Följ mig:
Berlin Min dag

Vår resa till Berlin – första dygnet

12 februari, 2022

[wordpay_ad type=”float” blur=1]

Nu får man äntligen se framåt, ska bete sig som vanligt och gränserna till världen öppnas igen. Sportlov, påsklov och sommarlov kan planeras lite större och vidare. Vart ska vi resa?

Nu var det inte länge sedan vi var på resa i och för sig då vi på höstlovet var i Berlin och jag har ju inte lagt upp den resan här än. Det kom liksom en jul emellan med julbok och allt vad det var. Men om det är någon som kanske vill ut i Europa på skollov och ledigheter tänkte jag ändå ta och dela vår resa här nu, uppdelat på flera inlägg. För om det är nån stad jag verkligen vill inspirera att resa till så är det Berlin. En stad som ger så mycket för både vuxna och barn. Absolut barn. Men mest vill jag få upp den på bloggen för mig själv, bloggen är ju även mitt egna minnesalbum.

Vi har varit i Berlin tidigare med barnen på vår första tågluff påsken 2019 som du kan se HÄR, HÄR och HÄR. Med dessa minnen i bagaget var barnen superpeppad på att besöka Berlin igen. Och de vill gärna tillbaka en tredje gång nu kanske jag säga. Berlin har så mycket mer att ge.

Vi kom fram sent och hade en middagsbokning redan klar på Brauhaus Lemke nära hotellet då vi visste att vi skulle vara hungriga vid ankomst. Så vi gick in med allt bagage för att äta vår första tyska måltid innan incheckning. Detta vara något vi alla fem längtade efter – en riktig tysk måltid då vi haft så många bra minnen från middagar så barnen visste redan vad de ville ha. Ja, vi är en ätande familj!

Korv, surkål, senap och öl. Blir det mer tyskt än så?

Denna restaurang var även ett bryggeri. Älskar hur det på riktigt är härproducerat.

När vi mellanlandade i Hamburg på vår tågluff åt maken X som köptes om till fotbollen då köttbiten var superstor och klotrund. Den hade äldste sonen längtat efter och här kom den!

Vi reser utan skärmar och det sätter så klart familjen på prov. Jo men visst är det så enkelt att låta barnen få sitta med sina skärmar och de vuxna kan äta i lugn och ro men jag tror faktiskt att det i långa loppet gör att vi inte får sköna måltider ihop. Att det inte blir naturligt att prata ont matbordet. Får nästan magknip när jag ser barn och vuxna sitta vid samma bord men inte på riktigt vara tillsammans. Mitt knep när det blir långtråkigt eller myror i kroppen är penna och papper. Så många roliga lekar, teckningar och minnen som då skapas.

Sedan var det krypavstånd till vårt hotell Zoe by Amano och alla somnade snabbt.

Då vi är fem i familjen är det jättesvårt att hitta rum för oss alla så vi delar som oftast upp oss på kill- och tjejrum. Kan låta knasigt men att få en stund själv med dottern är guld värt och samma tycker killarna.

Vad är bland det bästa med att bo på hotell? Slippa städa och serveras härlig frukost. Det är värt väldigt mycket i vardagen att få lyxa med.

Speciellt när det är en sådan här fantastisk frukost. Berlinarna kan sin frukost. Jag bara älskar den där lilla korven med leverpastej. God var den också.

Sen var det bara att borsta tänderna och ta på sig ytterkläderna. Nu skulle vi göra Berlin!

Jag har skrivit om Berlin tidigare som sagt men det tåls att upprepas: Detta är en sådan fantastisk stad. Med sin puls i vår tid samtidig med sin otroliga historia. 1920-talets dekadens som gick över i fruktansvärt världskrig. 60-talet med en delad stad från den ena dagen till den andra för att sedan se muren falla och bli i en förvirrad och spännande tid. Öst och väst. Eller bara ett? Klipp till nutid med massa konst och kultur och stormakt. Vart du än vänder dig i stan står du på en historisk plats som berättar något om helt otroliga händelser.

Mr Berlin är ju Ampelmann. Vid vår förra resa blev vi glada vid varje övergångsställe och nu blev det ett fint återseende.

Alltid lika läckert att se nytt möter gammalt. Så är det verkligen här. Jag fick höra den väldigt knasiga siffran 60-90% av staden bombades sönder. Det är ett väldigt spann där men redan vid 60% är det 100% för mycket. En del byggnader byggdes upp som kopior men mest så är det nya hus. Alexanderplats tv-torn är helt fantastiskt. Var du än är känns det som om tornet ser dig. Och det var meningen för det var Östberlins torn och det var ju höjden av modernitet. Byggd på 60-talet och då var rymden högsta mode. Detta skulle se ut som en rymdstation nästan. Sputnik typ.

Kända Berlintrakter.

Förintelsemonumentet är en av de mäktigaste platserna jag besökt. barnen mindes det från förra gången och kunde själva berätta om vad det var för minnesmonument. Det värmde att höra. Att resa är alltid givande och lärorikt.

Vi skulle till Check Point Charlie men innan det blev barnen intresserade av den stora gasklockan (!) som plötsligt tornade upp sig där. De ville in och var inte sena på att haka på.

Och oj vad glad jag är för det. Detta kan vara ett av de mest häftiga konst- och historieupplevelser jag haft. The wall, Die Mauer av Yadegar Asisi.

Konstnären Yadegar Asisi har skapat en enorm målning på innerväggen av gasklockan, ja i 360° faktiskt. Här ovan är skisserna. Han har tittat på fotografera från när muren gick här och detta var en passage där dödsjutningar skedde när folk försökte fly från öst till väst.

Visst ser det trovärdigt ut? Detta är alltså mitt fotografi på hans målning han gjort på väggen. Det som inte kommer med här hur ljuset i rummet hela tiden förändras så det blir mitt på dagen till skymning. Och hötalare utplacerade med ljud Bilar, hundar, skratt, köksskrammel osv. Så otroligt trovärdigt och påtagligt.

I ett annat rum fanns en mycket bra film som berättade om hur livet vid och med muren var. Känns så overkligt hur detta kunde vara verklighet för så många.

Hon i vit väst är verklig. Skylten på bilden är en variant av den verkliga. Den som…

På riktigt står på andra sidan gatan. Vid Checkpoint Charlie.

Ett mycket populärt fotoställe.

Och där åkte en karavan med Trabant-bilar förbi. Det är en turistattraktion – man får åka i Trabantbilar runt Berlin med guidning. De är ju så söta de små bilarna ändå.

Vi började bli trötta i benen och tog tunnelbanan.

Och så lite energipåfyllnad.

Våt nästa mål för dagen, och sista, var Östsidans mur som är en enda lång konstutställning, East side gallery.

Denna bild och del är den mest kända. Här blev det många frågor från barnen. Tack Google som kunde förklara både det ena och det andra.

Regnet försvann och det blev en fantastisk solnedgång. Solens persikostrålar landade på TV-tornet och glänste i silverbollen.

Och det var som om det brann i horisonten. Så vackert och häftigt hur alla liksom stannade upp och bara gapade (och fotograferade) här.

Efter en liten vila på hotellrummen så var vi hungriga på middag. Den restaurang vi ville till var fullbokad och med covid var det helt omöjligt att få plats nånstans verkade det som. Tillslut, kanske sista minuten innan barnen hade lagt sig på gatan och skrikit i protest, hittade vi en fantastisk indier. Vad det visade sig en helt fantastisk indisk restaurang som tog emot oss.

Jag älskar många indiska rätter, palak paneer är nog min favorit, men att få in en rykande het och osande sizlar är alltid så härligt.

”Spelade de inte den där låten alldeles nyss?” frågade jag familjen. Och snart gick det upp för oss att nån i personalen hade fem favoritlåtar och lät loopa dem om och om igen. Jag höll på att bli tokig. Men för att inte barnen skulle skämma sig genom golvet så höll jag tyst fast jag ville säga till. Musikval på restauranger är jag väldigt känslig för.

Jag vet inte hur många steg vi tog denna dag men det blev en hel del så att somna var inga problem. Så mycket vi hann med på bara en dag. Jösses, vad ska detta sluta när vi ju skulle vara där en hel vecka…

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar

Lämna en kommentar

Close