka med.
Sifneiko ligger ”på andra sidan” så om du går stora gatan rakt genom staden kommer du fram till restaurangen så småningom. Om du inte fastnar på vägen för det ligger många fina tavernor och restauranger på samma gata.
Grottan
Den största sevärdheten på ön är droppstensgrottan. Eller ”Cave” som chauffören skrek ut när bussen stannade vid hållplatsen.
Högt, högt upp på ett berg finns en ingång till en djup grotta, hela 85 meter djup, med en imponerande upplevelse för både stora och små.
Med ordentliga trappor, ledstänger och staket går man ner, ner, ner till den otroliga grottan. Och så skönt att få svalka sig från den varma solen utanför.
Det går inte att bli något annat än helt tagen av denna upplevelse. I grottans tak är det fullt av droppstenar, stalaktiter.
Idag är det förbjudet att röra stalaktiterna men tidigare besökare har satt namn och datum eller vad sägs om klotter från 1673 och 1876. Helt fantastiskt.
Efter en tur på de 85 metrarna ner är det dags att klättra upp igen. Det finns information vid entrén att de inte rekommenderar personer med dålig kondition att göra denna tur. Men det kanske är att överdriva för mina små barn och deras korta ben klarade det fint.
Glöm inte att stanna upp och se på den fantastiska utsikten när du kommer ut från grottan. (Ön som syns i horisonten är Sifnos, vilken vi ska till i år.)
Stränder på Antiparos
På Antiparos finns det bra kollektivtrafik och bussar går till många stränder över hela ön. Ha bara koll på när de går så är det väldigt smidigt sätt att se hela ön. Bil och moppeuthyrning finns det också i hamnen. Sedan finns det flera stränder på gångavstånd från staden så det är enkelt att ta sig till blåa, svalkande bad.
Agios Giorgios är en strand för avkoppling och enkelhet. Med buss från Antiparos hamn åker man över ön (via grottan) till denna lilla småbåtshamn. En vacker strand utan solbäddar och parasoll, bara vacker strand med några träd att ha som skugga.
Vid stranden ligger några tavernor som är väl värda ett besök. Här hänger bläckfisken på tork och i vattnet nedanför är det fullt av fiskstim vilket var kul för barnen att titta på och undersöka i väntan på maten.
Finns det inga parasoll får man skapa skugga själv. Och att få sova i skuggan är väl bland det mysigaste som finns.
Campingstranden/nakenstranden på gångavstånd från hamnen är nog min favoritstrand. Ja, inte för nakenheten i sig kanske utan den vackra stranden, underbart turkosa vattnet och den ljuvliga butiken/serveringen på campingen.
Mitt emot stranden ligger en mindre ö som man kan simma eller gå över till så vattnet här mellan är lugnt och barnvänligt. Mycket att titta efter med cyklop.
Ja, det är en öppen nakenstrand så det ska man vara beredd på men det är inte så många som kör full monty ändå.
Agios Spyridonas ligger i änden av hamnen till höger och är en väldigt barnvänlig strand. Långgrund så det förslår. Perfekt för riktigt små barn. För den vuxne blir det en väldigt lång promenad för att det ska komma vatten över knät och det blir väldigt varmt i det grunda vattnet.
Soros Beach är en mer ordnad strand med solbäddar och parasoll. Vi hade tur och fick ett parasoll med solbäddar för de bokar man tydligen i förväg. En väldans bra grej är att du får ett armband med ett chip för att öppna ett litet kassaskåp som sitter på parasollets pinne. Simma med värdesakerna i trygghet alltså.
Och på Soros finns en riktigt härlig restaurang. Stor restaurang och stor loungeyta med stora kuddar att mysa i.
Glyfa Beach är en liten strand med några få parasoll och solbäddar. Här hamnade vi förra året av en slump och det var bara vi 5 plus ett gäng äldre italienare. Tvärs över gatan finns en lugn mysig taverna Big Blue.
Frappe – den grekiska kalla kaffedrinken som funkar alla timmar på dygnet. Men be om en som inte är så söt då det annars lätt kan vara sött som en efterrätt.
After beach på balkongen
Något jag längtar till i Grekland är den där stunden mellan dag och kväll, nyss hemkommen från stranden och ett lugn infinner sig. Alla duschar av sig saltvatten och sand och sedan är det soft sommarmusik och gott att äta på balkongen. Stora solmogna tomater, oliver, nötter, salami, chips, tzatziki och svala drycker. Detta är något som vi måste ha varje dag, denna stund.
På kvällen på Antiparos
När middagen är uppäten är kvällen långt från över i den här fiskebyn. Gå längs med strandpromenaden, strosa i de upptända gränderna med en glass i handen och titta på allt folk, sitta på ett café med en kopp knallstarkt grekiskt kaffe och spela backgammon som finns där, gå från hamnen genom staden till andra sidan där solen går ner i havet.
Antiparos är en ö som många skandinaviska familjer reser till så barnen hittar snabbt kompisar i varje hörn.
Vi tackade Antiparos för denna gång och packade våra ryggsäckar för att ta den första färjan nästkommande morgon till Paros. Nu skulle vi till Naxos för två nätter. Den ön och vår resa där återkommer jag med i nästa Greklandsinlägg.
En lyxig & sval frukost är ett inlägg i samarbete med Smeg
När vi förra sommaren blev med kontor, jag, Maria och Monica, och skulle renovera den då rätt bedrövliga lokalen hade vi några saker som var viktiga för oss alla tre. Att det skulle vara funktionellt, hemtrevligt och att vi ville ha kvalitet.
När vi kom i kontakt med Smeg och startade ett samarbete blev vi jublande lyckliga. För vi är ju inte bara intresserade av att det ska vara proffsiga saker utan lite nördiga är vi allt så att det ska se bra ut och passa in i vår drömlokal var så klart även en väldigt viktig del. För det finns ju ingen snyggare kyl än denna från Smeg.
Ger en sådan hemtrevlig känsla trots att det är en stor och rätt klumpig maskin. Det är inte många vitvaror som lyckas med det tricket vill jag lova.
I min, nu ska vi se, förr-förr-förra lägenhet fanns det en Smeg-kyl. Och jag överdriver inte nu när jag säger att en av anledningarna att jag föll för det hemmet var det mysiga köket som den kylen var med och bidrog till.
Något som var viktigt för oss var att det, som sagt, skulle vara hemtrevligt på Snickeriet. Vi är alla olika mycket här på Snickeriet men det ska alltid kännas välkomnande och avslappnat. Vi har möten och måltider här i vårt hörn.
Som den frukost-toka jag är älskar jag att duka upp frukostar och just ha frukostmöten. Jag och Anna María klurar på nya avsnitt av Larsson och Lyth till vår Youtube-kanal.
Vi är väldigt glada i vår stora frysdel. Det är toppen att frysa matlådor att ta till när det behövs men inte minst att ha glass tillgängligt de varma dagarna som snart kommer. Snart!
En solig vårdag för några veckor sedan var jag bjuden till studiebesök hos Iris Hantverk som är ett borstbinderi med anor från 1800-talet! Där mötte jag upp Maria/Husligheter, Anna María/Dnilva och Åsa/At my casa och vi skulle alla få en inblick i deras verksamhet och verkstad.
Det som är det speciella med Iris Hantverk, utöver de fantastiska borstarna de binder, är att alla borstbindare har någon typ av synnedsättning. Och det var faktiskt så hela verksamheten startade då för hundratalet år sedan – att skapa arbetstillfällen för blinda.
Innan den industriella revolutionen startade hade de med synnedsättning kunnat arbeta på gårdar (som de allra flesta svenskar gjorde vid den tiden) och just borstbinderi var ett yrke och sysselsättning som inte krävde syn och var en viktig del i lantbruket. När fler och fler flyttade till storstaden för att jobba i industrin och gårdar lades ner blev det svårt för de med begränsad syn. Då startades borstbinderi och de som med begränsad syn kunde få arbete.
Så detta var som ett besök i både historia och framtid för här rullar det på mot fortsatt ljusa tider.
Att se alla dessa modeller och varianter är så inspirerande. Det finns en borste och modell egentligen till alla typer av behov. Över 100 modeller faktiskt. Men då detta hantverk har sina anor hundra år tillbaka så kanske de behöver uppdatera sig lite. Vad sägs om en tangentbordsborste? Skulle jag absolut behöva.
Älskar de naturliga färgerna och den äkthet som finns här. 100% naturmaterial.
Och här måste vi stanna upp lite. Jag får ljuvliga rysningar längs med armarna när jag får möta denna fantastiska hantverkarkonst. Maskiner som har ett gäng årtionden på nacken och fungerar som det ska ihop med sin hantverkare. Här är det inga syntax error eller systemfel. Det är tramppedal och handen som jobbar med en maskin från 1950-talet.
Det är hästtagel som ligger laddat i maskinen.
Hästtaglet kommer inte från Sverige då det inte finns någon som producerar det här utan köps in från världen. Träet i borstarna är dock från Sverige.
Väldokumenterat besök. Så mycket att inspireras av.
Efter en rundtur och med mycket kunskapsinput var det dags att få praktisk övning. Proffset Åke som jobbat här i 30 år tror jag blev vår magister. Han är helt blind och har all sin teknik i kroppen så att säga. När han visade såg det så fantastiskt enkelt ut men jag glömde ju att jag faktiskt kunde se mig till min kunskap.
Men ack så svårt det var. Men det som jag nog imponerades av mest var Åkes enorma kunskap att ”se” vad jag gjorde och vad jag gjorde fel. Han rättade mig fast han satt bredvid och på intet sätt kunde ha sett att jag gjorde fel. Intuition och grym hörsel gissar jag.
Efter lite lirk och några omstarter fick jag mig en helt egengjord bakpensel. Ovärderlig!
Passande konst. Men varför är det så att borstbindare skulle vara större rökare än andra? Fick inte svar på det. ”Han röker som en borstbindare”. Nån som vet?
Tänk att jag har gjort denna helt (nästan) själv!!!
Den och min smörkniv från träslöjden på mellanstadiet får en speciell plats i köket.
Tack Iris Hantverk för det fina och inspirerande besöket.
En ledig första maj har förlöpt idag och det var en lugn dag med förrådsrensningar, vårstädning och massa barn i huset med vårglada lekkompisar. En lugn dag var vi nog i behov av efter den maxade varlborgsdagen vi fick.
Vårt hus var utlånat till filminspelning och bodde borta över natten och känslan av att vara turist förstärkte vi genom att ta dagen på Skansen.
Bästa sättet att ta sig till Djurgården och Skansen är på färjan från Gamla stan.
Lite kallt och rått men väldigt spännande.
Jag är ett stort fan av Skansen och alltid varit. Det går verkligen att komma tillbaka ganska tätt och få olika upplevelser. Ena gång ser man alla djur och nästa besöker man husen och lär sig om kultur och historia. Det blev mer av det andra denna gång. På valborg var det uppvisning och testa-på-ställen med gamla lekar.
Alltid så lärorikt att gå in i husen och få en pratstund med de guider som jobbar där. De berättar om just det huset, vilka som ha bott där, hur de levde och vad de arbetade med. Här är vi i en statarlänga. Hårt liv för statarna som aldrig kom ur sitt öde att vara fattig. Förutom att emigrera till USA.
En vedklabb kan bli en docka.
Alltid drömt om att jobba på Skansen. Kanske inte för sent?
Lite grått väder som sagt men verkligen fina vårblommor överallt som lyste upp.
Något jag klagat på förut är att Skansen som ska vara ett museum om vår historia serverar så dålig mat med så o-historisk mat som fajitas och hamburgare. Det har varit vid jul- och höstmarknaderna som det varit mat med lokal historia. Och så då strömmingstället bakom Bollnästorget. Det är alltid bäst!
Gott och underbart!
En av de stoltaste och vackraste symbolerna för Skansen enligt mig. Påfågelns läte är verkligen synonymt med denna plats.
Annan given sak är bilarna. De har jag åkt i som barn och nu är dt mina egna.
Trots alla besök genom åren hade jag aldrig tidigare varit på Högloftet. Hur kan jag ha missar.
Så fint och inspirerande.
Stått utanför varje gång och beundrat fasaden men aldrig gått in.
Ok, lite djur blev det. Måste ju kolla speciellt när det är matdags.
Annars är Köpmansgatan, eller lilla staden, ett favoritområde. Tyvärr kom vi försent till bageriet som annars är ett givet stopp. Så härliga och stora vaniljbullar.
Så fint att besöka detta med barnen och diskutera hur det var förr.
Sedan var det hemåt för att fira vårens ankomst enligt traditionen i vårt område vid stranden.
Kanske var bra att vi missade bageriet på Skansen när det var detta bord som mötte oss på stranden.
Traditionsenligt tal av vår lokala kändis Jonas Hallberg. Bäst. Alltid!
Fiskdamm och ballonger. Allt som piggar upp i väntan på brasan.
Fackeltåg med braständare, så att säga.
Och så äntligen eldar vi upp det gamla, släpper taget om det som varit och siktar framåt.
Det är något renande med detta ändå. För så vill jag tänka – att jag slänger in det dåliga som varit i elden och ser det försvinna. Måste släppa taget och sluta älta. Något jag försöker bli bättre på.
Sen smällde det till utav h*vete och himlen lystes upp av en massa raketer. Många Oooo:n och Aaaahhhaaa:n bland publiken.
Sen var det hemgång genom mörkret. Kanske skulle plockat med ett extra gäng hembakat ändå.
Imponerad av barnen. Min stegmätare säger 14 164 steg igår och då deras ben är bra mycket kortare måste de ha gått nästan det dubbla. Behöver jag säga att de som sade snabbt hemma sen?
