Välkommen maj, tack valborg – du var väldigt fin mot oss. Väldigt bra av våren att komma den dag vi just ville fira dess ankomst.

Valborgsmässoafton

Jag började dagen med att spela in podd hos Hanna och göra ärenden på stan. Sedan hem för att förbereda för firande. Eller det var faktiskt inte så mycket att göra för oss egentligen. En mycket fin valborgsmässoafton väntade oss.

På Ängbybadet har vårt område sitt firande precis som i alla år. Jag som är uppvuxen här och flyttat tillbaka ser hur firandet växt genom åren och älskar det. Det är ett sådant fint tillfälle för alla grannar, både stora och små, att mötas.

Det vi uppmanas göra är att komma ner till badet med grenar till brasan. Jag hade sågat ner en buske och de grövsta grenarna som inte gick ner i komposttunnan sparade jag till brasan.

På vägen ner så var det värsta försommaren på stranden. Bad och kajak. Myset!

En duktig hög ändå. Detta skulle det väl bli bra brasa av. Och sedan var jag sponsor till lotterivinsterna som femmorna har. Det är så fint ordnat att det varje år är femteklassarna som håller i alla fika och försäljning. Jag lämnade min bok och hoppades att någon vinnare skulle vilja ha den.

Sedan promenerade jag till grannar som bjudit in till middag. 4 grannfamiljer där våra barn spelar i samma lag och har kontakt flera gånger i veckan i samband med hämtningar, lämningar och träningar men inte ses så ofta. Så fint initiativ att ses allihop med alla barn också.

Tiden rinner iväg när man har roligt och det var helt plötsligt dags att gå till brasan för tändning. Alla barn hade sprungit förväg men vi vuxna var lite sega ut i startblocken så vi missade vårtalet, körsång och braständning. Men, då detta inte var min första rodeo som det heter så tror jag att jag faktiskt kunde ta ett år utan.

Brasvärme var det dock gott om.

Gransämja likaså. Lika varm den.

Det nya för i år var sockervadd. Håll i hatten vad det var populärt. Vi har ju en son som går i femman nästa år och jag ser redan hur jag står där och snurrar socker så jag har hela håret fyllt.

Två fina söner, vårglada och godisfyllda.

Vi avslutade kvällen med hela gänget hemma hos oss och tände förråden från min födelsedag. Mycket bra sätt att äta/dricka upp rester.

Första maj

Det har varit en rätt intensiv period med födelsedag och jobb. Bara roliga saker så jag har inte känt riktigt hur det tagit på kroppen. Så när jag vaknade 09:50 var jag helt i chock. Jag som är lite onödigt morgonpigg sov längre än på länge. Då hemmet var städat och kvällen innan var bortplockad innan vi gick och lade oss så vet jag hur jag sover bättre. Det är inget som drar upp mig så att säga.

Skön frukost med dörren till trädgården öppen och sedan långsamt ta mig ut dit.

Jag bestämde att det inte skulle vara några stora manövrar eller fix utan bara få lite i ordning och göra vår där ute.

Gul strålande energi.

Om du följt mig så vet du att jag inte har några gröna fingrar och jag har bestämt mig för att sluta ha dåligt samvete för det. man kan inte vara bra på allt, man kan inte tycka allt är kul. Jag älskar vår trädgård mer och mer för att jag just sagt att det ska vara en plats för vila, återhämtning och socialt liv.

jag planterade en humle i en kruka förra året och den blev helt angripen av löss och var så sorglig. Nu ser jag att den överlevt och kommer starkt. Får hoppas på en lusfri sommar.

Det kan låta motsägelsefullt men även om jag inte har gröna fingrar och inte vill ha dåliga samveten så vill jag ändå ha en levande trädgård. Jag satsar på en funktionell odling, dvs bara sådant som är ätbart. Men de i sin tur blir så vackra.

Mangold, grönskål, svartkål, klätterspenat, ärter och blomsterkrasse. Får se hur det går me det…

Läxläsning i solsoffa.

Solen var så stark så parasoll fick sättas upp.

Dotterns öron växte sig stora när hon hörde glassbilens lilla melodi långt bort. Sakta sakta kom den närmre och vi stod redo på gatan. ”Det känns som sommarlov” sa hon. Bästa känslan.

Det sista som plockades fram var hängmattan. Den mycket älskade trädgårdsattiraljen.

Det blev en mycket fin start på maj. Vi fortsätter gärna så här.

Då har jag inte bara fyllt 50 utan även haft en 50-års fest. Man kan väl säga att jag nu är examinerad 50-åring?

Jag har gått från att vilja ha en gigantisk fest med typ alla jag känner och mött på lokal till att inte vilja ha något firande alls. Det landade i ett så litet firande jag kunde hemmavid. Det var viktigt för mig att mina barn skulle var med så ett familjärt firande med alla generationer. Vi landade i det var från 3 till 88 år. Min och makens storfamilj samt några vänner med barn gav 70 personer. Lite oklart då det var ett spring i dörren på källaren för barnen så jag räknande inte in dem men jag hade gjort 30 godispåsar och det var bara tre kvar när jag gav ut dem…

Jag har pratat om att jag inte var helt bekväm i vilka kläder jag skulle ha. Eller jag visste exakt vilken typ av klännignjag ville ha men den hittade jag ju så klart inte. Det blev de där silverbyxorna jag köpte, se HÄR, tillslut och min gamla vit/silvriga lilla jacka. Man kan säga att jag lajvade en discokula. Det blev tillslut jättebra och känns bra att det var second hand vilket jag inte så vanligt köper kläder på.

Jag kommer sätta ihop ett inlägg med lite mer matig info om kalaset om det skulle kunna inspirera men så länge kommer bildregn på dekorationer och mat. Jag är lite trött och borde egentligen ta en eftermiddagsvila så jag ska hålla detta kort ha ha.

Vårvackert, pastelligt, blommigt och mycket jag.

Min typ av mat och jag ska beskriva mer varför sen.

Csomopolitan så klart.

Och sen kom gästerna. Tack för bilden Jenny!

Ett stycke så kallat conversation piece.

Jag fick så många fina gåvor och tal. Rörd till tårar många gånger och skratt så jag kiknade.

Min dotter tyckte jag saknade ett halsband men det löser ju min bror mycket bra med att blåsa serpentiner på mig!

Alltid dans. Mina tre discokulor är bland det bästa jag äger och har. Små men ger stor effekt.

Mitt sista insats för kvällen var att servera hot shots. Det gör alla varma och glada.

Jag la kudden på huvudet kl 02:50 och var så otroligt glad över alla som kom och den rikedom jag besitter i dessa människor. Så kul när mina vänner på olika håll möter varann och de, så klart, finner varann de med.

Nu ska jag sova ikapp och ladda för mitt nya liv som snyggare, smartare, tryggare och gladare 50-åring. Livet är underbart!

Vilken födelsedag! Jag hade aldrig kunnat önska mig mer. Ja okej, det hade ju inte gjort något om det hade slutat regna och att temperaturen var på plussidan men i övrigt var det perfekt.

Att fylla år och ovanpå det fylla jämt, att bli 50 år, är helt fantastiskt. Nu med en natts sömn så är jag helt uppfylld av den fantastiska dag och all den kärlek jag fått. Så många fina meddelanden på alla möjliga ställen som för varje hälsning fick mitt hjärta att växa. Det blev en dag jag nu lägger i ett av hjärtats finaste hörn. Här kommer ett bildregn.

Fylla 50!

Som sig bör på en födelsedag vaknade jag tidigt men inte så tidigt som vanligt faktiskt och det tog ett tag innan jag kom på att det var min födelsedag. Jag sov räv medan resten av familjen trippade ner för trappan och jag kunde mig höra hur de undvek det knarriga trappsteget. Det i sig är kärlek det.

Helt plötsligt kommer musik ur högtalaren som är i sovrummet. Det är på rejält hög musik så om jag inte var vaken blev jag det nu. En sång som börjar med en kör som fullkomligt ropar ”Helena!” drar upp mig.

”Vad är det här för låt? Har de tokstollarna spelat in denna för mig?” hinner jag tänka men texten är lite speciell så jag lägger tanken åt sidan och kliver ner.

Där står min fina familj med isfacklor och sång. Tårarna på min kind  var självklara.

Mina frukostfavoriter med mina människofavoriter.

Min nya besatthet: ingfärsshot på ett mycket elegant sätt.

De finaste presenterna jag kan tänka mig. Jag hade tydligt sagt att jag äger allt jag behöver och önskar mig inget men de här gåvorna var precis både vad jag behövde och ville ha: dagar ensam med varje barn för sig.

Och av maken fick jag presentkort (stooooort och klurigt inlaget) på en lampskärm. För det hade han snappat upp att jag tyckte skulle vara fint att förgylla rummet med. Han är bra han!

Sedan gick barnen till skolan och jag å maken svidade om för jag hade bokat lunch på stan, på Ett Hem. Något jag velat göra länge.

Jag tog orimligt många bilder från Ett Hem så det får bli ett eget inlägg senare.

Konceptet är enkelt: de har en meny och man får välja dryck. Men då vinkällaren är otroligt stor och fått pris för sin stora bredd och kvalitet så fick min mycket vinintresserade make att leta länge å väl 😅

Det blev ett vin från Mosel som vi älskar och besökt två gånger, bland annat på vår bröllopsresa för 13 år sedan.

<3 Den bäste jag vet!

Rakt igenom helt underbar mat.

Sedan var resten av dagen utom min kontroll. Maken hade bett om att få skapa en dag åt mig och bokat middag. Inte mig emot, så mysigt och spännande.

Efter all mat så blev det en promenad genom staden. Lång promenad. Från Lärkstaden, till Östermalm, över till västra delarna av Vasastan och bron över till Kungsholmen, längs med Karlbergskanalen upp till St Eriksbron och över till St Eriksplan. Man pratar bra när man promenerar så det var fint att få denna friska fysiska promenad men även tid att prata om allt.

Väl i Birkastan och på den gata vi bodde innan vi flyttade till hus hängde vi på låset till en helt otrolig liten bar.

En entré man lätt missar men det ska man för guds skull inte göra. Baren Apropo är bland de mest fantastiska ställen jag besökt. Otroligt litet men mysigheten är enorm. Som att kliv in i en annan tid.

Perfekt efter den långa kalla och blöta promenaden. Där satt vi på de sköna stoppade gamla fåtöljerna alldeles ensamma när det kom två personer upp för trappan.

Min största storebror med fru! Vilken överraskning!!! Mina övriga två brorsor var bortresta men då jag ska ha familjekalas på lördag hade jag inte räknat med att möta dem denna dag så detta var ju så klart en supeöverraskning och glädje. Och där ringer mina kära kära väninnor på en grupp-facetime med sång och skratt. Åh hela jag bubblade av tacksamhet.

Schemat skulle fortsätta för vips var det bråttom att gå för nu skulle vi vidare och till…

…Fondueboden visade det sig där barnen och min mamma redan var.

En glad 50-åring och en snart 88-åring. Båda pigga som tonåringar! Mamma har verkligen visat mig att ålder är bara en siffra och inte ett sätt att vara.

Att maken bokat detta är bland det bästa jag kunnat önska mig. Jag fullkomligt älskar måltider som är lite över det vanliga, som att äta fondue, då det blir så mycket roligare. En tillsammans-måltid och det var ju precis det som en födelsedag ska vara. Han känner mig så väl!

Och sedan är det ju så gott! Vi beställde en köttfondue och en ostfondue.

En lek jag gjort på barnen i alla år när det varit dötid, tråkigt, väntan, på resor eller på restauranger är ”Pelle gick till djuraffären”. Den lärde jag mig som barn och den är en succé fortfarande.

En person, i detta fall dottern, visar med fingrarna på ”motståndarens” arm hur Pelle går fram och tillbaka, från handflatan till armvecket, för att köpa djur. Djuren har tyvärr förmågan att bitas, banka, nypa och allt vad de gör på vägen. Man avslutar med frågan ”Hur kunde Pelle hitta fram och tillbaka till djuraffären?”. Jo genom den röda stig som blivit på armen…

Mormor i fara! ”Pelle gick till djuraffären och köpte en elefant, BAM BAM BAM”

Lämplig hänga-gubbe denna dag!

Mamma hade stickat en tröja åt mig. Jag måste visa den senare.

Efterrätt? Chokladfondue så klart.

Galet mätt, otroligt glad, enormt tacksam och lyckligare än någonsin var de känslor jag hade i kroppen när vi tog tunnelbanan hem igen.

Tack alla fina för alla rara hälsningar. Att bli 50 rekommenderar jag varmt. Livet är fantastiskt.

Åh vad jag längtat efter denna dag! Att äntligen få fylla 50, att få kliva över det där berömda strecket och få ett osynligt medlemskort till en utvald skara på något sätt.

Jag tar ledigt idag och ska njuta av detta på alla möjliga sätt. Planen är att ta en dag på stan med maken som också tagit ledigt för att sedan möta upp barnen som åker in till stan med mamma efter skolan. Jag vet inte vad som kommer hända på kvällen för det har maken velat göra till en hemlis.

Så med detta säger jag: vi ses på andra sidan. Där jag förhoppningsvis blivit ännu bättre, starkare, snyggare, tryggare och på alla sätt mer nöjd med livet. Inga stora förväntningar alls alltså 😂

Tills dess säger jag:

Nu är det bara dagar kvar tills jag fyller 50 år. Jag har absolut ingen kris över att fylla år eller kalla mig 50-åring. Det har jag redan gjort de senaste månaderna för det känns faktiskt bra, lite mer intressant. Det är inte så många i min värld jag är i nu som är 50. De flesta är runt 30 så då kan jag sticka ut, vilket i samma värld är något bra. Bruset av kommunikatörer är enormt, så det är bra att då särskilja sig.

Jag hade ingen 40-års fest för vi hade yngste sonens dop på min födelsedag, se det inlägget från 2014 HÄR, så det liksom löste sig med att samla familjen och så fick det vara bra med det. Nu blir det lite mer ordnat och idag var vi runt för att köpa grejer.

Det jag har svårt för är hur det ska dekoreras. Jag har försökt få inspiration men om jag ska vara ärlig är det inte direkt en uppsjö av 50-årsfester att ta inspiration från. Det jag hittat påminner mer om nyårsfester. Det får mig att dels bli irriterad då det finns en uppsjö av andra fester men liksom efter 40 tar det slut. Sedan taggad att då skapa just för detta.

Hursomhelst, nu har jag och vi varit runt och handlat och förberett. Veckan kommer vara pangfylld av jobb så jag kan vara ledig på torsdag. Riktigt roligt att planera och fixa.

Jag var på stan för att hitta några nya kläder för att ha på mig. Men det gick jättedåligt. Inga kläder som jag sett framför mig kom i min väg.  Jag blev mer intresserad av inredningen.

Som den snygga trappan på Toteme.

Eller tapeten hos Nathalie Shuterman.

Tog en lunch på Eat i Moodgallerian.

Det brukar vara så gott med ramen där och det var ok nu med men personalen var så otroligt otrevlig denna gång så jag blev faktiskt besviken.

Tillslut hittade jag ett plagg som jag kände var fest. Ett par byxor jag hittade på Arkivet. Second hand från Rabannes samarbete med HM. Tyvärr satt inte byxan inte jättebra men inte tillräckligt dåligt för chansen att missa ett par coola silverbyxor liksom. Sedan åkte jag till Judits second hand och hittade den perfekta klänningen men den var för liten. Så himla typiskt.

Sedan var det matinköp. Listan är satt, bara att bocka av.

Jag, maken och sonen var på Stockholm ost & chark och köpte lite av varje. Bland annat ett helt ben. Så man skär sin egna skinka. Det är ingen som kommer missa det på festen om man så säger.” Alltid lämna gästerna med ett stort minne” brukar jag säga.

Sedan hemma hjälpte övriga barn mig med att göra alla godispåsar till alla barn som kommer.

Ja det var första stegen mot ett firande.