En magisk tur på Mälaren

I söndags kom en liten bit av sommaren tillbaka vilket gladde oss enormt då vi var medbjuden på en tur på våra kära vänners båt. En liten halvdagstripp inåt Mälaren stod på schemat.

Väderapparna hade ju sagt mulet så allt detta var ju en vinstlott.

Sakta började vi ta oss inåt Mälaren. Det är faktiskt ett tips för alla Stockholmare – att inte bara sikta utåt skärgården utan just åka inåt. Mälaren och dess strandlinjer är ju så vackra de med.

”När ska vi åka fort???” frågar tjejerna som inte räds vare sig hög hastighet eller våghopp. Storebröderna däremot tyckte mer om det lugna tempot.

Nu gick det undan och här fick jag hålla i mig hårt. Underbart att känna farten och vattnet.

Vi skulle till den vackra ön och naturreservatet Eldgarnsö.

Där finns en brygga för den båtklubb våra vänner tillhör. Ljudnivåskillnaden från den höga hastigheten på motorn till det stilla klucket här vid bryggan var som mil ifrån varann.

Det är en ö men det går faktiskt att ta sig hit med bil. Bra att veta för oss som inte är båtburna till vardags.

Grillen tänd och magen kurrig.

Metspön som fanns i båten togs fram. Vid grillen fanns en sådant där grillgaller för fisk så om vi fick en abborre kunde det bli färsk grillad fisk till lunch. Men det var bara mört som nappade och de släpptes tillbaka i sjön. Till deras stora glädje.

Sjalett. Jag sa förra sommaren att jag skulle bli ett med sjalett och ha en sjalettsommar men då kom jag av mig. Kanske ska bli en sjaletthöst för mig istället???

Så där ja! Nu börjar det likna något. Känner du doften?

Världens bästa buffé!

Det här med att göra rullar i libabröd var toppen.

För att förtjäna gofika och få lite steg så blev det nu en promenad på ön.

Mycket att se och upptäcka minst sagt. Tyvärr ingen svamplycka av ätlig sort denna söndag heller. Vad är detta??? När alla andra verkar liksom tråla kantarell och Karl Johan går vi lottlösa. Men men, det är ju min vana trogen kunde vi ju konstatera förra söndagen, eller hur?!

Även en ö kan kännas som inland och Emils Småland.

Nypontider minsann. Vi pratade lite om olika saker man kan göra med nypon och jag fick ett mycket spännande tips jag vill prova.

Vilket helt magiskt päronträd och på riktigt gigantiska päron.

Här har bävern varit framme. Om jag skulle behöva lite träflis vet jag vem jag ska ringa. Helt otroligt hur den lille gynnaren kan gnaga alltså!

Fantastisk utsikt och vy. Tacksam till tusen för denna dag.

Papporna hade ett snabbare steg än mammorna och när vi kom tillbaka till bryggan var de i plurret.

Jag var inte så övertygad så jag avstod. Ingen var förvånad.

Sen var alla värda bulle, choklad och godis. Satte kurs mot hembryggan igen och mumsade ikapp med vågorna. En söndag som kändes som en hel helg.

Tack S & B för en fantstisk tur.

Jag tar rekord i sentimentalitet & nostalgi

Jag går backen genom parken upp mot torget för att handla. En väg jag gått säkerligen 2-3 gånger i veckan dessa 8 år vi bott i huset. Och minst lika många gånger per vecka mitt livs första 20 år då jag också bodde här.

En väg jag gick hand i hand med min morfar som tog hand om mig om dagarna när jag var liten och gick dagliga promenader med. En väg jag gick med studentmössan i handen till gymnasieskolan. Samma väg jag gått med barnvagn i ur och skur. Jag kan denna väg och som barn fantiserade jag ihop att de stora sprickorna i asfalten var en vulkan som skulle explodera vilken sekund som helst. Eller att en gigantisk t-rex hade klivit där och skapat sprickor. Inte att det är de stora ekarna och tallarna som står här har enorma rötter och som puttar upp marken…

När jag nu kom gående med tomflaskor i dramaten för att panta och inhandla frukostmat tjöt jag till. Högt. Ni vet när man inte kan hejda sig utan ljuden liksom bara kommer ur en för att man hamnar i chock.

Min väg renoveras. Där borta där vägen delas är översta lagret av asfalt avskalat för att läggas nytt och bakom mig är det stora grävskopor.

Nu skulle normala människor säga ”ja men det var på tiden – här har vi i nästan 50 år haft en trasig väg!” men inte jag. Här tar min sentimentala och nostalgiska själ över. Mina historier om vulkaner och dinousarier har jag överfört till mina barn och de säger samma sak själva. ”Visst var det verkligen en jordbävning här när du var liten?” frågade sonen. Ge mig en Oscar för övertygande skådespeleri tack!

Vi är alla olika och jag är av en blödig sort. Inte att jag är überkonservativ, vill inta att saker ska ”vara som förr” eller att man inte ska bygga nytt tex bara det att det vissa saker är som gamla snuttefiltar. Tryggt. Minnen.

Jag är en av dem som inte kan höra de första tonerna av Den blomstertid nu kommer eller Luciasången utan att börja gråta. Den pinsamma mamman. Men att ha känslor är väl inte att vara pinsam? Kanske lite pinsamt att där i parken, med dramaten fylld av pantburkar, ge ifrån sig ett tjut – det kanske var pinsamt men annars? Att fälla en nostalgisk tår vid första advent – det är väl fint?

Jag har ärvt detta från min käre far, det vet jag. Som när jag var 17-19 nånting och satt hemma själv och kollade på Pretty Woman på tv och pappa kommer ner från övervåningen precis i slutscenen. När Richard Gere står upp i limosinen och klättrar upp för stegen, du vet. Pappa sätter sig bredvid mig och ser alltså endast slutscenen. När filmen är slut och jag vrider huvudet mot honom rinner tårar ner för hans kinder. ”Åh vad fint!” säger han. Fina pappa – som jag saknar dig!

Nä nu börjar jag böla igen. Typsikt! Så blödig men glad över det. Älskar att liksom KÄNNA! Men att bli tårögd av att en liten promenadsträcka ska asfalteras om – det är väl att ta i?

Nu finns min julbok att bevaka på Bokus!

Min fina julbok Julprassel och decembermys är inte färdig, den har inte ens gått på tryck men den finns redan i näthandeln. Jag kan inte med ord säga hur stort detta är för mig. Att min dröm sedan 10 år nu blir till verklighet. Alldeles snart! Du kan lägga en bevakning på den HÄR och sedan få meddelande om när den finns på riktigt.

Som jag kämpade där i maj och juni med att skapa min drömbok på endast 8 veckor samtidigt som vår spis var trasig och diskmaskinen dog, fönstren var igenbommade för renovering, maken fyllde 50, pandemi, storbarnens fritids var nerlagt pga samma pandemi, detektivarbete att hitta ischokladformar och julskinka mm i juni, rekordregn som täckte golvet i källaren och efterföljande värmebölja i ett igenstängt hus. Att samtidigt då sätta igång med produktionen helt ensam med min högsta dröm, skapa min bok, var som att vara på sin drömresa men att bagaget inte kom med. Du är på ditt drömställe men i obekväma kläder och utan linserna som ligger kvar i väskan. Du är där, känner dofterna, hör ljuden men kan inte riktigt njuta. I sanningens namn var det en mycket tuff tid.

Nu däremot! Nu är jag på min drömresa med allt bagage och det verkar som om jag uppgraderats till och med och fått rum med havsutsikt och no limit på roomservice. Allt har gått så bra och att få jobba med gänget på Polaris Fakta har varit en enda lång sträcka av skratt och hejarop. Jag får jobba med Sveriges absolut bästa formgivare gör att boken också blir såååå fin. Mina bilder, mina texter, tankar, tips, historier och minnen landar så fint mellan pärmarna.

Jag hoppas du ska gilla den och framförallt få en fin jul ihop med den. Snart finns den att förbeställa och lägg en bevakning så får du reda på när den finns på hyllan på riktigt.

Nyp(on) mig i armen. Sker detta på riktigt nu alltså. Jag vet inte om jag riktigt vågar tro det för än jag håller den i handen. Åh så spännande!!!

Kantarelltoast med baconflingor – på internationella bacondagen

Idag är det baconets dag! Eller internationella bacondagen som det heter. Detta måste ju bara firas och då tänker jag ge dig ett dundertips till när det kommer till bacon: använd bacon som krydda.

Jo så klart kan ju bacon användas som sig bör i sin helhet men det visste du ju redan. Jag tar bara uttrycket ”just add bacon” till sin rätt. För du har hört det uttrycket va? ”Tillsätt bara bacon” om jag översätter. Och det är ju sant, om man som jag älskar bacon.

Med sin sälta och rökiga smak passar bacon finfint till så mycket men kanske du inte önskar ha en stor skiva bacon på din vackra rätt? Det är här mitt tips kommer in – du gör flingor av det och liksom flingsalt strösslar baconflingor över din rätt.

Jag kommer här visa det i form av en kantarelltoast men du kan ju välja vilken rätt som helst; på din matiga sallad, på den krämiga pastan eller bara på ett hederligt stekt ägg. Allt blir lite godare.

Kantarelltoast med baconflingor

Ingredienser:
4 skivor bacon
300 g rensade, skurna kantareller
2 msk vispgrädde
salt, peppar
2 skivor toastbröd, gärna surdeg
2 msk fint skuren salladslök

Gör så här: Hetta upp en stekpanna och lägg i baconskivorna. Stek dem så länge att de blir mörka och minskar till hälften i storlek. Lägg dem på ett fat eller skärbräda med hushållspapper.

Häll i kantarellerna i baconfettet i samma stekpanna och stek dem tills kantarellernas vätska kokats bort. Häll i grädde och låt den koka in i svampen. Smaka av med färskmalen svartpeppar och eventuellt flingsalt.

Ta de svala baconchipsen och smula dem på ett fat med fingrarna. Blir som baconflingor eller baconströssel nästan.

Lägg upp de stekta kantarellerna på smörat rostat/stekt bröd och toppa med salladslök för att sedan strössla över baconet. Servera omgående.

 

Varför bacon som krydda?

Vi är många som försöker lägga om vår kost till att bli mer vegetarisk men kanske behöver lite hjälp att fasa ut det animaliska. Då kan detta vara en sak att liksom tänka vegetarisk mat men att använda animaliskt protein bara som krydda. Att liksom vända på det hela – förut fokusera på köttet/fisken/fågeln och addera på det gröna. Nu tvärtom alltså.

Första bilden en god kantarelltoast och sedan de andra med sjukt galet god kantarelltoast!

Nu är det som sagt baconets dag och då vill jag även tipsa om fler rätter:
Brunchvåfflan med äggröra, bacon & lönnsirap
Min favoritpizza med svamp, lök &… bacon!
Kroppkakor med svamp- & baconfyllning

Julen på IKEA 2021 – Något du gillar?

Julen på IKEA för 2021 damp precis ner i min mejlkorgen och jag kan ju inte bara sitta på den utan att visa upp till er som inte fått den eller låta den gå okommenterad.

Jag vet att det är många som är spända på IKEAs jul för den är alltid väldigt genomarbetad och planerad. Med de muskler denna svenska stolthet har gör att deras jul liksom sätter stor prägel. Kolla in förra året HÄR där det osade jul om varje bild!!! Så det var med stor förväntan jag öppnade upp mappen med julbilderna. ”We believe the everyday should feel a little more special at this time of year” säger pressmeddelandet. Detta blir nog bra.

Men! Förlåt men så oinspirerande. Jag visar här först en bild jag gillar för att ni ska få lite mys när vi nu ändå ska prata jul men vidare…

Att IKEA går på en sval, skandinaviskt, ljus jul är ju trevligt och något många gillar men vad hände med julkänslan? Förlåt men är inte detta bara ett tråkigt påskris?

Jag uppskattar att man inte alltid tar julbilder i helt ouppnåeliga hem á la sekelskifteshus med 3,5 meter i tak och stuckatur men även en funkislägenhet kan bli mysig. En plastgran (inget fel på dem, jag har också en) i ett hörn räcker inte för att göra en hel jul.

Nyheterna för julkulorna är de jag sett i två-tre år på Pinterest. ”Gör om dina julkulor till söta rävar, renar mm”.  Slingan med ljus och guldblad får dock 5 av 5 från mig. Den älskar jag.

Bildmaterielet var alltså flera olika av denna avskalade stil som fick mig att tappa julstämningen (och jag inte ville ladda ner) men sedan fanns det några som jag däremot gillade och jag absolut inspireras av.

IKEAs svenska arv med dessa fat, korgar och grytunderlägg är verkligen fina och funkar hela året men med röda äpplen och nejlikeapelsiner blir de helt ljuvliga till jul.

Färgat glas! Som det kommit tillbaka med storm! Detta är vackert och fint, funkar ju hela året de med.

Skapa din egna jul

Men det som jag dock bara TOKÄLSKAR i det material jag fick se var hur de lyfter det egenskapade julpyntet och allt julpyssel.

Visst blir du inspirera av detta? Att måla på glas, både vaser och fönster. Detta kommer bli ett pyssel vi ser i var mans hem. Förra året var just fönstermålning årets grej och syntes överallt, typ.

Även om detta är ett ”köpepyssel” så är det ju så inspirerande. Älskar allt med mistel btw.

Ja, mera pyssel. Vackra tejper att skapa julkort och vackra paket med. Heja IKEA!

Till denna bild som är den enda mysiga dukningsbilden de visar upp står det: ”Christmas doesn’t have to be complicated. The festive holiday season is a time for celebrating the simple pleasures – like dining with loved ones. Here are some easy decorative additions inspired by the traditional rustic charm of a Scandinavian winter home.”

Well IKEA – jag håller med om att det inte ska behöva vara svårt att duka och bjuda in men efter nästan två års frånvaro av firanden ihop med familj och vänner kanske vi just vill ha stora festdekorationer? Är det inte just i år vi vill ta i från tårna??? Jag som i år kommer ut med en julbok, läs HÄR, känns ju precis så – i år är det all in!!!

Hurra – här kommer det stora maffiga! Är det för att coronasäkra som det smackas på för fullt utomhus kanske?

Jag vill verkligen skapa ljus och julstämning utomhus i år. De som passerar vårt hus ska få sig en dos julstämning när de går på sin hund- eller powerwalk alltså!

Den skandinaviska julen på export

För oss som växt upp i Sverige är inte glögg och pepparkakor något exotiskt men då IKEA är en så stor internationell aktör så slås det på den svenska trumman för jul. Jag firade jul ett år i Washington och för att då få ”vår” julmat var det ju till IKEA vi fick åka. Alltså – vi fick åka till ett möbelvaruhus för att få tag i julmat. Så otroligt rolig vändning ju!

Jag undrar hur detta säljer i de svenska varuhusen då det är samma varor egentligen du idag kan köpa på macken ju!? Men som sagt – jag älskar hur våra smaker sprids ut i världen. För våra julsmaker är ju de bästa… eller?

A Swedish cottage made of cookies – inga nyheter här va? Men jag älskar den rena looken.

Nå, vad tycker du om vad du fick se här? Julkollektionen kommer till varuhusen i oktober säger pressmeddelandet.

Löjrom på dillchips – gott till kräftor

Vad är gott till kräftor? Det är en fråga jag fått några gånger och då brukar jag hänvisa till pajerna jag här här på bloggen som kräftpaj och kanterellpaj. Men det kanske är för stort och man vill ha något mer plockigt, som en snitt till exempel. Det fick mig att tänka till.

Kräftor och dill passar ju väldigt bra ihop samt att löjrom på chips är festligt. Om jag då kombinerar och lägger löjrom på dillchips? Borde inte det då bli det ultimata snackset till kräftskivan? I fredags så skulle vi bara vara hemma, den ila familjen, och jag var så sugen på kräftor så en liten dos av det såt annat gott och då ville jag testa detta. Blev det ett gott till kräftor?

Jo jag tyckte det i alla fall!

Vill du ha massa tips till kräftskivan så som recept, pyssel, bordsdukning och sånghäften att skriva ut? Klicka då HÄR.

Dillchips, en klick smetana/creme fraiche, löjrom (gärna avrunnen), finhackad rödlök oh nymald svartpeppar. Serveras omgående så inte chipsen blir för mjuka.

Havets guld va? Jag har ingen aning om det heter så men jag kan ju tycka att det stämmer bra.

Om man gillar dill så kan en liten vippa färsk dill få landa på varje klick löjrom också kan jag tycka. Jag har hört att dill är den enda kryddan som man aldrig kan överdosera – att den inte blir för stark oavsett hur mycket man än tar. Jag har inte provat att överdosera så jag kan inte svara på sanningen i detta.

Och som alltid: vackra fat smakar alltid godast så att detta dessutom blir så där alldeles underbart vackert gör det ju inte sämre.

Brunt, randigt & varmt förra veckan – trendrapport

Jag har varit lite dålig på att skriva om den design week som var förra veckan. Eller så här – jag var väldigt duktig på att visa upp på instagram när jag var nånstans men det har inte landat här på bloggen. Bättring och bot helt enkelt.

Man kan säga att jag istället har marinerat intrycken för att nu då få till en liten rapport och tips på vad som sagts ska vara trenderna för hösten och vintern 2021.

Först och främst tycker jag att detta med trender inte gäller längre. När man tittar på en bild som har några år på nackan kan man lätt se om det är en bild från 60-talet eller 80-talet då det var så tydlig estetik och mode. Nu är det inte en stil som gäller utan som i mitt instagramflöde är det nybyggda hus men som inreds som om det vore Carl Larsson a la 1800-tal och i förklädesklännigar från Bullerbyn som bodde där. Eller gamla hus med ny dansk design och egensnickrade möbler i strama rätt tråkiga kläder. Ja du fattar,  anything goes och alla gör exakt som de vill tycker jag. Jag bara älskar det. Så befriande. Vill verkligen poängtera detta: kör din grej för den är inne och rätt.

Hösten, brunt & linjer

Det som jag sett och plockar med mig är att det är som om hösten är älskad av alla för det är höstens estetik som kommer. Aldrig har brunt varit så rätt. Det är inte bara att det är höstens färg nummer ett utan även att den är så klassisk. Kanske just att detta med trender är så uttjatat så en klassisk färg som brunt just summerar allt. För om du blandar alla färger blir det ju… brunt!

Sedan om jag tittar på mönster så skulle jag vilja säga copy paste på ovan nämnda tanke. Att gå till det klassiska för att det känns tryggt men än mer att det är hållbart i alla svängar. Så då är den ruta som vi sett ett tag fortfarande stark men även randen. Nu är det ränder för som det heter: ränderna går aldrig ur.

Jag blev väldigt inspirerad och varm i själen på nåt sätt när jag var på Mamma Anderssons visning på Svenskt tenn och hamnade bredvid denna bruna tapet. Med struktur och minnen av min barndom sjögrästapeter kändes det ombonat. Brunt uppåt väggarna? Ja varför inte?

Och brunt – vad lätt det är att få in egentligen. Så många vackra trämöbler, skärbrädor och terracottakrukor har vi inte? Behöver inte vara omöjligt att lyfta detta hemma utan att köpa nytt. Nästa gång du ska rama in en bild – välj mörkt trä. Pressbild från Granit.

Och här har vi då både brunt och ränder! Jag blev helt tagen av dessa glaslyktor/vaser och stora fat av ByOn. Alla handgjorda och unika.

Om du scrollat spå instagram eller sett nyheter från inredningsvärlden så kan du inte ha missat de formmönstrade mattorna! Jösses vad det är vita fluffiga mattor klippta i olika mönster – rutor, ränder, vågor. Men nu ska det mysas vid soffan och fötterna ska få gosa ner sig i långhåriga mattor. Kan inte tänka mig något mysigare. Pressbild från Granit.

Pressbild från Ellos som också har en succékollektion nu med inredningsprofilen Marie Olsson Nylander.

Och IKEA fortsätter sitt bejublade samarbete med Ilse Crawford. Jag ska nog skaffa mig ett nytt doftljus med en helt ny doft för att liksom sätta hösten 2021 på doftkartan. Ja för du vet väl att doft är det sinne som framkallar minnen snabbast och mest? Så köp ett nytt schampo på en resa och när du sedan doftar på det schampot flera månader senare så framkallar du resans minnen på rekordfart. Pressbild IKEA.

 

 

Kaffe! Så trendigt – igen.

När vi nu ändå pratar brunt så kommer kaffe upp i mitt huvud. Jag har fått inbjudningar på flera events och möjlighet att faktiskt besöka ett kafferosteri. Kaffe är på intet sätt en nyhet men det har hänt något under denna pandemi.

När vi jobbat hemma så har kaffekonsumtionen ökat drastiskt fick jag höra. Och jag kan bara se till mig själv och skriva under på det. Sämre laster kan vi ju ha eller hur?

Men det är inte bara det att vi dricker mer kaffe, vi dricker på nya sätt så att säga. Minns du trenden från i våren 2020 med detta Dalgona kaffe som tog över världen samtidigt som pandemin tog fart?

Kaffet har ju på menyerna presenterats som bryggkaffe, espresso, cappuccino osv men det är ju som att säga öl, vitt och rött vin. Dvs man utlämnar vilken sorts öl eller druva i vinet. Här kommer vi se kaffebarer som inte bara serverar espresso utan även espresso på olika sorters bönor.

Och drinkar! Nej inte bara irish coffee utan drinkar med kaffe i. Hösten är brun och god!

 

Sömn! Nu ska det sovas på riktigt

Alla trender har en motpol och vad är kaffets kontrast? Ja om man hårdrar det lite kan vi väl säga sömnen? Men sömn har det pratats en hel del om som vår tids nya svarta. Dyra sängar, finurliga madrasser, formbara kuddar och tyngdtäcken. Men det är känt att vi sover för lite och för dåligt. Och jag tror vi är många småbarnsföräldrar som kan skriva under på hur mycket bättre man mår efter bara en natts ostörd sömn.

Vår panelvägg gör sig alltså extra bra denna höst med brunt, trä och ränder måste jag säga.

Blir ju helt klart sugen på höstmys i rutiga sängkläder till denna vägg. Sängkläder från Lexington.

Men mode då? Nja, där är jag inte så himla uppdaterad men så här såg jag ut när jag gick på visning.

Min nougatfärgade topp klassar väl in under brunt i alla fall. Och sedan en sådan där lös krage som på mitt instagram fick endast 30% tummar upp n är jag frågade om ni tyckte om den. Men jag har ju aldrig riktigt klätt mig som andra…

Barbent ända in i oktober – det är min regel. Kanske det ändå var sista gången med tunna sandaler?

Jaha, det blev en liten sammanställning i alla fall av vad jag liksom snappade upp från designveckan. Och så klart var det en massa mer men om jag nu ska på något sätt trycka ihop allt och klämma fram essensen så blev det lite så här. Nå vad tycker du? Känns detta rätt i tiden?

Stockholm ost & chark – som att resa utomlands hemma

Vi hade tagit oss in till stan för att leta 50-års present åt en vän och passerade en rätt knasig, ja som en gammal garageöppning på gatan. En bred port med några få flaggor, skylt med extrapris på ost och sedan då en bred backe ner till ett källarplan.

Då både jag och maken alltid liksom hajar till när vi ser nån ny butik som signalerar delikatesser drogs vi på nåt sätt in och ner. Barnen himlade med ögonen men följde efter. Det var lite spännande allt.

Där nere var det som om vi beamat oss till nån mysig kvartersbutik i någon mindre hamnstad runt Medelhavet. Inte någon superstylad butik eller på något sätt tillrättalagd utan rätt ocharmigt lysrörsljus och lite utslängda kylar med ostar, charkvaror och andra delikatesser.

När vi liksom vant oss vid ljuset och vad vi såg så såg vi ju en guldgruva. Så mycket fantastiskt som man inte hittar på så många ställen här i stan. Och känslan av att just vara i en mindre by söderöver växte.

Det var mycket större än vad vi trodde med flertalet rum och hyllor gjorda av gamla packlådor. Vart hade vi hamnat egentligen? Vad hette detta ställe?

Stockholm Ost & Chark visade det sig. Ett tydligt namn på vad de säljer och vart det ligger.

Barnen fastnade vid allt det goda exotiska godiset. Åh lite italienska FIAT-choklad hade ju inte suttit fel!

Vi skulle inte alls köpa mat men så blev det. Det blev en god plockmiddag efter detta besök och med ett löfte till varann att åka dit fler gånger. Att res utomlands på detta sätt är ju väldigt smidigt!

Svampplock på Lovön med oväntad fångst

Då var det ny vecka och helgen försvann fort. En helg där vi tackat nej till en massa trevligheter för det har faktiskt varit rätt intensivt senaste tiden. Att liksom ha tid för att både påbörja saker och avsluta, att låta timmar gå och inte känna att vi behövde passa tider. Det var det vi behövde. Och en massa gott att äta.

Men något som det varit lite sämre med på sista tiden är också en lungfyllare av att ta en vända i skogen. Det är något som vi förra hösten i i vintras absolut tog svart bälte i men nu helt glömt. Att ge oss ut för en hel eftermiddag i skogen behövdes.

Barnen kanske inte jublar men då har jag bästa tipset: ta med kära vänner som har barn i samma ålder. Alla glada! Vilken skillnad det blir om det ”bara” är vi i lilla familjen än om kompisar är med som barnen kan hänga med istället för att starta syskonbråk. En parantes men som är viktig att poängtera.

Hur som helst; vi möttes på favortistället Lovön med svampkorg och packad grillkorvslunch.

”Vi börjar här, går hit och sen tillbaka hit” Enkelt.

Kartan för naturpasset som vi köpte förra året funkar fortfarande. Men nu var det inte  orienteringskontroller vi ville ha utan en korg full av svamp ju!

Och där satte vi fart.

Det där med karta är hemma bra faktiskt. Nu är det leder utmärkta med färgade prickar så man går inte vilse men vid svampplock så vill man ju inte gå på ”motorvägen” för där finns det ju ingen svamp. Därför behövs kartan extra mycket.

Oj vad mycket svamp och bär det var. Alltså det va enorma mängder av båda delar. Men inte en enda ätlig svamp. Eller i alla fall känd ätlig så vi vågade plocka.

Men vi har kul ändå!

Det är ju en ö så att sedan komma ner till stranden är så härligt och vackert. Det blåste friskt men varmt.

Framme vid delmålet – den söta grillplatsen med den vackra utsikten.

Det finns faktiskt ett vedförråd här men det vågade jag inte lita på så jag packade egen ved. Snustorr ved dessutom så det var lätt att starta brasa.

En buffé för korv byggdes upp.

Grilltång glömde jag. Visste att det var nått jag missade!

Mums för mig. Majonäs, syrlig senap, bostongurka och rostad lök. Min typ av korv det!

Andra nöjde sig med ketchup och rostad lök.

Vidare ut på jakt.

Jag kan bara konstatera att typ alla svampturer jag skrivit om här på bloggen har haft samma skrala resultat. Aldrig att jag haft en korg fylld till bredden av svamp, aldrig att jag ens haft halva korgen. Det går så dåligt för oss. Bara en massa vackra svampar som vi absolut inte ska plocka.

Inlägg från 2014 (åh så liten bebis jag hade då!),  2017 och 2020 – ja jösses vad dåliga vi är!

Tror helt enkelt det är för att vi inte ger oss för långt bort från leden. Men men, det kanske inte var svampen i första hand vi var ute efter? Eller???

Det är ju en vinst i sig att få en tur i skogen med barnen och härliga vänner. Gott så.

Lovö prästgårds gårdsbutik

När man väl är på Lovön får man ju inte missa gårdsbutiken vid prästgården. Det har blivit en av våra favoritställen. Jag och maken älskar de underbara grödorna direkt plockade från trädgårdslandet och barnen älskar djuren.

Ost vet jag inte om vi köpt. Det måste undersökas till nästa gång.

”Får man klappa?” undrade lillebror. Han blev ju helt kär i hönor förra sommaren och den kärleken verkar bestå.

Jag gick mer på kärleken till det nyskördade.

Du känner doften va? Ljuvligt.

Allt var underbart.

Så klart storebror hittade en vän. Dessa katter är bland de gosigaste jag vet och dessa är extra söta för de är nämligen så kallade skeppskatter.

Vad är en skeppskatt? Jo det är en kattsort som har en extra klo. Det ger dem ett utseende med extra söta runda tassar. Så så så gosiga!

Som de ser blev det inte en fångst av svamp i korgen som det var tänkt utan det blev en ekologisk nyskördade grönsaksfångst istället. Inte fy skam det heller!

Nu blir det middag med kokta rödbetor ihop med resterna från helgen.

”Åh, då vill jag använda min nya rök!” jublade maken. Jag hängde inte riktigt med men kom på. Han fick av kära vänner en rökpistol i födelsedagspresent. Här röker han ett kaprissmör. Dvs hackad kapris blandat med smör som blir rökt i en bunke med plast på.

Detta mina damer och herrar, var helt fantastiskt. På bara nån minut doftade det ljuvligt som om vi var vid medelhavet och satt på en kolgrills restaurang.

En enkel men så god middag och smöret var fantastiskt gott till. Och om du tycker rödbetorna ser ovanliga ut är detta en cylindersort. Sådana man gör skivade inlagda rödbetor av. Jag har aldrig sett sorten tidigare men logiskt egentligen. Fler jämntjocka skivor.

En söndag med byte fast fel byte så att säga. Svamp kan man ju köpa i butiken… Fast det är ju en helt annan sak, ha ha.

Gjort egna kermikfat som dom där i Paris

”Åh, kommer de bli så där som hos Astier de Villate i Paris?” frågade jag svägerskan när vi var hos henne och min bror i påskas på vår väskustresa då. Hon har en keramikverkstad och frågade mig och barnen (maken sköt ut sig tidigt i processen) om vi ville skapa. Och det ville vi så klart.

Där satt jag med en stor bit äkta kermiklera och fick hjärnsläpp. Vad göra nu liksom? Men då kom jag att tänka på besöket hos Astier de Vilatte när vi var där på vår tågluff 2019 och hur jag suktat och dreglat både i butiken och på instagram. Vackert och dyrt. Och deras grej är att den vita färgen på alla porslinsvaror inte är helt heltäckande vilket är så vackert. Det fick mig att vilja göra små fat, ett till varje familjemedlem, att ha smågotta på.

”Nja, jag skulle nog inte tro det, den här glasyren är heltäckande”, svarade svägerskan. ”Äsch det blir ju bra ändå”, sa jag och fortsatte göra mina fat. Gjorde även med stämplar av löv och en broderad spets. Lämnade faten hos henne för att torka, brännas och glaseras. Nu i sommar på mammas födelsedag kom de hit och kolla…

De blev ju visst så där parisiska. Jag är i alla fall så himla nöjd.

Blev mycket vackrare och bättre än vad jag vågade tro.

Här är bild från i påskas på västkusten när vi skapade. Åh vad härligt det var att få forma fram där på bordet.

Alla tiders ju. Ett litet fat för något gott till fikat eller kanske som ett smyckesfat?

 

Jag har några saker jag ska göra i höst, ska återkomma med den listan, men en av dem är att dricka mer te istället för kaffe. Jag kommer aldrig sluta vara först och främst kaffedrickare då jag älskar det men vid vissa stunder, som tidnings- och bokläsning vill jag ha te och de stunderna ska bli fler.

Jag har redan börjat och såg då att jag saknade ett att för tekulan. Inte nu längre som synes. Hur kunde jag veta detta i våras?

Men de jag nog är mest nöjd med är de med familjens initialer. Så nedrigt bara att vi är tre i familjen som börjar på bokstaven H. Kunde jag inte planerat det bättre kan man tycka!

Det gjorde att jag fick sätta dit I, II och III på våra H. Klurigt ändå!

Till lördagsgodis, charkbricka eller kvällste-skorpan. Mysigt.

Inte lätt att skriva i lera på ett vettigt sätt. Men man ser nog vad det är för bokstäver i alla fall, ha ha.