Att grilla gurka har jag visat tidigare då fylld med fetaoströra men man måste ju inte göra det så svårt för sig heller.
Jag skulle grilla och hade söta små delikatessgurkor hemma. Istället för att göra en kall sallad så tänkte jag göra en varm men ändå krispig sallad till middagen.
Grillad gurka, som en varm sallad
Gör så här: Dela gurkan på mitten och gröp ur innandömet. Strö salt över hela gurkan och låt ligga i minst 30 minuter.
Vänd på gurkan och häll bort all vätska. Pudra över önskad krydda, jag valde paprika.
Grilla gurkan först neråt, att den fuktiga delen får grillas. Sidan ska få lite grillränder
Vänd sedan på gurkorna och lägg på en sida av grillen där det inte är direktvärme, att de får ligga vid sidan av glöden. De får indirekt tillagas och bli ljumna och mjukna något.
Varma, salta, kryddade samtidigt krispiga gurkor att ha till övrig grillmiddag.
Just det, jag visade aldrig vad jag fyndade på loppis på vår loppisresa. Detta är kanske inte det bästa inlägg jag någonsin gjort men det kanske ger en liten aha-upplevelse ändå.
Jo, jag har tidigare skrivit om hur härliga rektangulära former är på glasfat och tipsat om att leta efter såna på loppis. Ett sådant av de jag har är rätt litet och liksom udda. Kan det vara så att det ska tillhöra något mer? Jag började ana att det nog tillhörde ett sett jag sett varianter på; ett fat och lock av silver.
Den tanken hade jag för något år sedan och glömde bort det. Men när vi var där i ladan bland allt bråte och rätt slitna grejer, främst rätt skitiga då det just är en lada med kraftigt drag så vinden blåser in både det ena och det andra där. Då såg jag en sådan lite ask och när jag öppnade den var den tom. Dvs utan sitt glasfat.
Kan jag ha hittat makan till min kaka?
Jajamensan! Så otroligt glad jag blev. Och imponerad av att jag liksom väntat på detta.
Med lite puts så blev det så fint så.
Som ny till och med va?
Före och efter. Häpp!
Ja som sagt, kanske det ger en liten idé om att kolla upp glasfaten du kanske har eller tänka att de där lite risiga silversakerna på loppis kan bli som nya.
Det finns saker som man bara ger upp om. Som att ha ett fungerande kök till exempel. När man drar en suck och liksom bara kapitulerar för att man tjatat och dängt huvudet i väggen så många gånger att det inte är lönt längre.
Det sägs att det tar 30 dagar att bryta en vana och vanan att handdiska sitter numer så djupt i min ryggmärg att jag glömt bort att vi någonsin haft en diskmaskin känns det som. Jag skrev om vårt köksgolv HÄR och den vattenskada som blivit där. Nu är det över nio månader med detta.
När jag var på min väninnas landställe här om sistens så rörde det mig inte ryggen att det inte fanns rinnande vatten indraget i deras hus. För handdisk är ju min vardag så varför skulle det inte vara det på ett landställe också liksom. Och att stå i ett utekök är ju bara lyxigt i jämförelse.
Jaha och vad har hänt sedan sist då, när det nästan gått en månad? Ja du – inte ett skit. Jo hela köksgolvet har dragits ut. Ett otroligt knarrigt spånskivegolv lades in där vi går men i övrigt är det råa plank och spikar som sticker upp. Tur vi inte har småbarn.
Sedan så är det en byggfläkt som ska torka ut som går dygnet runt. Jag fullkomligt hatar det där ljudet. När man som jag jobbar hemifrån så är det där surrandet helt vidrigt. Som att ha en mygga i sitt rum som surrar irriterande exakt hela tiden.
Jag hoppas innerligt att försäkringsbolag, installatören och återförsäljaren ska komma överrens och lösa den här skiten. Du får förlåta att jag låter så vresig men tålamodet börjar tryta. Jag kan inte förstå att det ska ta så lång tid. Månadsskiftet oktober november upptäckte vi att det var en vattenläcka under diskmaskinen. Nu är det mitten på juli.
Första budet var att våra fina golv bara skulle behövas tas bort där vid diskbänken så att golvet i övrigt skulle skonas…
… men icke. Jag kom hem och då låg hela vårt köksgolv ute på gatan. Jag skrek högt.
Ett rått plank som var sticksigt och jävligt låg öppet. Jag försökte tänka positivt och se det hela som en sommarstuga med plankgolv. Men då…
… skulle även det bort. Om jag just nu känner pepp? Nej inte direkt.
Och här är vi nu. Man har inte svårt för att hålla sig för skratt om man så säger.
Jag la in trasmattor där det gjorde ont att gå. Med lite vilje kan man väl låtsas att det är sommarstuge-lajv. Ja, jag måste försöka se positivt på detta!
Om någon varit med om liknande och har några stöttande ord tar jag dem gärna.
Nu får du hålla i hatten! Jag har plockat egna små trädgårdsbuketter minsann! Blomkrasse, luktärter och schersmin. Det doftar helt galet underbart.
Jag kan inte beskyllas för att vara en trädgårdsinspiratör. I alla fall inte av den odlande sorten men jag gör mina små nedslag tillsammans med min lilla trädgård. Vi har en hel del att kämpa mot så som noll jordmån, tallar och hungriga rådjur men vi jobbar tillsammans.
Nu har alltså luktärten och krassen lyckats blomma. Och så då schersminen som jag inte kan stå till svars för utan den kom med huset så att säga.
Nu är mitt allra somrigaste hörn av huset, mitt grönmålade matrum, väldoftande och blommigt.
Du känner doften genom skärmen va??!!
Starka färger. Jag är inte Fru Pastell direkt om nu någon trodde det.
Till nästa år ska jag satsa ännu mer på just dessa två. Bombsäkra, enkla och jättevackra. Precis som jag vill ha det.
Hej sommarfredag. Nu är det många som är på semester och förhoppningsvis är det lata dagar väntar. Jag kommer här med några saker som vanligt i mina fredagslådor, som jag tror kan passa in nånstans där mellan hängmattan och grillen.
Sommarens godaste paj
Det finns många pajer man kan som bekant göra. Speciellt nu när bär och frukt finns i våra land. Men en som jag ändå vill kasta in som sommarens fräschaste är ändå denna: Keylimepaj. Läs receptet HÄR.
Torka linne ute
När ni vädret tillåter tork ute ska du passa på. Att torka sängkläder i vind och sol är ju som värsta terapin att sedan få sova i. Men nu tänker jag även på linneservetter! Att torka dem i solen gör att du liksom stärker och manglar dem. Ja du får kolla mer HÄR.
Vodkadero
Somriga drinkar vet jag många nu önskar. Trocadero är en favorit hos många. Servera den som drink till grillen. Jag toppar den med vodka. Och döper den till Vodkadero! Läs recept HÄR.
Drömmen om Grekland
Det blir ingen Greklandsluff för mig och oss i år. Som du vet är jag en riktig greklandstoka och att luffa mellan öarna är mitt favoritsätt att resa. Jag har gjort mängder av Greklandsguider och filmer.
Ska du till Grekland så får du inspiration HÄR. Annars så kan du som jag se filmerna och drömma dig dit. Sommaren 2024 är min plan nu för nästa resa mellan öarna. Åh vad långt kvar men den som drömmer har en härlig tid att längta.
Våffeltortilla
Något gott ska seerveras NU! utan att passera fängelse så går du till gå omedelbart HÄR!
Barn i Stockholms tips
Att turista i städer tycker jag så mycket om och för de som inte bor i Stockholm kan HÄR få tips på vad man kan göra i Sveriges huvudstad. Men även för dig som bor här och vill få nya input.
Bli av med bananflugor
Det är inte bara bad, svalor och jordgubbar som kommer med sommaren. Även stökigheter som mygg och bananflugor. Myggen har jag inget mirakelmedel mot men bananflugor – det har jag det bästa botemedlet. Läs HÄR och säg hej då till de små rackarna.
Ja, det var en liten godispåse med allt möjligt. Hoppas något av det var intressant. Säg gärna till vad du tycker i en kommentar. Hälsningar blir jag alltid så glad för.
Kommer du ihåg att jag planterade (eller sådde – vad är skillnaden???) blommor som pollinatörer gillar extra mycket tidigare. Ett litet bidrag till de små viktiga bina som det pratas om har så svårt att få mat.
Jag skapade en Bi-stro eller på engelska då en Beestro. Lite göteborgskt så där…
Så hur har det gått? Jo tack mina restauranger i flertalet olika krukor är välbesökta och det surrars på fint där.
En tajt plantering detta. Och jag ser att restaurangen har flera sittningar för det kommer komma fler blommor. Fint på så många sätt.
Alltså, de är så himla söta. Fast hade de kommit likadana varelser i kattstorlek hade jag nog sprungit min väg ha ha.
Jag har ett par silvriga Birkenstocks som jag bara tokälskar. Jag köpte dem 2019 och de har jag format genom användning så de sitter alldeles perfekt runt mina fossingar. Men sulorna är så slitna att jag nu går på korken. Det vill säga att jag inte bör gå på dem alls.
Men om de fungerar som sko men sulan är trasig – är då hela skon trasig? På en annan sko hade man inte ens ställt frågan för det är bara att sula om men på en toffla? När sulan går över hela skon och liksom är ett med skon – går det att sula om då?
Juli 2022. Skönt slitna och alldeles perfekta får mig.
Juli 2019. Helt oanvända och det silverfärgade lädret är som en spegel.
Jisses vad jag går snett alltså…
Värt att fråga proffsen så jag åkte in till Kungsholmen och min skomakare. Han som är så trygg och lugn varje gång jag varit där. ”Jo men det går bra, bara att sulans mönster kommer bli ett annat.” svarade han. Och det är ju något jag verkligen kan leva med. Det är ju inte så att jag går å tänker på vilka vackra fotavtryck jag lämnar efter mig direkt, ha ha.
Och ta-daa! Som nya! Fast perfekt ingånga av mig så de är ju ännu bättre än nya.
470 kronor fick jag betala vilket ju är billigare än nya. Alla vinner på detta!
Alla sätt är bra utom de dålig, som det heter. Och när jag nu planterat lite hej vilt som du minns å måste jag på lika sätt lösa saker och ting. Så när luktärten drog iväg och jag stod utan något för den att klättra på så var jag då den som tänkte utanför boxen kan jag tycka.
Ja man är väl lösningsorinterad så säg???
Blev ju himla läckert kan jag tycka.
Och läcker är verkligen den här krassen med sina spräckliga blad. Vad heter den sorten??? Minns inte vad jag odlat, tror inte de såg ut så på förpackningen nämligen. Planterade lite så där huller om buller DÄR i våras.
Ja lite kul var det i alla fall. Jag testar mig fram som sagt i vår trädgård. Kanske lagom till min 80-årsdag så är jag bra på sånt här, ha ha.
”Vi ska spela in reklamfilmer och undrar om du skulle kunna tänka dig att vara med?” är en fråga som dimper ner i min mejlkorg. Jag frågade vad de önskade använda mig till. Ska jag göra ett samarbete på instagram, dokumentera till bloggen, styla för inspelningen eller vad ville de och trodde att jag skulle kunna bidra med. ”Vi önskar att du är vår modell” var svaret.
Nu kanske du som läser detta tror att jag tar lätt på detta då jag fotar mig själv och står framför kameran väldigt mycket i och med att jag valt att starta blogg och instagram men så är det inte. Att fota sig själv med sin egna kamera, med självutlösare helt ensam är ju inte samma sak som att vara fotomodell där det är massa människor bakom kameran, nån som sminkar och fixar hår, nån som har koll på det jag gör, att det inte är jag som bestämmer utan det är nån annan som har ansvaret och regisserar mig.
”Vet de verkligen hur jag ser ut?” var det enda jag tänkte på. Vi har inte träffats live så är de säkra på att de hört av sig till rätt Helena?
Jo då, det var mig de önskade och jag var för nyfiken för att inte säga ja. Wow, mitt första fotomodelljobb.
Varför detta är lite av en stor grej är att jag är över 48 år så det är liksom inte så att jag fått så många sådana här frågor och jag har väldigt klara minnen från en tid när jag trodde att jag faktiskt kunde bli modell. För jag är ju lång, alla sa det; du borde bli modell som är så lång. Men så klart räcker inte bara det…
Jag gick i åttan när jag via min 13 år äldre bror som jobbade på en reklambyrå göra ett jobb för HM. De behövde några ungdomar som kunde vara med på en Rockyannons. Minns du HMs underrvarumärke Rocky förresten? Stentvättade jeans var hetaste mode där i slutet av 80-talet.
Den fotograferingen gick så bra så vips satt jag på ett flygplan till Frankrike. Hur gick det till??? Är det nu jag blir modell? tänkte jag. Detta var precis den där tiden när begreppet supermodell kom och var ju var och varannan tjejs dröm. Blir den min?
Jag står i en hotellkorridor i Frankrike med en massa folk omkring mig (varför vi inte är inne i ett rum kan jag inte minnas) och jag har på mig de kläder som ska fotograferas. Allt känns väldigt spännande och vuxet.
”Nä men henne kan vi ju inte ha! Hon är alldeles för bred om rumpan!!!” säger någon bakom mig.
Här skulle mitt liv kunnat ta en vändning. Om du sett filmen Sliding Doors så är detta min dörröppning och jag skulle välja vilken dörr att gå genom. Jag kunde välja dörren som sa ”Helena, det är fel på dig, du måste bli smalare för att passa, för att de ska välja dig.”
Men min dörr sa: ”Men va f*n, upptäckte de det nu? Kunde de inte ha kollat om kläderna passade mig hemma i Stockholm??? Helt onödigt att dra med mig ända hit ju.”
Det tog mig många många år att inse att jag där och då kunde haft ett annat livsöde. Många tjejer runt mig i den åldern mådde dåligt och straffade sina kroppar men av nån anledning (självkänsla? trygg omgivning?) så tog jag inte in den väldigt vidriga kommentaren som kritik. Detta är jag så glad över och tackar mig själv för.
Och jag är också glad över att jag fortfarande är nyfiken på vad livet kan ge. Att få frågan om att vara modell idag är som sagt för spännande att säga nej till. Ska bli spännande att se resultatet. Tack finaste teamet för att ni ville ha med mig.
Imponerande mängd prylar för att få fason på mig dock, ha ha.
Jag känner vittring, ser i hyllan bland äggkoppar i orange plast och rivjärn som sett bättre dagar något som blänker. Jag kan känna doften av en italiensk gelateria, är mitt byte inom räckhåll?
Snabbt som jag bara kan utan att någon annan ska förstå min iver, och komma före, lyfter jag upp en blank gudomligt vacker glasskupa. 10 kronor styck! Jag ser att det står tio stycken på hyllan. Snabbt ser jag siffran 100 i mitt huvud samtidigt som jag också ser siffran 150. För det var vad jag betalade för en på Åhlens. En i jämförelse tråkig, nyproducerad glasskupa utan historia.
Detta är min 20 taggare! Jag tar tag i alla tio och försöker för kassörskan inte visa min lycka. Hon skulle ju då få för sig att höja priset. Sånt tänker jag där och då. Kanske inte är så smickrande tankar men här i stunden är jag som ett vilddjur som precis satt tänderna i något saftigt. Primitivt.
Med darrig hand tar jag emot den trasiga papperskassen som nu är fylld av rostrfritt stål. För mig så är det guld. Åh denna materiella lycka!
Jag ber om ursäkt redan nu. Jag tror alla mina bilder kommer ha med en eller tre glasskupor.
Eller det kanske inte alls är glasskupor? Det kanske är grapefruktkupor???
Tänk vad ett litet besök på en gårdsloppis i Sörmland kan göra en glad!
