Det hade på något spännande sätt samlats ett gäng grönskande krukor i köket. Hade absolut ingen plan med det utan det liksom smög sig på en efter en och tillslut insåg jag att det blivit en köksträdgård. På riktigt ju!
Persilja, timjan, oregano och basilika i krukor från mataffären hade kommit in i köket i olika omgångar. Och de verkade faktiskt frodas väl.
Basilikan ville jag verkligen få max ur så jag gjorde som jag brukar, läs HÄR.
Nu hoppas jag på stora odlingar och skördar hela sommaren.
Så mycket växtkraft och framförallt så mycket doft. Jag liksom färdas till Medelhavet och färsk pasta med nygjord pesto på en gång.
Och när jag ändå var i odlingstagen light så att säga, så tänkte jag att jag kör på med ännu ett säkert kort: ärtskott.
Bergsäker odling på köksbänken som både blir gott, nyttigt och vackert. Läs mer om hur HÄR.
Odlar skotten i min fina Waldemarsudde-kruka för extra stylish köksträdgård. Sånt som piggar upp i vardagen eller hur?!
Först vill jag säga mitt varmaste och största tack till alla underbar hälsningar jag fick på min födelsedag. Skulle kunnat trott att jag fyllde jämnt för det var så många fina hälsningar.
Och lika fin som hälsningarna blev hela dagen. Ett firande från morgon till kväll precis som jag sa i lördags: att jag skulle vältra mig helt och fullt i dagen då det är bästa att passa på nu när alt är som det är i världen.
Dagen började med att jag faktiskt sov riktigt länge. Annars brukar ju traditionen vara att födelsedagsbarnet ska vakna första av alla. Märkte inte när resten av familjen tassade ner för frukostfix. Har väl aldrig hänt?
Efter ett tag kom mina finaste tre små trallande troll försiktigt upp i trappan och sjöng ”ja må hon leva”. Rufsiga och lite busiga bjöd de mig ner till matrummet.
Till tonerna av ”La mer” var det dukat med den perfekta franska frukosten. Och om man ordleker lite och lägger till ett e och en accent så blir det la mére – mamman på franska. Passande ju!
Hur mysigt!?? Precis sådana presenter jag vill ha!
Jag och maken hyrde hus i Bretagne för 10 år sedan och nu blev suget efter en repris stark. Det tar vi post Corona!
Naturell yoghurt med hallon och bitar av sesamkakor. Bra där maken – det var supergott!
Och lillkillen designar sin med MÅNGA hallon.
Så gott och härligt. Kände mig vansinnigt bortskämd.
Sedan satte vi igång att förbereda för den lilla kompisträffen i trädgården. Ett skålande och skrattande på distans utomhus var min högsta önskan för dagen. Och tänk, den gick i uppfyllelse.
Jag fick äntligen möjlighet att ha min glada kappa jag köpte på antikmässan tidigare i våras. Den som haft den innan måste varit lite längre än jag och mycket smalare. Typ en kvinna på 185 cm och väga 68 kg för den är tajt och så lång att den nästan går i marken. Men jag älskar den!!!
Fram med alla skålar och fat för nu ska det byggas snacksbuffé. Min bästa gren här i livet!
Maken skivade skinka och korv.
Sonen pysslade. Hälla rinnande stearin på figurer i seriemagasin. Ta loss när det stelnat och lyft försiktigt. Figuren följer med!
Så där ja! Där satt den. Namnlappar på alla glas på ocharmig maskeringstejp men vad gör man inte? Inte risker att någon rör något som nån annan redan rört.
Selleri med ostkräm och valnöt
Chevre med hjortonsylt och pinjenötter samt tapenad.
Några av de bästa jag vet. De som stöttat mig i dalar och jublat med mig på toppar. I vått och torrt. De jag allra helst hade velat krama varmt och länge men gladdes så att de kom och vi stod på säkert avstånd till varann för att vara på säkra sidan.
”Har ni fest eller??”
Hur aktivera barn som inte känner varann så väl? Skattjakt!
Och en mycket bra sak för tweeniesarna – mina stora barn, att ansvara för. Son och dotter överraskade med att samarbeta riktigt bra med att göra påsar och skapa skattjakt. Helt själva. Det överraskade som sagt.
Bra fångat!
Och jag hade ju visat tårtan på bloggen/instagram på morgonen så det var ingen överraskning med vad som komma skulle.
Min ”Nakna prinsessa” som jag kallar den. En prinsesstårta utan helt marsipantäcke runt. Blev faktisk både vacker och snygg. På första försöket!
Jag passade på att ta steg-för-steg-bilder när jag gjorde den så jag kan lägga upp det om nån vill ha.
Sedan blev det ett mysigt om än ganska svinkallt trädgårdshäng. Varför kunde jag inte fått de 20 graderna som var dagarna innan eller den strålande sol som kom på söndagen? Men, man kan inte få allt. Fast jag kände mig som den rikaste i världen i just denna stund.
Sedan kom min mamma cyklande. Hon skulle komma på korvgrillning utomhus. Hon ska inte vara nära någon då hon är äldre. Det blev ”vink vink på håll” och kompisarna gick medan grillen tändes.
Enklaste och mest perfekta trädgårdskäket ändå. Jag höll igen lite då jag hade min present väntandes på mig lite senare…
Så sjukt kallt och jag fick min egna värmare i form av liten kille.
Mamma har ju inte varit i någon butik på snart 2 månader så jag fick fina gåvor från barndomshemmet. Här är det min pappas bok från när han var liten: Ungdomens trolleribok skriven av T. Trollini. Gissar på ett taget namn men jag kan ha fel…
Mamma började på en gång tricksa och lurade sin dotterson rejält.
Födelsedagens sista akt
När mamma cyklat hem i kylan med tårta i cykelkorgen och barnen äntligen fått sin skärmtid fick jag min present. En dejt med den bäste som finns.
Detta ska bli min högsta önskan varje år.
Mot alla odds så blev det en av de finaste födelsedagarna jag någonsin haft.
Några nära och kära som inte kunde komma då de är i riskgrupper eller långt borta saknades för att det skulle varit för bra för att vara sant. Och så klart min älskade pappa. Den första födelsedagen utan pappa och sorgen gör sig än en gång påmind.
Du hade gillat allt gott men å andra sidan älskade du allt som kom i din väg. Saknar dig pappa! Firar för alla minnen du gett mig!
Idag är ingen vanlig dag utan jag firar att jag blivit ett år bättre! Ett år rikare och ännu fler skrattrynkor lyckligare. Det ska så klart firas och jag smäller till med en tårta som heter duga.
När jag var liten hade jag två yrken som drömyrken: flygvärdinna och prinsessa. Kanske passande med en prinsesstårta då eller hur?
Jag ville göra en annorlunda prinsesstårta så det blev en sk Naked Cake vilket är en tårta där lager och innehåll ska synas. Något som vanlig prinsesstårta absolut inte är.
Jag har bjudit över några få vänner för bubbel i trädgården och sedan korvgrillning med mamma utomhus. Ja det är ju så det får bli om det sak vara något firande överhuvudtaget.
Jag hade ingen 40-årsfest utan tänkte ha en vid 45 istället. Så blev det inte utan jag tänkte slå till i år. Nu blir det ju inte så heller så jag kanske får vänta till 50?
Får se vad dagen ger. Bara att få ha födelsedag på en ledig lördag ihop med familjen är väl allt jag kan önska mig.
Jag får återkomma med snapshots från dagen sen. Å länge säger den här nyblivna 46-åringen att livet verkar bara bli bättre med åren!
Det finns få saker jag älskar så mycket som att skapa bufféer. Det är frukost, brunch, afternoon tea, snittar och middagar jag bygger och bullar upp med orimligt stor entusiasm.
Men bäst är ändå den här fredags-snacks-bufféen. Det är många saker i den som får mig att bli så där till mig.
Först och främst: det är fredag! Veckan är avklarad och två dagar av inte lika mycket dåligt samvete ligger framför mig. Och känslan gav att allt är fortfarande möjligt. Hur vårt fredagsmys, typ timma för timma, kan du läsa HÄR.
Det är så härligt att bygga upp en vacker tavla nästan av godsaker. Viktiga här är att blanda färger, strukturer, sött och salt, nyttigt och onyttigt. Alla ska hitta något de gillar. Och främst ska ögat som först möter det hela skrika till hjärnan: detta vill du ha!
Sedan är fredagsmaten i övrigt lite mer otvungen. Det kan vara plockmat som taco eller något enklare som krämig pasta eller hämtmat. Men gott och tillsammans är viktiga ledord.
Och en annan viktig sak i mitt buffé-byggande är att få använda snålar, fat och brädor som inte annars alltid används. Kul att blanda olika material och storlekar även där. Allt blir mer lekfullt med variation.
Som du vet så älskar jag sill och är en av de där som jublar över att sill får stå som huvudattraktion på tre av våra finaste högtider.
Men sill är ju faktiskt en helt strålande vardagsmat också, eller hur!
Med ett kylskåp fyllt av rester fortfarande kvar från påsken så har jag enklaste och kanske godaste lunchen snabbfixad. Också bra nu när man ska hålla distans till allt och alla. Vid denna lunch hade maken digitalkonferens så det blev lunch för en denna gång.
Här är det kanske de tre mest populära sillarna: senap- och skärgårdssill samt matjessill med gräddfil och lök. Blir väl inte mer silltallrik än så va?
Jag har många recept här på bloggen, se alla HÄR, och nu i sommar ska det fyllas på med fler. Drottningen Margaretas sill vill jag pröva. Verkar riktigt spännande.
Kokt ägg, knäcke med västerbotten, krispiga grönsaker och så då gårdagens kokta potatis som skrämts upp till liv i micron. Pang tjong och det var serverat!
Okej då, jag la på lite rom/kaviar som jag hade i kylen för att göra skärgårdssillen lite festligare. Allt för piffets skull för sån är jag, ha ha!
Så det blev antingen en sen påsklunch eller kanske en försmak på midsommar. Eller kan det faktiskt var så att det är en rimlig-varje-dag-lunch???
Sockerfri chokladkaka var riktigt poppis tydligen. Det var många som önskade receptet när jag som hastigast visade makens fikabakande på Instagram för ett tag sedan. Jag skrev sockerfri och LCHF-kaka på Instagram så kanske det var det som lockade? Och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge för här kommer receptet äntligen.
Gör så här: Värm ugnen till 180 °C. Knäck ägg i en skål och vispa rejält fluffigt med elvisp och häll sedan i sötningsmedel i omgångar. Lägg smör och choklad i bitar i en kastrull och smält under omrörning.
Vänd ner den smälta smör- och chokladsmeten i skålen med de vispade äggen med socker. Blanda mandelmjöl, bakpulver
och vaniljpulver i en skål och vänd sedan ner i bakbunken med smeten.
Smöra och broa en bakform med löstagbar kant och häll i choklaadsmeten. Strössla och fördela de salta jordnötterna jämnt över ytan.
Grädda sedan i ugnen i ca 15 minuter och ställ sedan i kylskåp, den serveras med fördel kall.
Så gott med de salta nötterna till den söta, fast sockerfria, chokladkakan. Sött och salt har en förmåga att alltid funka bra tillsammans.
Är du sugen på mer lchf och sockerfritt? Då måste du testa den HÄR chokladmoussen.
Förra veckan var jag så trött. Kunde inte för mitt liv hålla mig vaken under en hel dag. Först trodde det att det var denna Corona-isolering och att dagarna blev långtråkiga utan pulsen av 100% jobb. Det var som ögonlocken sjönk djupare och djupare tills jag var tvungen att ta en middagslur.
Efter några dagar av middagslurar och massa kaffe blev det så illa att jag var tvungen att sova två gånger på dan för att orka med en dag. Nu blev jag faktiskt rädd.
Och vad gör en modern människa när hon är rädd? Hon googlar!
Oro, dålig nattsömn, sömnapné, depression, hjärtsvikt… Där fanns anledningarna sa google. Gjorde mig INTE piggare. Att belasta vården med frågor om något så banalt som trötthet kändes inte rätt i detta läge men samtidigt blev jag ju orolig.
Men, sen kom ett annat svar och jag nästan slog mig själv, ”Varför lär jag mig aldrig???!” Järnbrist!!
Så klart! Att jag inte tänkte på det på en gång. Jag har ända sedan 1997 efter en sjukdom en ärrbildning på min järnproduktion och vid alla graviditeter har jag ätit så mycket järn så jag borde ha kommit i håg detta. Kroppen glömmer tydligen.
Efter bara två dagar med järntillskott och med mer protein och järn i kosten var det som om jag vaknade till fullo. ”Är det så här det är att vara pigg på riktigt?” kunde jag tänka. Låter klyschigt men det var som natt och dag.
Och vad har då persiljemackan med detta att göra. Jo, persilja är en jättebra källa för järn. Och tur då att en av mina favoritmackor är just med persilja.
När jag gick på högstadiet fick skolan en salladsbar. Åh wow vad vi tyckte det var coolt och modernt. En kylvagn med råkost och flera olika sorters kryddor. Och en av de små kantinerna i kylen var med hackad persilja. Det experimenterades med allt där från vagnen och en favorit blev knäcke med smör, med ett täcke av persilja för att sedan toppas med aromat.
Så nu tar jag järntabletter, hackar och mumsar persilja och är pigg som en mört. Fast med en massa grön persilja mellan tänderna som resultat, ha ha.
Grönt är skönt och detta är superpower sägs det. ”En kvinnokrydda med superkrafter”som artikeln säger. Kanske att ta i lite men gissar att rubriksättaren fick bra respons.
Men jag måste säga att det är intressant hur jag kunde glömma. Ser nu fram emot en pigg vår. Bra att stå vaken nu när det är rätt knasiga tider redan som det är.
Välkommen till min blogg! Antingen så kommer du hit via olika rss-läsare där du prenumererar på de bloggar du vill följa, kanske du följer mig på Facebook och klickat dig hit eller så kanske det är via Instagram där du klickat på länken i min profil eller svept upp via Stories. Eller så har du kanske googlat på arbetsbord, körsbärsblommor, molbilanpassat eller nåt annat som kan finnas i detta inlägg du sökt på. Några hälsar på mig varje dag och andra läser ikapp en hel vecka. Oavsett så är du lika välkommen.
Det jag vill prata om idag och tipsa dig om om du missat det: jag har ett stort bloggarkiv och material som jag så gärna vill att du ska få ta del av. Denna blogg har inlägg ända från 2012 och jag har bloggat nästintill varje dag så det finns en del. Och du ska inte behöva jobba för att ta del av det utan nu ska jag guida dig tänkte jag.
Mobilanpassad blogg
Jag skriver alla min inlägg på min laptop men de flesta av er, nästan 80%, läser min blogg via mobilen så jag har utformat den för båda typerna av läsning, båda skärmar.
Stor och tydlig text med stora bilder som gör det enkelt på mobilen, då flest av er är där.
Men det som sker när du läser på mobilen är att min högerspalt som syns på laptop, där jag puffar för inlägg som är aktuella och intressanta från arkivet, ser du ju inte då. Men vet du – de finns även på mobilen!
Om du scrollar förbi dagens inlägg eller bloggrollen så kommer sedan hela min högerspalt som puffar på rad efter det aktuella inlägget. Bild och rubrik som du kan klicka på och komma till just det inlägget.
På laptop eller fast skärm så är spalten tydlig och enkel att navigera. Där finns även arkiv, snabblänkar till senaste inlägg och annat jag tror du skulle gilla. Nyss var det påsk i hela spalten, ha ha. Nu är det inga kycklingar eller ägg utan mer anpassat för vår och försommar.
Bannerfri blogg
Och jag vet inte om du tänker på det men min blogg är helt bannerfri. Inga reklampauser eller jobbiga filmer man måste titta på för att sedan ta del av mitt bloggmaterial utan jag har alltid önskat göra samarbeten som inlägg med betalande kunder. Material helt format av mig som jag vet att du faktiskt skulle gilla och inspireras av. Är detta något du uppskattar? Då det är tuffa tider ser jag över hur inkomster ska skapas och det är lätt att då fylla bloggen med banners men jag tror inte du skulle gilla det.
Samtidigt är det ironiskt nog fullt tryck på bloggen. Samarbeten uteblir pga pandemi i samma veva som trafiken är som högst – är inte det typisk? Så om någon kund nånsin skulle vilja nå en trogen publik så är det nu.
Jag fick en fråga från en (förhoppningsvis) kund om hur många besökare jag hade senaste månaden. Jag har inte räknat så och blev både chockad och jublande glad när jag ser att 87 421 unika besökare trillat in hos mig 19 mars till 19 april. Alltså fattar du??! Globen tar 16 000 i publiken så jag har ju fyllt den några gånger om. Jag som liksom känt att jag har några vänner jag pratar med inser ju att ni är så många, så många. Hoppas alla som kom in och lämnade sedan med en känsla av att ni fick vad ni hoppats på. Ett recept, ett pysseltips, inspiration till helgutflykt med mera. Varje besök är en fin människa som jag får ”träffa”.
Jag vet inte riktigt vad det är men jag har fått massa inspiration och energi (hade dipp förut som jag berätta om) och vill bara fylla min älskade blogg med så mycket. Kanske det är våren och solen eller bara att jag just fått så mycket fin respons senaste tiden. Att det jag gör här uppskattas. Eller att denna Corona inte ska få vinna över glädjen och inspirationen till att skapa.
Oavsett: Tack för att just du är här.
Och ska ju inte glömma nämna den fantastiska grenen körsbärsblommor jag tagit in från trädgården. Tackar de tidigare ägarna som hade den goda smaken att plantera ett litet träd som vi nu kan få njuta av till fullo när det växt på sig duktigt.
Ps. jag uppskattar kommentarer jättemycket. Då vet jag vad som gillas, vad jag kan ändra, lägga till eller göra mer av. ds.
Halloj söndag! Igår stod det bullbak på schemat, eller inte riktiga bullar utan Falska Wienerbröd. Jag berättade stolt på Instagram och Facebook att idag ska det bakas och efter en vända i trädgården med seriös krattning tog jag första steget mot baket.
Måste varit helt knäpp och utkörd efter krattningen för jag gjorde ju helt fel. I mitt recept på Falska wienerbröd står det 2 dl mjölk och 8 dl mjöl. Jag tog 8 dl mjölk och 8 dl mjöl. Hur tänkte jag???
”Är inte degen lite väl kladdig?” tänkte jag. Vad knasigt – i med mer mjöl. Men så galet kan jag väl inte skrivit receptet tänkte jag och kollade en extra gång. ”Men lägg av Helena!” skrek jag högt. Nu hade jag ju förbrukat mjölken jag behövde till vaniljkrämen. Maken skulle åka och handla så det blev extra beställning av mjölk och ägg. Tur jag hade jäst hemma för en andra deg så jag kunde sätt igång med en ny sats.
Innan maken drog fick han hålla bunken med den helt misslyckade degen för den var så sjukt stor och tung videt här laget att jag inte kunde både lyfta och hälla ur med slickepott. ”Den där degen får jag se vad jag gör med”, sa jag, mest för att liksom urskulda mig då det var ett himla slöseri med ingredienser.
Satte igång igen och nu blev degen perfekt (phu, inget fel på receptet!) och vände blicken åt den där Barbapapa-klumpen i den andra bunken. ”Och vad ska jag göra med dig?” Kunde jag rädda den?
Smakade på degen och insåg att jag kan mina vetedegar. Så många bullar och semlor jag bakat genom åren så var jag övertygad om att jag kunde göra något även med denna klet. I med mer socker, i med salt, stötte en massa kardemummakärnor och tog mer vetemjöl efter hand. Tillslut nöjd och hoppades nu att kemin var med mig, att den skulle jäsa till en ordentlig bulldeg. Jag tänkte nämligen göra syltbullar och Nutellabullar. Något jag länge velat göra men inte gjort. Perfekt nu ju!
Efter jäsningen så hade jag framför mig ett berg, ett degigt stort jäst berg. Att jag skulle få ut bullar av det var det inget snack om.
Delade degen i 2, kavlade ut och bredde på sista slatten drottningsylt på ena och ett duktigt lager av Nutella på andra. Snurrade ihop knutar av syltbullarna men shit vad kladdigt det blev. Får byta bakplåtspapper ot muffinsformar. Då kom äldste sonen hem och undrade vad som exploderat i köket. Insåg då att det var ett enormt kaos där. ”Mamma experimenterar – dessa är misslyckade!” Det ville han vara med på så vi knöt bullknutar tillsammans. ”Hur många ska det bli?” frågade han. Ingen aning svarade jag sanningsenligt.
Parallelt med detta gjorde jag Falska wienerbröd helt enligt regelboken.
Efter en andra jäsning penslade jag de roliga knytena med ägg och strödde pärlsocker på syltbullarna och hackade hasselnötter på nutellabullarna. Såg ju ut som på riktigt. Skulle de klara gräddningen?
Det gjorde de, eller vad säger du? Rätt stolt måste jag säga att jag är. Från en deg som var helt uppåt väggarna blev det ju supersaftiga och stora bullar. Men om jag skulle baka igen så vill jag använda mitt bästa vetedegs-recept ändå!
Jag skrev på Instagram att detta skulle vara superkul idé för Hela Sverige Bakar – att deltagarna får en misslyckad deg att rädda. Riktigt kul utmaning måste jag säga. Kanske för att jag lyckades…
Så nu är det söndag och det kan vara så att jag har flest bullar i frysen väster om Stockholm. Det bak jag skulle göra för de fikar jag kan ta med kära vänner och sitta nära sen, efter Coronan, blev megastor. Hurra – fikar med många blir det!
Halloj kära läsare och hej på dig du fina fredag! Precis som påskens ledighet nyss är det lite knasigt att känna ett pirr för fredag med lediga dagar framför sig när det inte är direkt fullsmockade arbetsdagar. Men ändå så är det fredag och barnen ser fram emot fredagsmys, sovmorgon, lördagsgodis, lek med kompisar.
Och apropå det – kan inte sluta tänka på hur barnen kommer tänka på hela den här våren om några år. Vad kommer de minnas? Att de var tvungna att hålla avstånd i matsalen och att klasserna var mindre då många var sjuka. Och att vi vuxna aldrig slutar prata om Corona. Hoppas de inte behöver få med sig minnen av förluster av nära och kära. Det är fortfarande min värsta oro.
Så här ser det ut i matsalen idag, just nu. Sitter här och skriver. Är helt förundrad över hur starkt och stolt mina små påskdekorationer står sig efter en vecka. De blev så fina på påskbordet i lördags. Det gula blommorna mot de bruna glasen var bra färgaccenter mot den i övrigt blåvita dukningen.
Och om jag då fokuserar på bakgrunden. Rattar in kameran med fokus på väggen istället så värmer den där lilla tavelväggen mig. Det är en tavelvägg som växer fram här, som det mesta i vårt hem, i långsam takt. Tror att det är en sak per år som dykt upp där, ha ha.
Silverkransen högst upp är senaste tillskottet. Den jag gjorde i julas av gamla värmeljuskoppar om du minns, skrev om den HÄR.
Sedan är tavlan ner till höger ett kärt minne. Sonen hade världens bästa fritidspedagog på lågstadiet som ofta drog fram kreativa saker även utomhus. Denna tavla gjorde han på ett staffli på skolgården. Nu är jag partisk så klart men tycker den är helt underbar. Han har konstnärer i släkten på båda sidor så kanske inte så konstigt om han gillar penslar och färg.
Sprattel-Strindberg är en annan favorit. Den hade maken med sig från innan vi träffades. Det var en klippa-ut-gubbe i nån tidning. Älskar den och älskar att han liksom glor lite surt åt vårt matbord och alla våra middagar vi har här. Kanske han hade gillat sällskapet och tagit sig ett glas han med.
Söker fokus
Det är så fint att få ha denna blogg på många sätt. Jag får svamla av mig lite av det som snurrar i huvudet, jag får kontakt med er härliga personer som är mina vänner fast vi inte känner varann (förutom några av er; hej mamma!) vilket är underbart i dessa sociala distanseringstider och så får jag utrymme för att skapa. Älskar ju att skapa som du vet och sedan älskar jag att inspirera så det är ju då fantastiskt att jag har bloggen där jag kan kombinera dessa.
Men ska jag blogga resten av mitt liv? Det är en tanke som på senare tid dykt upp lite väl ofta. Någon typ av dokumentation vill jag nog ha för denna dagbok som kategorin Min Dag är är så fantastisk att blicka bakåt i och se hur livet förändras, så mycket fina minnen vi skapat och att livet alltid rullar på. Ibland i uppförsbacke och ibland i en rusande fart framåt så det kittlar i magen.
Just nu är jag så glad för att ljuset är åter, dagarna är längre och energin är hög (haft en dipp som jag ska berätta mer om senare) samtidigt som det är bland de mörkaste tiderna i mannaminne. Berg-och-dalbana på en och samma dag kan tyckas.
Tacksam mitt i sorgen
Jag landar som oftast i hur lyckligt lottad jag är. Alla friska nära mig och när allt detta lagt sig förhoppningsvis får fortsätta med det roliga jobb jag har. Och så ödmjuk när jag tänker på att pappa slapp vara med om allt detta. Att ha haft honom på sitt boende och inte kunna träffa honom eller inte kunnat ha haft den viktiga och fina sorgeperiod, om han gått bort mitt i allt, vi hade ihop med släkt och vänner med träffar, middagar och långa kramar hade tagit kol på mig. Aldrig hade jag väl känt varma tankar om att pappa gick bort när han gjorde men i detta fall gör jag det. Han var en sådan omtyckt person så han hade vänner och släkt på besök varje dag och det höll honom vid liv mycket längre än vad kroppen egentligen pallade är jag övertygad om. Att ha varit isolerad hade tagit kol på honom bara det. Åh pappa vad jag saknar dig! 4 månader av saknad.
Så, nu blev det ett väldans långt inlägg med det som snurrar i huvudet. Lite hit och dit men så tror jag det är för många av oss nu. Om du orkat läsa så här långt: tack!
Skickar med en låt som ger mig styrka nu.
Önskar dig en fin fredag så hörs och ses vi snart igen, eller hur. Håll dig frisk och ta hand om dig.
